| Till hemsidan Till grafiken | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1 | Karl William/Hämäläinen;Hämelin/ Född 18 september 1854, Gamlakarleby, Sjökapten, död 19 december 1909 (samma ort), föräldrar Kaarle Juhonpoika Hämäläinen (se 2) och Johanna Fredrika Kastell (se 3). Enligt födelseboken var Karl oäkta. I kommunionboken 1879-87 nämns dock "sjökapten Karl William Hämäläinen som avlidne mannens barn i förra giftet". Detta bestyrkes dessutom genom att Johanna Fredrika gifte sig med Kaarle Hämäläinen ungefär ett år efter barnets födelse. Karl gick i Elementärskolan i Gamlakarleby till 1868 då han avgick som 14-åring och började sin yrkesbana som sjöman senast 1870, då han nämns som medlem i sjömanshuset i Gamlakarleby. I skolans historik nämns, att han hette Hämäläinen och tog namnet Hämelin. Tretton år senare kallas han styrman (Åbo sjömanshus). Han nämns också i Björneborgs och Vasa Sjömanshus. Enligt bevarade sjöböcker var han 1896 kapten på ångfartyget Constantia med Björneborg som hemhamn. Enligt en anteckning på en tavla som föreställer Constantia var han kapten på fartyget 1896-1902. Han nämns också som kapten på ångfartyget Tärnan 1905-06. Flyttade redan som ung pojke ca. 1870 till huset no.196 som var beläget på nuvarande Gustav Adolfsgatan, dåvarande Staketgatan ungefär där församlingshemmet nu befinner sig. Modern hade då gift om sig med sjöman Matts Svanström, som hade barn från tidigare giften. 1873 föddes deras dotter Anna Fredrika, som senare kallades "Faster-Anna" av Karls barn Han gifte sig 29 april 1888, Gamlakarleby med Maria Konstance Simonsdotter Krabbe, född 10 april 1860, Gamlakarleby, död 7 oktober 1941 (samma ort), Föräldrar Simon Petter Krabbe och Maria Charlotta Andersdotter Söderlund.
Gustav Alfrid/Hämäläinen/ Född 21 januari 1859, Gamlakarleby, död 12 mars 1869 (samma ort), föräldrar Kaarle Juhonpoika Hämäläinen (se 2) och Johanna Fredrika Kastell (se 3). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2 | Kaarle Juhonpoika/Hämäläinen/; född 8 mars 1830, Rautalampi, Siikakoski, Stadsmusiker, död 18 juli 1858, Uleåborg, föräldrar Juho Gabriel Antinpoika Hämäläinen (se 4) och Anna Helena Juhontytär Pynnönen (se 5). Flyttade officiellt den 8.3.1855 från Rautalampi till Gamlakarleby och gifte sig tre månader senare. Ett skäl till ett så snabbt giftermål kunde vara, att han under sina tidigare färder till Gamlakarleby hade träffat Johanna Kastell, som sedan födde en son, kallad Karl 18.9.1854. Det är dock högst troligt, att han fr. o. m 1853 i själva verket bodde i Gamlakarleby och gjorde flyttningsanmälning först den 8.3.1855. Dog på okänt sätt i Uleåborg , där hans bror Lauri verkade. Enligt vissa källor hade Kaarle blivit kapellmästare i Uleåborgs stads kapell. Han gifte sig 3 juni 1855, Gamlakarleby med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3 | Johanna Fredrika/Kastell/; född 17 september 1829, Gamlakarleby, död 15 december 1909 (samma ort), Föräldrar David Laurinpoika Vaittinen;Kastell (se 6) och Anna Karlsdotter Skrabb;Skriko;Krokfors;Söderkniivilä (se 7).
Hon gifte sig (2) 7 augusti 1870, Gamlakarleby med Matts Svanström, född 12 september 1841, Karleby, död 10 november 1874, Gamlakarleby. Han var änkling efter Johanna Carolina Montin;Ögren.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4 | Juho Gabriel Antinpoika/Hämäläinen/; född 10 maj 1800, Sumiainen, Lohilahti, Torpare, smed, död 28 januari 1881, Rautalampi, föräldrar Antti Juhonpoika Hämäläinen (se 8) och Hedvig Reinholdintytär Schavon (se 9). Flyttade som 20-åring från Sumiainen till Rautalampi, Siikakoski by, där han träffade den sex år yngre Anna Leena Pynnönen och gifte sig med henne och blev därmed hemmasvärson i torpet som kallades Autiomäki. Det blev i längden för trångbott, varför de nygifta flyttade till ett torp som kallades Pirkkala. Intill torpet fanns en smedja och en bastu. Enligt Armi Klemetti var Juho en skicklig smed och skulle ha fått till och med ett så viktigt uppdrag som att tillverka tornuret i Kuopio domkyrka. Det har dock inte påträffats bevis på detta. Det är möjligt, att Juho som smed har kunnat tillverka "klingande" kyrkklockor men knappast tidsvisare. Paret fick 12 barn. Då barnen var små och inte ännu kunde hjälpa till blev det tungt att göra dagsverk till Pynnölä, vilket var ersättningen bostaden. Juho odlade sina egna åkrar och gjorde smedsarbete, men hungern var en ofta sedd gäst i pörtet.
Juhos söner var exceptionellt musikaliska. Antti, Kalle, Aapeli och Lauri samt senare Matti spelade violin, antagligen självbyggda och uppträdde som "Lohipojat" på bröllopsfester och andra tillställningar. Enligt folktraditionen var musiken inget "gnidande" utan rent, harmoniskt och mycket njutbart. Kalle flyttade till Gamlakarleby, där han kallades stadsmusiker. Lauri kom 1855 först till Gamlakarleby och 1858 till Uleåborg, där han fick spela i soldatorkestern samt fick undervisning i piano- och orgelspel. Snart spelade han på gudstjänsterna. Han uppmärksammades av några personer, som ordnade en plats i Stockholms kungliga musikakademi. Efter att ha blivit utdimitterad därifrån gav han musiklektioner och konserter. Bland eleverna var Oskar Merikanto, som blev nästan familjemedlem. 1871 blev Lauri vald till organist för Gamla kyrkan i Helsingfors. Efter att ha fått ett gott yrke hjälpte han sina föräldrar och syskon finansiellt, bl. a. brodern Matti med hans studier i lärarseminariet. 1869 köpte han på en frivillig auktion 2/9 mantal av Pynnölä hemman för 77.775 mark. Pirkkala torp hörde till köpet. Rökpörtet flyttades till en annan plats och utvidgades samt försågs med riktiga ugnar. 1886 efter Juhos död sålde Lauri hälften av hemmanet till sin mors släktingar och hälften till brodern Erkki.
Juhos rökpört hade så småningom förvandlats till en självständig gård med sex kor. Han gifte sig 13 oktober 1821 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 5 | Anna Helena Juhontytär/Pynnönen/; född ca. 1806, Rautalampi, Pynnölä torp nr. 3, död ca. 1888, Rautalampi, Föräldrar Juho Simonpoika Pynnönen (se 10) och Kristiina Samulintytär Pietiläinen (se 11). Anna Leena var enligt svärdottern Emma, gift med sonen Lars en liten vänlig, rödögd gumma. Rödögdheten berodde troligen på att hon under största delen av sitt liv hade vistat i rökpörten. Alla barn utom Lauri var födda i bastun. I augusti 1832 hade Anna Leena begivit sig ut i skogen för att plocka bär. Då hon inte hade återvänt på kvällen begav sig Juho ut för att söka henne, men då kom hon emot honom på stigen, blekare än tidigare och smålog åt sin man. I sin kjol hade hon insvept sin lilla son Lauri, som hon hade fött ute i skogen.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 6 | David Laurinpoika/Vaittinen;Kastell/; född 4 december 1804, Kangasniemi, Hokkanen, Sjöman, död 14 juni 1847, Gamlakarleby, föräldrar Lauri Vaittinen;Trast (se 12) och Anna Katariina Matintytär Hokkanen (se 13). Davids bror Matti hade flyttat från Kangasniemi till Gamlakarleby 1818 troligen lockad av sjömansyrket. Den yngre brodern följde efter den 1.5.1826. Namnet Kastell har han kanske fått av prästen i Gamlakarleby, namnen Trast och Vaittinen har väl inte dugat. Det är dock möjligt, att han har fått namnet Kastell (befästning) som soldat, vilket borde undersökas. David var väl som många andra sjömän på den tiden: han pliktade två gånger för fylleri under sin tid i Gamlakarleby!. Han gifte sig Gamlakarleby med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7 | Anna Karlsdotter /Skrabb;Skriko;Krokfors;Söderkniivilä/; född 15 januari 1801, Karleby, Såka, Skrabb, död 27 juni 1881, Gamlakarleby, Föräldrar Karl Andersson Hällis;Skrabb;Skriko;Krokfors;Söderkniivilä (se 14) och Maria Davidsdotter Storskrubb (se 15). Familjen flyttade flera gånger då hon var barn, först till Nedervetil, Skriko, sedan till Kronoby och därefter till Evijärvi. Som fullvuxen flyttade hon till Gamlakarleby där hon gifte sig. På äldre dagar var hon blind först på vänstra ögat och senare helblind.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 8 | Antti Juhonpoika/Hämäläinen /; född 28 september 1753, Sumiainen, Hämälä (Lohilahti), död 3 september 1826, Sumiainen, Lohilahti, Anttila, föräldrar Juho Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti (se 16) och Marketta Antintytär Kahilainen (se 17). Hemmanet delades 1795 i två delar, varav den ena var Hämälä med Juho Juhonpoika som husbonde och den andra var Anttila med Antti Juhonpoika som husbonde 1795-1826 . Han gifte sig 1784 (beräknat), Saarijärvi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9 | Hedvig Reinholdintytär/Schavon/; född 1767 (beräknat), Saarijärvi, död 28 mars 1836, Sumiainen, Lohilahti, Anttila, Föräldrar Georg Reinhold Danielinpoika Schavon (se 18) och Anna Elisabet Israelsdotter Kunelius (se 19). Enligt Armi Klemetti var Antti Hämäläinens äktenskap ovanligt, eftersom det sades, att han fick en adelsfröken till hustru. Det ryktades bl. a. att Hedvig var oäkta dotter till konung Gustav III. Då Hedvig föddes var konungen tjugoåring, varför det inte vore omöjligt men ryktet är nog taget ur luften.
Släktforskningen bekräftar ryktet beträffande adeln såtillvida, att hennes farmor Anna Margareta von der Pahlen och hennes föräldrars släkt var av adlig börd med ursprung både från Tyskland och Frankrike.
Enligt kommunionböckerna har Hedvig vistats också i Österbotten.Trots att hennes far som rustmästare hörde till ståndspersonerna på den tiden, var familjens förmögenhet ringa, varför Hedvig kanske hade varit tvungen att skaffa sig inkomster före sitt giftermål. Hon reste till Jakobstad och var åtminstone år 1784 anställd hos handlaren Karl Johan Trollson. Till hennes uppgifter hörde antagligen att vara piga eller barnsköterska. Enligt kommunionboken flyttade hon därifrån till Tavastland. Hon gifte sig troligen samma år eller i början av 1785 med Antti Hämäläinen, eftersom första barnet föddes i november 1785. Anteckningar angående vigseln har dock inte påträffats varken i Saarijärvi eller Laukaa.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 10 | Juho Simonpoika/Pynnönen/; född 13 oktober 1767, Rautalampi, Siikakoski, Torpare, död 18 mars 1849, Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki, föräldrar Simo Simonpoika Pynnönen (se 20) och Maija Juhontytär Varis (se 21). Juho var den äldste sonen och gifte sig redan som 18-åring med Kristiina Pietiläinen. Han blev inte husbonde trots att var den äldste sonen utan det blev den yngste sonen Simo istället och Juho blev torpare på sin fars hemman. Det är möjligt, att Juho inte var villig eller som det ofta blev då fadern stannade länge kvar som husbonde och äldste sonen också var relativt gammal. Juho och Kristiina tycks inte enligt kyrkböckerna ha fått barn som normalt var eftersom det enda barnet, Anna Leena är född 21 år efter bröllopet. Det nämns inte i kyrkböckerna, men det är möjligt, att Anna Leena är adopterad. Man finner henne inte bland de födda, inte i varje fall som barn till Juho och Kristiina. Han gifte sig 24 oktober 1785, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 11 | Kristiina Samulintytär/Pietiläinen/; född 6 december 1768, Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä, död 21 april 1846, Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki, Föräldrar Samuli Laurinpoika Pietiläinen (se 22) och Anna Markuntytär Liimatainen (se 23).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 12 | Lauri/Vaittinen;Trast/; född 20 februari 1757, Kangasniemi, Synsiö, Soldat;torpare, död 22 juni 1829, Kangasniemi, Hokkaniemi, föräldrar Juho Pertinpoika Vaittinen (se 24) och Anna Juhontytär Halttunen (se 25). Namnet Trast fick han då han blev soldat. Han gifte sig (1) 26 december 1781, Kangasniemi med Anna Jaakontytär Ikonen.
Han gifte sig (2) 17 juli 1791, Kangasniemi med Katariina Hänninen.
Han gifte sig (3) 3 februari 1793, Kangasniemi med Maija Valkonen.
Han gifte sig (4) 25 november 1798, Kangasniemi, Hokkaniemi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 13 | Anna Katariina Matintytär/Hokkanen/; född 29 augusti 1767, Lovisa, död 1827, Kangasniemi, Hokkaniemi, Föräldrar Matti Juhonpoika Hokkanen (se 26) och Katariina Heikintytär Manninen (se 27).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 14 | Karl Andersson/Hällis;Skrabb;Skriko;Krokfors;Söderkniivilä/; född 16 januari 1770, Karleby, Såka, Hällis, död 18 september 1839, Evijärvi, Söderkniivilä, föräldrar Anders Karlsson Varg;Hällis (se 28) och Margeta Jakobsdotter Hällis (se 29). Bonde. Enligt kommunionböckerna flyttade han många gånger, först från Såka till Nedervetil 1801 sedan till Kronoby, och slutligen till Evijärvi . Han gifte sig 30 oktober 1795, Karleby, Såka, Skrabb med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 15 | Maria Davidsdotter/Storskrubb/; född 20 november 1779, Kronoby, Storskrubb, död efter 1850, Evijärvi, Föräldrar David Johansson Storskrubb;Skrabb;Skriko (se 30) och Brita Eriksdotter Sandbacka?;Storskrubb (se 31).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 16 | Juho Yrjänänpoika/Hämäläinen;Lohilahti /; född 1724 (beräknat), Sumiainen, Lohilahti, Bonde, död 5 oktober 1798, Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti, föräldrar Yrjänä Yrjänänpoika Hämäläinen (se 32) och Riitta Jaakontytär Honkonen (se 33). Som äldsta sonen i en stor barnskara blev han husbonde på Lohilax hemman 1744 till och med ca. 1790. Inlöste hemmanet från kronan 31.3.1762. Han gifte sig 10 oktober 1751, Viitasaari, Jurvansalo med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 17 | Marketta Antintytär/Kahilainen/; född 7 mars 1735, Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti, död 24 april 1830, Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti, Föräldrar Antti Antinpoika Kahilainen (se 34) och Marketta Pertintytär (se 35).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 18 | Georg Reinhold Danielinpoika/Schavon/; född 11 juli 1731, Saarijärvi, Mahlu, Korpral;rustmästare, död 10 december 1797, Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela, föräldrar Daniel Henrikinpoika Schavon (se 36) och Anna Margareta von der Pahlen (se 37). Blev som sin far soldat och var redan som 14-åring trumslagare i Tavastehus läns infanteriregemente, Rautalampi kompani 1745. Tio år senare blev han kommenderad till befästningsarbete i Sveaborg den 10.4.1755. Därefter nämns han som "volontär" 17.1.1759 och korpral 4.3.1761. Samma år den 19.9.1761 blev han kommenderad till kriget i Pommern. Tillsammans med de andra i Rautalampi kompani for han iväg med fregatten Höken. Kriget var över 1762 och han var åter följande års mönstring den 2.3.1763 och sist år 1789, då sägs:" Korpral Reinhold Schavon, tavastlänning, 58 år, 44 tjänsteår, längd 5 fot 5 tum (163 cm), närvar, kraftlös, länge och väl betjänad även i kriget i Pommern, anmodar och erhåller avsked, förordar pension". Bodde i början av sitt äktenskap i soldattorpet Hokkanen i Mulikka, som finns i Pääjärvi, Saarijärvi. Senare återfanns han i rustmästarbostället i Jokela. Han gifte sig före juni 1764 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19 | Anna Elisabet Israelsdotter/Kunelius/; född 15 april 1738, Gamlakarleby, död 18 april 1809, Saarijärvi, Pääjärvi, Kuoppala, Föräldrar Israel Pentinpoika Kunelius (se 38) och Margareta Jöransdotter Forsman (se 39). Efter hennes föräldrars skilsmässa flyttade Anna-Lisa och hennes syskon med modern till sin mormor Anna och hennes nye man orgelnisten Gustav Rönberg i kvarteret 15 i Gamlakarleby. Efter Rönbergs död flyttade de igen, nu till Anna-Lisas tant Anna, som var gift med Alexander Fäder. Anteckningar om nattvardsgång förekommer 1758, varefter hon sägs ha flyttat till Savolax. Hon kom då antagligen till Rautalampi och träffade en reservist, som hette Reinhold Schavon, som verkade som trumslagare i Tavastehus läns infanteriregement. Paret vigdes möjligen i Rautalampi, ävenom inga dokument har påträffatsmen de kom till Saarijärvi senast 1764, Då nämns det i bouppteckningen efter hennes mor i juni samma år, att hon är gift med en soldat i Saarijärvi.
Flyttade efter sin mans död 1798 till Laukaa till sin dotter Hedvigs familj men återvände 1808 till Saarijärvi och bosatte sig på Kuoppala året innan sin död. Det skedde under det svensk-ryska kriget, vilket var mycket tungt också på dessa nejder.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 20 | Simo Simonpoika/Pynnönen/; född 14 april 1735, Rautalampi, Siikakoski, Bonde, död 16 februari 1817, Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä, föräldrar Simo Maunonpoika Pynnönen (se 40) och Riitta Mikontytär Paananen (se 41). Han gifte sig före 1759, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 21 | Maija Juhontytär/Varis/; född 7 februari 1737, Rautalampi, Töhkerönmäki, Husmor, död 5 maj 1798, Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä, Föräldrar Juho Laurinpoika Varis (se 42) och Liisa Matintytär Kukkonen (se 43).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 22 | Samuli Laurinpoika/Pietiläinen/; född 18 december 1743, Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä, död 27 april 1823, Viitasaari, Ilmolahti, Lepistö, föräldrar Lauri Laurinpoika Pietiläinen (se 44) och Kaarina Samulintytär Vepsäläinen (se 45). Flyttade den 23.9.1788 till Viitasaari och bosatte sig på Lepistö hemman i Ilmolahti tillsammans med hustru och fem barn samt en piga som kallades Kaarina Keurulainen. Lepistö blev senare Pietilä. Han gifte sig 18 maj 1766, Rautalampi, Pesiäissalmi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 23 | Anna Markuntytär/Liimatainen/; född 17 april 1745, Rautalampi, Pesiäissalmi, död ca. 1805, Viitasaari, llmolahti, Lepistö, Föräldrar Markku Pekanpoika Liimatainen (se 46) och Kristiina Matintytär Pakarinen (se 47).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 24 | Juho Pertinpoika/Vaittinen/; född 12 februari 1731, Kangasniemi, Torpare, föräldrar Pertti Antinpoika Vaittinen (se 48) och Kirsti Juhontytär Pynnönen (se 49). Han gifte sig 16 juni 1754, Kangasniemi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 25 | Anna Juhontytär/Halttunen/; Föräldrar Juho Halttunen (se 50).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 26 | Matti Juhonpoika/Hokkanen/; född ca. 1733, Sjöman;torpare, död 23 februari 1807, Kangasniemi, Hokka, föräldrar Juho Hokkanen (se 52). Flyttade 1759 till Lovisa och blev sjöman och återvände till Kangasniemi ca. 1770 och blev torpare. Han gifte sig 25 juli 1756, Kangasniemi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 27 | Katariina Heikintytär/Manninen/; född ca. 1737, död 6 mars 1808, Kangasniemi, Hokka, Föräldrar Heikki Manninen (se 54).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 28 | Anders Karlsson/Varg;Hällis/; född 17 september 1736, Karleby, Kaustar, Varg, död 14 april 1776, Karleby, Såka, Hällis, föräldrar Karl Eriksson Varg (se 56) och Anna Johansdotter Tylli (se 57). Måg på Hällis . Han gifte sig 18 november 1757, Karleby, Såka, Hällis med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 29 | Margeta Jakobsdotter/Hällis/; född 11 maj 1734, Karleby, Såka, Hällis, Matmor på Hällis, död 13 september 1807 (samma ort), Föräldrar Jaakko Juhonpoika Teirilä;Hällis (Herlevi) (se 58) och Maalin Juhontytär Virkkala (se 59).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30 | David Johansson/Storskrubb;Skrabb;Skriko/; född 11 april 1736, Kronoby, Storskrubb, Bonde, död 25 januari 1806, Nedervetil, Skriko, föräldrar Johan Johansson Storskrubb (se 60) och Brita Davidsdotter (se 61). Han gifte sig 6 november 1778, Kronoby, Storskrubb med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 31 | Brita Eriksdotter/Sandbacka?;Storskrubb/; född 4 oktober 1753, Kronoby, Sandbacka, död 20 januari 1831, Evijärvi, Kniivilä, Föräldrar Erik Johansson (?) Sandbacka (se 62) och Anna Larsdotter (se 63). Var enligt kommunionboken piga på Storskrubb och blev därefter husmor .
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 32 | Yrjänä Yrjänänpoika/Hämäläinen/; född 1698 (beräknat), Sumiainen, Lohilahti, Bonde, död 2 april 1746, Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti, föräldrar Yrjänä Paavalinpoika Hämäläinen (se 64) och Marketta Pekantytär (se 65). Husbonde 1727-1743. Enligt kyrkoböckerna var han en bonde med gott uppförande. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 33 | Riitta Jaakontytär/Honkonen /; född 1699 (beräknat), Husmor, död 7 maj 1773, Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti, Föräldrar Jaakko Joonaanpoika (se 66) och Venla Kristiina Honkonen (se 67).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 34 | Antti Antinpoika/Kahilainen/; född 1697 (beräknat), Klockare, död 8 januari 1779, Viitasaari, Salonpää, föräldrar Antti Kahilainen (se 68) och Beata Paulintytär (se 69). Han gifte sig 3 juni 1722, Viitasaari med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 35 | Marketta Pertintytär//; född 1699 (beräknat), död 21 januari 1776, Viitasaari, Solisniemi.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 36 | Daniel Henrikinpoika/Schavon/; född ca. 1688, Sibbo, död ca. 1741, Saarijärvi, Mahlu, föräldrar Henrik Schavonius (Savonius) (se 72) och Kristiina Matintytär Ignatius (se 73). Blev soldat 1710 och befordrades till korpral under den stora ofreden 1716. Efter slaget vid Napue i Storkyro 1714 flyttades de finska trupperna till Sverige. Kommendanten för finska armen, Karl Gustav Armfelt höll en mönstring i Täby socken den 24.10.1716, då korpral Daniel Schavon nämns i fjärde korpralenheten som nummer 1229 och sägs vara 28 år gammal, född i Sibbo socken, Nyland, läs- och skrivkunnig, ogift. Efter mönstringen flyttades styrkorna till Gävle och Stockholm. Då konung Karl XII hade beslutat att erövra Norge, blev de finska styrkornas uppgift att göra ett sidoanfall från Jämtland mot Trondheim. Konungen stupade och generalerna beslöt att retirera. På nyårsdagen 1719 råkade styrkorna ut för en våldsam snöstorm och endast 1500 man av 5000 klarade sig tillbaka, en del av dem med svåra köldskador. Daniel Schavon klarade sig med livet i behåll och kommenderades den 27.8.1719 med major Samuel Enberg till Finland för att leta efter rymda soldater.
Daniel blev sergeant den 10.6.1720 i Rautalampi kompani. Han var närvarande i huvudmönstringen i Rådmansö, Sverige den 10.10.1721. Som fasta boställen nämns 1718-20 i Skyttälä, som befann sig i Hähkäniemi i Kärkölä socken, 1720-22 i sergeantbostället Hannula i Kärkkäälä i Rautalampi och efter fredslutet åren 1722-23 i fanjunkarbostället Hyvelä i Juurikkaniemi i Rautalampi. Officerarna bodde på den tiden i tjänstebostäder, som tidigare hade varit vanliga gårdar som staten hade utsett till "tjänsteboställen" åt militären. Sin huvudsakliga lön fick officerarna av omgivningens bönder i form av skatter.
I Rautalampi träffade han en flicka, som hette Eeva Riukutar och som födde en pojke, Daniel den 10.12.1723. De gifte sig inte med varandra. Daniel flyttade till Saarijärvi där han blev kvartermästare och bodde i kvartermästarbostället Harju den 26..8.1723. Han gifte sig den 28.1.1724 i Viitasaari med Anna Margareta von der Pahlen, dotter till hans tidigare kapten Wolter Magnus von der Pahlen, som hade stupat den 19.2.1714 i Napue. Officerare som hade deltagit i kriget bekantade sig med varandra, vilket kunde leda till giftermål mellan släkterna. Det var inte vanligt att adliga och icke-adliga gifte sig, men så skedde i det här fallet. Det är möjligt, att Daniel ansågs lämplig eftersom han var prästson. Kaptenens änka Maria Anna von Schildt bodde då fortfarande med sina döttrar på kaptensbostället i Vuoskoski i Hilmo, Viitasaari. Daniel var närvarande vid rustmönstringen i Vesivehmaa den 7.9.1727 och på en inspektionen på samma ort den 17.12.1734. Han erhöll avsked den 28.2.1741 och dog snart därefter enligt kommunionboksanteckningarna på kvartersmästarbostället Harju i Pääjärvi i Saarijärvi. Han hade ett förhållande (1) med Eeva Matintytär Riukunen.
Han gifte sig (2) 28 januari 1724, Viitasaari, Vuoskoski, Hilmo med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 37 | Anna Margareta /von der Pahlen/; född ca. 1695, död ca. 1752, Saarijärvi, Mahlu, Föräldrar Wolter Magnus Sr. von der Pahlen (se 74) och Maria Anna von Schildt (se 75). Bodde på sergeantbostället i Mahlu, Saarijärvi 1736-52 enligt kommunionboken, men nämns också i Sysmä 1938. Mannen avled ca. 1741, så det är möjligt, att änkan flyttade till Sysmä, där två av hennes systrar levde.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38 | Israel Pentinpoika/Kunelius/; född 24 maj 1709, Rautalampi, Maukola, Inhysing ("innevånare"), föräldrar Pentti Pentinpoika Kunelius (se 76) och Elisabet Niilontytär Fridlander (se 77). Flyttade till Gamlakarleby från Maukola i Rautalampi. Bodde till en början i ett hus ägd av hustrun Margaretas föräldrar i kvarteret 15 varefter familjen flyttade till sitt eget hus i kvarteret 13 i hörnet av Kyrkogatan och Kampen. Hustrun förivrade sig med husaren Rosenmann och fick med honom dottern Maria varefter paret skildes. Med magistratens beslut företogs inventering av tillgångarna den 27.2.1744. Egendomen uppskattades till 139 koppardaler. Byggnaderna var förfallna och inredningen knapp. Israels svärmor Anna Forsman uppgav i samband med inventariet, att hon till största del hade betalat huset, vilket Israel förnekade. Magistraten lyckades inte utreda det verkliga förhållandet och beslöt överlåta ärendet till rådhusrätten. Israel blev kvar i huset och uppges enligt vissa källor vara död 1748. Detta bestyrks inte av dödboken i Gamlakarleby. Däremot anger kommunionboken "i Stockholm", varför hans öde tillsvidare är okänt. Margareta flyttade med barnen till sin moders hus och avled den 6.5.1764 i lungsot. Han gifte sig ca. 1735, Gamlakarleby med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 39 | Margareta Jöransdotter/Forsman/; född ca. 1716, Stockholm, död 6 maj 1764, Gamlakarleby, Föräldrar Jöran Jöransson Forsman (se 78) och Anna Larsdotter Murick (se 79).
Hon hade ett förhållande (2) med N.N. Rosenmann, Husar.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 40 | Simo Maunonpoika/Pynnönen/; född 1697, Kangasniemi, död 9 juni 1776, Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä, föräldrar Mauno Olavinpoika Pynnönen (se 80) och Maija Räihä (se 81). Bonde. Flyttat från Kangasniemi till Rautalampi ca. 1712. Han gifte sig ca. 1721, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 41 | Riitta Mikontytär/Paananen/; född 1688 (beräknat), död 15 mars 1752, Rautalampi, Siikakoski, Föräldrar Mikko Heikinpoika Paananen (se 82) och N.N (se 83). Begravd under kyrkan.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 42 | Juho Laurinpoika/Varis/; född 1686 (beräknat), Rautalampi, Istunmäki, död 30 januari 1759, Rautalampi, Töhkerönmäki, föräldrar Lauri Laurinpoika Varis (se 84) och Marketta Mikontytär Korhonen (se 85). Trots att han var den äldste sonen blev han inte husbonde pä hemmanet utan den yngre brodern Mikko fick uppdraget. Det är möjligt att hans svaga hälsa bidrog till detta. Enligt skatteuppgifterna befriades han från personskatt redan som 47-åring då den normala åldern var 63 år. Kanske det också kunde bero på att hans far Lauri var länge husbonde och Mikko var därför åldersmässigt lämpligare då Lauri avstod . Han gifte sig 14 oktober 1722, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 43 | Liisa Matintytär/Kukkonen/; född 1700 (beräknat), Paltamo?, död 10 november 1763, Rautalampi, Töhkerönmäki, Föräldrar Matti Kukkonen (se 86). Kallas Maria Mattsdotter, Paltamo i de vigdas bok. Hennes förnamn kan eventuellt vara Maria Elisabet.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 44 | Lauri Laurinpoika/Pietiläinen/; född 23 maj 1704, Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä, död 14 november 1780 (samma ort), föräldrar Lauri Olavinpoika Pietiläinen (se 88) och Susanna Heikintytär Liimatainen (se 89). Husbonde på Perintö-Pietilä 1740-1755. Han gifte sig (1) 24 september 1724, Rautalampi med Kristiina Korhonen, född 1703 (beräknat), död 7 februari 1731, Rautalampi.
Han gifte sig (2) 29 maj 1732, Rautalampi, Rajalankoski med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 45 | Kaarina Samulintytär/Vepsäläinen/; född 1708 (beräknat), Pieksämäki, Toholahti, Rajalanniemi, död 9 mars 1790, Viitasaari, Ilmolahti Lepistö, Föräldrar Samuli Paavonpoika Vepsäläinen (se 90) och Justiina Olavintytär Laitinen (se 91). Var änka då hon gifte sig med Lauri Pietiläinen. Den första mannen Mikko Leskeläinen avled efter tre års äktenskap. Det fanns mera dramatik i äktenskapet: dottern Kaarina kvävdes som baby i sängen under sin mor.
Hon gifte sig (1) 25 december 1727, Rautalampi, Rajalanniemi med Mikko Leskeläinen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 46 | Markku Pekanpoika/Liimatainen/; född 10 maj 1703, Rautalampi, Pesiäissalmi, Bonde, död 7 juni 1788 (samma ort), föräldrar Pekka Markunpoika Liimatainen (se 92) och Anna Heikintytär Kinnunen (se 93). Husbonde ca. 1725-51, varefter sonen Pekka efterträdde. Han gifte sig (1) med Venla N.N, död ca. 1727. Han gifte sig (2) ca. 1727, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 47 | Kristiina Matintytär/Pakarinen/; född 18 september 1704, Rautalampi, Pakarila, Husmor, död 30 april 1769, Rautalampi, Pesiäissalmi, Föräldrar Matti (Eliaanpoika?) Pakarinen (se 94) och Maria Martintytär Siekkinen (se 95).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 48 | Pertti Antinpoika/Vaittinen/; Torpare;inhysing, föräldrar Antti Vaittinen (se 96). Han gifte sig (2) 2 juni 1762, Kangasniemi med Anna Laurintytär Laitinen. Han gifte sig (1) 14 juli 1723, Kangasniemi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 49 | Kirsti Juhontytär/Pynnönen/; född 6 februari 1698, Kangasniemi, död 1760, Kangaslampi, Synsiö, Föräldrar Juho Pynnönen (se 98).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 50 | Juho/Halttunen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 52 | Juho/Hokkanen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 54 | Heikki/Manninen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 56 | Karl Eriksson/Varg/; född 1690 (beräknat), Karleby, Kaustar, Varg, Bonde, död 25 maj 1756 (samma ort), föräldrar Erik Johansson Varg (se 112) och Lisa Larsdotter (se 113). Husbonde påVarg 1724 till ca.1749. Han gifte sig ca. 1720, Karleby med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 57 | Anna Johansdotter/Tylli/; född maj 1695 (beräknat), Karleby, Tylli, död 10 juli 1763, Karleby, Kaustar, Warg, Föräldrar Johan Johansson Tylli (se 114) och Elisabet Gabrielsdotter (se 115).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 58 | Jaakko Juhonpoika/Teirilä;Hällis (Herlevi)/; född 9 juni 1701, Kaustby, Teirilä, död 11 januari 1764, Karleby, Såka, Hällis, föräldrar Juho Antinpoika Räf (Kettu);Teirilä (se 116) och Anna Matintytär Kainu (se 117). Som en av de yngsta sönerna på Teirilä hemman var han tvungen att arbeta som dräng bl. a hos Olof Gedda, vilket framgår av de vigdas bok från år 1721. Det är oklart när han flyttade med sin hustru till Såka, men det första där födda barnet såg dagens ljus troligen 1725. Paret hade en dotter Anna född 1723 på Geddala/Kentala "som drängbarn". Jakob Jönsson ("finn") köpte Herlevi hemman av Matts Flinck. Husbonde på Hällis 1725-1742. Hemmanet var öde 1724 med benämningen "folket i Kelviå". Detta tyder på, att den stora ofreden hade tvingat folket på hemmanet att söka sig till en annan omgivning. Det är inte heller känt om de nya invånarna var släkt med varandra. Svågern Juho Juhonpoika Herlevi-Virkkala gifte sig med Karin Mattsdotter Flinck. Med från Kaustby flyttade också Jakobs syster Margareta Jönsdotter Räf, som gifte sig med den tidigare ägaren soldaten Matts Flinck. Familjen blev kvar på Hällis som inhysingar.
Hemmansnamnet Herlevä, Herlefve, senare Hellis (Hällis) antas ha uppkommit ur förnamnet Herlev . Han gifte sig 11 november 1722, Vetil med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 59 | Maalin Juhontytär/Virkkala/; född 14 september 1698, Kaustby, Virkkala, död 12 april 1762, Karleby, Såka, Hällis, Föräldrar Juho Matinpoika Virkkala (se 118) och Marketta Erkintytär Isosalo (se 119).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 60 | Johan Johansson/Storskrubb/; född 26 december 1708, Kronoby, Storskrubb, Bonde;nämndeman, död 17 september 1775 (samma ort), föräldrar Johan Jakobsson Storskrubb (se 120) och Anna Eriksdotter Holgers (se 121). Han gifte sig (2) 25 oktober 1741, Kronoby med Brita Nilsdotter Merijärvi. Han gifte sig (1) ca. 1730, Kronoby med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 61 | Brita Davidsdotter//; född november 1710 (beräknat), Kronoby, död 7 april 1741, Kronoby, Storskrubb.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 62 | Erik Johansson (?)/Sandbacka/; född 31 oktober 1723, Kronoby, död 15 februari 1767, Kronoby, Sandbacka, föräldrar Johan (Simonsson?) Sandbacka (se 124) och Anna Kristoffersdotter Honga (?) (se 125). Han gifte sig ca. 1751 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 63 | Anna Larsdotter//; född 1722, Kronoby, död ca. 1803, Kronoby, Sandbacka.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 64 | Yrjänä Paavalinpoika/Hämäläinen/; född ca. 1666, Bonde, död ca. 1736, Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti, föräldrar Paavali Pertunpoika Hämäläinen (se 128) och Helka (?) N.N (se 129). Hemmanet kallades både Hämälä och Lohilahti (Lohilax) och var på den tiden 619 hektar stort. Hemmanet var till 1686 frälse, dvs ägt skattefritt av adeln. Det odlades av landbönder, som dock var skatteskyldiga för sin lön. Släkten Hämäläinen kom som landbönder till hemmanet 1645. Den förste var Perttu Paavalinpoika Hämäläinen. Yrjänä var antagligen Perttu Paavalinpoikas sonson. Enligt mantalslängderna hade Perttu Paavalinpoika åtminstone sönerna Perttu, Lauri och Paavali. Perttu var landbonde 1676-77 och hans son Lauri till 1692. Därefter blev antagligen Paavalis son husbonde 1693-1698. Därefter ser det ut som om det blev en utomstående husbonde, Pekka Pekanpoika Jämsä, vilket kan ha berott på, att det under några år hade varit svår missväxt och många husbönder tvingades ge upp. Släkten Hämäläinen fortsatte dock senare att odla på hemmanet och som husbönder nämns efter sekelskiftet Risto Paavalinpoika och Eerik Paavalinpoika, antagligen Yrjänä Paavalinpoikas bröder. Släkten inlöste egendomen 1762 under Yrjänä Paavalinpoikas sonsons Juhana Yrjänänpoikas tid.
Yrjänäs hustru kallas enligt mantalslängderna Marketta åtminstone efter 1692. I kyrkböckerna förekommer dock namnen Marketta Juhontytär, Marketta Pekantytär och Anna Juhontytär. Det kan vara fråga om skrivfel men det kan antas att moder till barnen var Marketta Pekantytär som levde 1668-1737. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 65 | Marketta Pekantytär//; född 1668 (beräknat), Husmor, död 24 september 1737, Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti, Föräldrar Pekka Yrjänänpoika (se 130) och Kaarina Matintytär (se 131).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 66 | Jaakko Joonaanpoika// Riitta Honkonens fars namn kan läsas i dödboken. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 67 | Venla Kristiina/Honkonen/ Riitta Honkonens mors namn kommer från dödboken där hennes föräldrar nämns.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 68 | Antti/Kahilainen/; född 1658 (beräknat), Klockare, död 21 februari 1754, Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 69 | Beata Paulintytär//; död 23 januari 1763, Viitasaari, Jurvansalo. Hon sägs vara 97 år gammal då hon dog, men det kan ifrågasättas eftersom hon då skulle ha varit 55 år då hon födde sitt yngsta barn.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 72 | Henrik /Schavonius (Savonius)/; död ca. 1701, Koski. Nämns som student i Åbo 1674 och i katedralskolans stipendiatförteckning 1675-76 som Henrik Savonius, Nyland. Faderns namn kan ha varit Johan.
Nämns 1682 som krigspredikant i Skafvaböle (Hyrylä). Han var 1693-1701 kapellan i Koski, Tavastehus län. Nämns i mantalslängden i Tennilä 1694 med sin hustru och i prästgården 1698-1701. 1699 nämns han som ägare till Uutela gård i Porvola. Under denna tidsperiod upplevde Finland de svåraste hungeråren i sin historia 1696-98 då en tredjedel av befolkningen dog och gårdarna blev öde.
Namnet Schavons ursprung är inte klarlagd. Då Henrik kom till gymnasiet kan han ha fått efternamnet. Savonius som det ursprungligen skrevs kan vara härlett från landskapet Savo. Å andra sidan nämns han i universitetets matrikel komma från Nyland. Han gifte sig (2) med Kristina Kass. Han gifte sig (1) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 73 | Kristiina Matintytär/Ignatius/; Föräldrar Matti Niilonpoika (Mathias Nicolai) Ignatius (se 146). Nämns som Henrik Savonius' hustru i Åbo akademis matrikel och i Bergholms släktbok samt i Juvas historia, men där som Katarina Ignatia, dotter till Mathias Ignatius. Som hustru nämns även Kristina Kass (som änka i domboken för Lammi). Henrik var möjligen gift flera gånger och det är tillsvidare oklart vem är moder till hans barn.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 74 | Wolter Magnus Sr./von der Pahlen/; Kapten, död 19 februari 1714, Storkyro, Napue, föräldrar Kristian Magnus von der Pahlen (se 148) och Katarina de la Motte (se 149). Nämns som furir vid Tavastehus läns infanteriregemente 1685 och senare därstädes som sergeant 1689, fältväbel 1693, fänrik 1697, sekundärlöjtnant 1701, premiärlöjtnant samma år och slutligen kapten 1711. Sålde hälften av Paaso gård till överstelöjtnant Odert von Essen. Stupade under Stora ofreden i striden mot ryssarna i Storkyro. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 75 | Maria Anna/von Schildt/ Levde som änka. Omnämns som gudmor i Viitasaari 1714. Föräldrar möjligen Georg von Schildt och N.N. von Nandelstadt.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76 | Pentti Pentinpoika/Kunelius/; född ca. 1665, Viitasaari, Bonde, död ca. 1754, Rautalampi, Maukola, föräldrar Pentti Nuutinpoika (Benedictus Canuti) Kunelius (Cunelius) (se 152) och Elisabet N.N (se 153). Kom 1697 till Maukola prästgård som torpare på Talliniemi och blev senare som måg husbonde på Maukola åtminstone till år 1722. Han gifte sig 27 september 1697, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 77 | Elisabet Niilontytär/Fridlander/; född ca. 1664, Rautalampi, död 1 april 1751, Rautalampi, Maukola, Föräldrar Nils Nikolai Fridlander (se 154) och Valborg Henrika Tomasdotter (se 155).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 78 | Jöran Jöransson/Forsman/; född ca. 1690, Kalajoki, Smed;borgare, död 30 september 1739, Gamlakarleby. Jöran kom från Kalajoki till Gamlakarleby och kallades dräng då han gifte sig. Han blev smed före 1719, eftersom han efter det kallades borgare. Var under stora ofreden flykting i Hälsingland i Sverige. Han kallades på listan över hjälbehövande "borgare från Gamlakarleby, i Tegelmora, okänt antal barn, lever i stor fattigdom". Han förekommer i olika dokument under många namn bl.a. Jöran Smed, Jöran Forsman, Jöran Jöransson och Johan Jöransson. Släktnamnet Forsman har han säkert fått eftersom han blev hantverkare och hade fått borgarrättigheter. Då måste man ha ett släktnamn. Han gifte sig 18 februari 1714, Gamlakarleby med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 79 | Anna Larsdotter/Murick/; född 24 juni 1694, Gamlakarleby, död 10 juni 1764 (samma ort), Föräldrar Lars Henriksson Murick (se 158) och Elisabet Olofsdotter (se 159).
Hon gifte sig (2) 7 oktober 1740, Gamlakarleby med Gustav Rönberg, Organist. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 80 | Mauno Olavinpoika/Pynnönen/; född 1670 (uppskattat), död ca. 1720, Rautalampi, Siikakoski, föräldrar Olavi Pynnönen (se 160). Mauno Pynnönen kom till Rautalampi från Kangasniemi, Lieminki, Pynnölä 1712. Hemmanet Pynnölä i Kärkkäälä by i Rautalampi socken är bland de äldsta i byn. Han gifte sig 1696 (uppskattat), Kangasniemi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 81 | Maija/Räihä/; född 1670 (beräknat), död 24 februari 1741, Rautalampi.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 82 | Mikko Heikinpoika/Paananen/; född 1653 (beräknat), Rautalampi, död 20 maj 1733, Rautalampi, Leskelä, föräldrar Heikki Matinpoika Paananen (se 164) och Marketta N.N. (se 165). Han gifte sig ca. 1681 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 83 | N.N//; född 1659 (beräknat), död 13 maj 1734, Rautalampi, Leskelä.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 84 | Lauri Laurinpoika/Varis/; född efter 1667, Rautalampi, Istunmäki, Bonde, död 14 juni 1748, Rautalampi, Töhkerönmäki, föräldrar Lauri Heikinpoika Varis (se 168) och Barbara Laurintytär Närhi (se 169). Flyttade till Varis hemman i Töhkerönmäki by från Istunmäki, Kuhjo torp där hans far Lauri Heikinpoika hade varit torpare. Han nämns som husbonde 1705- ca. 1720och efterträds av sonen Mikko. Enligt kommunionboken 1705-13 flyttade förutom hans egen familj modern Barbara, bröderna Heikki och Juho, systern Agneta samt farbrodern Heikki. Han gifte sig 1685 (uppskattat), Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 85 | Marketta Mikontytär/Korhonen/; född 1663 (beräknat), Rautalampi, död 29 november 1749, Rautalampi, Töhkerönmäki, Föräldrar Mikko Korhonen (se 170).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 86 | Matti/Kukkonen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 88 | Lauri Olavinpoika/Pietiläinen /; född 1666 (beräknat), Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä, Bonde, död 26 december 1726 (samma ort), föräldrar Olavi Pietarinpoika Kärkkäinen;Pietiläinen (se 176) och Sofia N.N (se 177). Han gifte sig (1) före 1697 med Marketta N.N., död 3 april 1697, Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä.
Han gifte sig (2) 17 oktober 1697, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 89 | Susanna Heikintytär/Liimatainen/; född före 1680, död 12 mars 1724, Rautalampi, Perintö-Pietilä, Föräldrar Heikki Liimatainen (se 178).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 90 | Samuli Paavonpoika/Vepsäläinen/; föräldrar Paavo Vepsäläinen (se 180). Han hade ett förhållande (1) med NN.
Han gifte sig (2) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 91 | Justiina Olavintytär/Laitinen/; Föräldrar Olavi Laitinen (se 182).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 92 | Pekka Markunpoika/Liimatainen/; född 1666 (uppskattat), Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala, Bonde, död 13 juni 1743, Rautalampi, Pesiäissalmi, föräldrar Markku Markunpoika Liimatainen (se 184) och Venla N.N (se 185). Flyttade från Saarijärvi till Pesiäissalmi i Rautalampi och var husbonde där ca 1702-1725, varefter sonen Markku tog över. Han gifte sig 22 oktober 1699, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 93 | Anna Heikintytär/Kinnunen/; född ca. 1680, Rautalampi, Siikakoski?, Föräldrar Heikki Kinnunen (se 186).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 94 | Matti (Eliaanpoika?)/Pakarinen/; föräldrar Elias Matinpoika Pakarinen (se 188) och Helka N.N (se 189). Husbonde på Pakarila ca. 1702-05. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 95 | Maria Martintytär/Siekkinen/; Föräldrar Martti Siekkinen (se 190).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 96 | Antti/Vaittinen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 98 | Juho/Pynnönen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 112 | Erik Johansson/Varg/; född 1664 (beräknat), Bonde, död 8 februari 1736, Karleby, Kaustar, Varg, föräldrar Johan Eriksson Varg;Dunkar;Kåx (se 224) och Brita Jakobsdotter (se 225). Husbonde på Varg åtminstone 1712 -1723. Han gifte sig (2) med Maria Mattsdotter, född 1671 (beräknat), död 27 augusti 1738, Karleby, Kaustar, Warg. Han gifte sig (1) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 113 | Lisa Larsdotter//; född 1664 (beräknat), död 5 maj 1721, Karleby, Kaustar, Warg. Oklart om hon mor till alla Erik Johanssons barn .
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 114 | Johan Johansson/Tylli/; född 1658 (beräknat), död 24 maj 1738, Karleby, Kaustar, Tylli, föräldrar Johan Olofsson Tylli (se 228) och Brita Jönsdotter (?) (se 229). Husbonde på Tylli 1712-? Ägde 1/3 av en sågkvarn i Utterslottet. Reipsar hemman ägde resten. Dessutom ägde han en mjölkvarn i Vittsarforsen. Han gifte sig (2) med Brita Eriksdotter, född ca. 1687. Han gifte sig (1) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 115 | Elisabet Gabrielsdotter//; född 1666 (beräknat), död 26 januari 1724, Karleby, Kaustar, Tylli.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 116 | Juho Antinpoika/Räf (Kettu);Teirilä/; född 1658 (beräknat), Kaustby, Räf, begravd 28 oktober 1708, Kaustby, Teirilä. Han gifte sig 2 april 1682 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 117 | Anna Matintytär/Kainu/; född 19 oktober 1662. Enligt vigdas bok piga på Räf, makens hemgård .
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 118 | Juho Matinpoika/Virkkala/; född ca. 1660, död 27 maj 1717, Kaustby, Virkkala, föräldrar Matti Juhonpoika Virkkala (se 236) och Anna Juhontytär Isokainu (se 237). Husbonde 1698-1717. Han gifte sig 25 mars 1688, Vetil, Salo med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 119 | Marketta Erkintytär/Isosalo/; född 1669 (beräknat), Kaustby, begravd 10 februari 1740, Kaustby, Virkkala, Föräldrar Erkki Heikinpoika Kainu;Isosalo (se 238) och Liisa Niilontytär Isosalo (se 239).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 120 | Johan Jakobsson/Storskrubb/; född ca. 1675, Kronoby, Storskrubb, död augusti 1737 (samma ort), föräldrar Jakob Karlsson Storskrubb (se 240) och Malin Andersdotter (se 241). Han gifte sig ca. 1696, Kronoby, Storskrubb med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 121 | Anna Eriksdotter/Holgers/; född ca. 1673, Kronoby, Holgers, död 8 mars 1742, Kronoby, Storskrubb, Föräldrar Erik Mattsson Lassfolk;Holgers;Ståhl (se 242) och Lisa Mikaelsdotter Holgers (se 243).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 124 | Johan (Simonsson?)/Sandbacka/; född ca. 1698, död 12 oktober 1759, Kronoby,Sandbacka. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 125 | Anna Kristoffersdotter /Honga (?)/; född ca. 1697, död 22 maj 1768, Kronoby, Sandbacka.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 128 | Paavali Pertunpoika/Hämäläinen/; död före 1666, Laukaa, Lohilahti, föräldrar Perttu Paavalinpoika Hämäläinen (se 256). Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 129 | Helka (?) N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 130 | Pekka Yrjänänpoika// Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 131 | Kaarina Matintytär//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 146 | Matti Niilonpoika (Mathias Nicolai)/Ignatius/; död 1680, Juva, föräldrar Niilo Juhonpoika Ignat (se 292). Blev student och var slutligen kyrkoherde i Jockis (Juva). Skrev sitt namn redan 1669 i formen Ignatius. Präst i Nyslott (Savonlinna), notarie åt konsistorn och domkyrkans ekonom i Viborg 1642. Nämns som pedagog och slottspredikant i Nyslott 1646. Per Brahe befriade honom från skatt "för tre ekorrskinn i Tolvaniemi i Säämingi, som han hade tagit som öde" så länge han verkade som skolmästare. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 148 | Kristian Magnus/von der Pahlen/; född Baltien, Regementskvartersmästare, död ca. 1694, Heinola. Adelsätten von der Pahlen lär härstamma från Westfalen och utbredde sig till Livland, nuvarande Lettland. Riddaren Johannes de Pala, som levde under senare delen av 1200-talet och i början av 1300-talet förekommer där åren 1316-1325 ( verkade bl.a. som fogde i Treyden), Detlevus de Pale 1345 och Ludeke och Gottschalk von der Pale 1397, alla som vasaller till ärkebiskopen i Riga. Släktens namn kommer troligtvis från det tidigare namnet på bäcken Pale, som rinner förbi Dickeln. Släkten har senare utbrett sig och är immatrikulerad på riddarhusen i Tallinn (Reval) under nr. 40, i Riga under nr. 40 och i Mitau (nuvarande Jelgava) under nr. 212. I Stockholm är släkten immatrikulerad som friherrlig släkt under nr. 75. I Sissegal socken i Livland besatt släkten på 1400-talet Altenwoga, Weissensee och Taurup samt Astrau (även kallat Hof zur Pale) i Dickelns socken och Seppküll i Lemsal socken.
Trots de digra släktutredningarna av släkten kan man inte tillsvidare fastställa hur Kristian Magnus von der Pahlen med säkerhet hör till släkten. Dokumenterade uppgifter om honom är knappa och man vet endast, att han var regementets kvartersmästare och ägde Paaso gård i Heinola genom sin hustru Katarina de la Motte. Han gifte sig 1667, Heinola, Paaso med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 149 | Katarina/de la Motte/; död 3 juni 1698, Föräldrar Karl (Sr) de la Motte (se 298) och Gertrud von Engelhardt (se 299). Hennes första man Evert Johan Ållongren ärvde hälften av Paaso gård. Då hans dräng sköt honom på landsvägen invid gården 1666 och paret var barnlöst, gick gården till Katarina. Den finska adelssläkten Ållongren hade immatrikulerats 1625 under nr.115 .
Hon gifte sig (1) med Evert Johan Ållongren, död 1666. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152 | Pentti Nuutinpoika (Benedictus Canuti)/Kunelius (Cunelius)/; född ca. 1622, Viborg(?), död ca. 1690, Viitasaari. Kom från Viborgs stift, där han nämns som djäkn, skolelev år 1648. Följande år anklagas han för att med bar hand ha slagit ihjäl Sven Olavsson Pihl, som var känd som en stor slagsbult. Saken torde inte ha varit svartvit, eftersom han endast dömdes till böter, ävenom stora. Han kom in i universitetet i Dorpat, där han bl. a. lärde sig latin. Han nämns som student i Dorpat 6.3.1650. Han skrev år 1652 en klagodikt på latin med anledning av prästen i Viborg, Samuel Mattsson Toljas bortgång. Dikten trycktes samma år i Dorpat och finns numera i Helsingfors universitets bibliotek. Under dikten finns en översättning från latin: "Med största högaktning och med tårar skriven av Benedictus Canuti Cunelius Wib. Carelius". Efter att ha blivit utdimitterad från Dorpat blev han först kompanipredikant i Viborgs infanterieskadron 1655-57 i Nöteborg, Ingermanland, sedan vikarierande kyrkoherde i Luumäki 1660-63. Som kyrkoherde i Viitasaari verkade han därefter till sin död. Erhöll befrielse med riksdagens beslut från halva skatten fr. o.m. 1669 med pastoratets "ringhet" som motiv. Han gifte sig (2) före 1678 med Maria N.N.
Han gifte sig (1) före 1659 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 153 | Elisabet N.N//; född ca. 1630, död ca. 1684. Enligt vissa källor Elisabet Israelsdotter.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 154 | Nils Nikolai/Fridlander/; född ca. 1630, död ca. 1714. Han gifte sig ca. 1661 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 155 | Valborg Henrika Tomasdotter//; död ca. 1722, Föräldrar Tomas Henrik N.N (se 310) och Brita Olofsdotter (?) (se 311).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 158 | Lars Henriksson/Murick/; född 11 augusti 1663, Gamlakarleby, föräldrar Henrik Larsson Murick (se 316). Han gifte sig 10 augusti 1686, Gamlakarleby med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 159 | Elisabet Olofsdotter//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 160 | Olavi/Pynnönen/; död 18 juni 1688, Kangasniemi. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 164 | Heikki Matinpoika/Paananen/; född ca. 1624, föräldrar Matti Paananen (se 328) och Kaarina N.N. (se 329). Han gifte sig 1655, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 165 | Marketta N.N.//; född ca. 1628, Rautalampi.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 168 | Lauri Heikinpoika/Varis/; född ca. 1635, Rautalampi, Istunmäki, Inhysing;torpare, död 28 februari 1697 (samma ort), föräldrar Heikki Paavonpoika Varis (se 336) och Elina Tapanintytär (se 337). Nämns 1665-76 som bror till husbonden på Istunmäki hemman och 1676-84 som farbror till husbonden samy som husbonde på torpet Kuhjo 1684-94. Han hade bott hela sitt liv på hemmanet, vars husbonde var hans far, Heikki Paavonpoika Varis 1633-46, sedan hans äldre bröder Paavo Heikinpoika till år 1662 och Klaus Heikinpoika till 1676. Därefter blev Klaus son Heikki husbonde mellan 1676 och 1694. Lars hade alltså som yngre son inte blivit husbonde i sina bästa år, utan hade vait tvungen att grunda ett nytt hemman eller köpa ett annat, såsom hans egen son gjorde då han flyttade till Töhkerönmäki omkring 1707. Han gifte sig 1666 (uppskattat), Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 169 | Barbara Laurintytär/Närhi/; född ca. 1640, Rautalampi, Närhinsalo, död efter 1713, Rautalampi, Töhkerönmäki, Föräldrar Lauri Yrjönpoika Närhi (se 338) och Kaarina N.N (se 339). Flyttade efter mannens död till sin son Lauri i Töhkerönmäki, var hon avled efter 1713, eftersom hon nämnes i kommunionboken 1705-13. Därefter saknas kyrkoböckerna till 1721.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 170 | Mikko/Korhonen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 176 | Olavi Pietarinpoika/Kärkkäinen;Pietiläinen/; född ca. 1630, Rautalampi, Kärkkäälä, död ca. 1694, Rautalampi, Kärkkäälä, Pietilä, föräldrar Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen (se 352) och Elina Olavintytär (se 353). Han gifte sig (2) ca. 1673 med Elina Matintytär, död ca. 1712, Laukaa, Sumiainen, Mäkelä.
Han gifte sig (1) ca. 1650 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 177 | Sofia N.N//; död ca. 1670, Rautalampi, Perintö-Pietilä.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 178 | Heikki/Liimatainen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 180 | Paavo/Vepsäläinen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 182 | Olavi/Laitinen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 184 | Markku Markunpoika/Liimatainen/; född 1625 (uppskattat), Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala, Bonde;smed, död 15 maj 1710, Rautalampi, Pesiäissalmi, föräldrar Markku Pekanpoika Liimatainen (se 368) och Kerttu N.N (se 369). Flyttade till Pesiäissalmi 1668 från Liimattala i Pyyrinlahti. Var husbonde till 1690, varefter sonen Markku övertog. Var en duktig smed i sina yngre dagar. Han gifte sig ca. 1665 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 185 | Venla N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 186 | Heikki/Kinnunen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 188 | Elias Matinpoika/Pakarinen/; föräldrar Matti Heikinpoika Pakarinen (se 376) och Anna N.N (se 377). Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 189 | Helka N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 190 | Martti/Siekkinen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 224 | Johan Eriksson/Varg;Dunkar;Kåx/; född ca. 1645, Bonde, död 8 februari 1712, Karleby, Kaustar, Varg, föräldrar Erik Josefsson Varg;Dunkar (se 448) och Dorde Andersdotter (se 449). Husbonde på Varg el. Kåx 1674-1712. Det yngre namnet Varg har antagligen kommit med Henrik Eriksson (husbonde 1641-74) eller Johan Eriksson. Johans förfäder, som levde i Kaustby kallades Varg. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 225 | Brita Jakobsdotter//; född ca. 1642, död ca. 1730, Karleby, Kaustar, Warg.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 228 | Johan Olofsson/Tylli/; föräldrar Olof Larsson Tylli (se 456). Nämndeman, husbonde på Tylli 1674-79, brofogde åtminstone 1692-95, fjärdingsman. Uppgavs 1673 ha en liten sågkvarn i Saarukkabäcken tillsammans med några andra bönder. Det nämns också att han tillsammans med Mikael Larsson (Broända?) och Johan Persson Kaustar före 1684 hade upprensat Saarisbäcken (Såkabäcken?) och där byggt en sågkvarn, vilken eventuellt är densamma som nämnts ovan. Likväl hade Johan Persson och Johan Olofsson byggt en ny kvarn ovanför men den hindrade den gamla sågens gång, varför den dömdes att rivas 1684.
Nämns som nämndeman bl. a. 1679 då han i häradsrätten som nämndeman var med i behandlingen av en omtvistad båtplats i Kalajoki, Kallan, vilket antyder att karlebyborna var idkade livligt fiske vid Kallan. Det framgick i sammanhanget, att även Johan Tylli hade en hamnplats på Kallan.
Johans far Olof Larsson Tylli hade 1655 sålt en vattenkvarn och kvarnplats i Vetil å åt Hans Persson och Matts Mattsson Storhonga. Johan Olofsson krävde 1670 att köpet skulle återgå, eftersom det inte var uppbjudet på tinget och ingen konfirmation hade getts. Efter omröstning dömde nämnden, att köpet skulle vara ogillt och att kvarnstället skulle återgå. Tylli skulle betala för den kvarn köparna hade byggt på platsen. Enligt storskifteskartorna ägde Tylli en ängslott och en kvarn på Äijänsaari i Vitsarfors, vilken 1786 beskattades för 31 sk. 6 rst och användes alltjämt åtminstone 1855.
Nämns som brofogde 1692-95 då han anmälde vid tinget bönder som varit tröga att sköta sina vägandelar, så att de bötfälldes. Vissa byamän var missnöjda med det betungande ansvaret att hålla vägarna i gott skick. Brofogden fick då i uppgift att skifta väglotterna och se till "att de skulle sättas i sådant skick att den vägfarande inte som hittills behövde färdas med största livsfara och besvär."
Nämns som fjärdingsman 1680 då han skötte skjutsrättarens åligganden och Erik Eriksson Kaino hade "överilat honom" när han hade fordrat skjutshästar av honom. Kaino dömdes att sitta ett dygn i skamstocken för att ha förbrutit sig mot en tjänstförrättande "andra vanartiga till varnagel".
Omkring 1675 gällde en maktkamp mellan fogden Willinghusen och socknens ledare, vilka i praktiken var nämndemännen. De övriga nämndemännen var i detta sammanhang missnöjda med Johan Olofsson Tylli, som yppade för Willinghusen vad nämnden i hemlighet hade kommit överens om. Dessutom påstods han vid spannmålsuppbörden ha haft en annan kappe än den brukliga. Tylli undskyllde sig med, att han hade fått den av Willinghusens hustru. Han meddelade att han ville rentvå sig från alla misstankar, men de övriga nämndemännen ansåg att han var en otrogen kamrat och sålunda olämplig att sitta i nämnden. Som det har framgått, fortsatte han dock att verka som nämndeman och i andra förtroendeuppdrag. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 229 | Brita Jönsdotter (?)//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 236 | Matti Juhonpoika/Virkkala/; född ca. 1633, Kaustby, död 30 november 1686 (samma ort), föräldrar Juho Matinpoika Virkkala (se 472) och Maalin Antintytär Paavola (se 473). Husbonde 1675-81. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 237 | Anna Juhontytär/Isokainu/; född ca. 1640, Vetil, Isokainu, död 1 maj 1701, Föräldrar Juho Heikinpoika Isokainu (se 474) och Riitta Erkintytär Bastubacka (se 475).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 238 | Erkki Heikinpoika/Kainu;Isosalo/; född 1622 (beräknat), Vetil, Isokainu, död 31 mars 1695, Kaustby, Isosalo, föräldrar Heikki Mikonpoika Isokainu (se 476). Husbonde på Isosalo 1652-75. En Heikki Erkinpoika (Salo nr.3?) i Kaustby bötade 1673 för att ha avlat ett barn med löskonan Sara Klemetsdotter Pulkkinen från Röring. Fadern Erkki Heikinpoika (?) dömdes vid samma ting att betala halva årslönen, vilket tyder på att pigan skulle ha uppsagts olagligt . Han gifte sig före 1645, Kaustby med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 239 | Liisa Niilontytär/Isosalo/; född 1616 (beräknat), Kaustby, död 27 juli 1712, Kaustby, Isosalo, Föräldrar Niilo Erkinpoika Isosalo (se 478) och Kaarina N.N. (se 479).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 240 | Jakob Karlsson/Storskrubb/; född före 1649, Kronoby, Storskrubb. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 241 | Malin Andersdotter//; född före 1653, död Kronoby, Storskrubb.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 242 | Erik Mattsson/Lassfolk;Holgers;Ståhl/; född 1636, Esse, Lassfolk, död ca. 1707, Kronoby, Ståhl, föräldrar Matts Larsson Lassfolk (se 484). Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 243 | Lisa Mikaelsdotter/Holgers/; född före 1637, Kronoby, Holgers, död ca. 1710, Föräldrar Mikael Mattsson Holgers (se 486).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 256 | Perttu Paavalinpoika/Hämäläinen/; föräldrar Paavali Hämäläinen (se 512). Den förste landbonden av släkten Hämäläinen på Lohilax hemman. Han hade ett förhållande (1) med NN.
Han gifte sig (2) med Helka N.N. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 292 | Niilo Juhonpoika/Ignat/ Släkten Ignatius' äldsta kända medlem. Borgare i Viborg, nämns "i vallen" 1613-1627. Förekommer inte längre i dokument från 1635. Han antas ha kommit från Ignat, en gård österom staden. Där var redan 1551 Per Ignatt husbonde och samtidigt verkade borgaren Jöran Ignatt i staden, vilken antas ha kommit från samma gård. Nils' släktförhållande till dessa är dock oklar. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 298 | Karl (Sr)/de la Motte/; Major, död 1653, Sääksmäki, föräldrar Samson (Sr) de la Motte (se 596) och Brita Mikaelsdotter Munck af Fulkila (se 597). Kornett vid Åbo läns kavalleriregemente 1637, löjtnant 1639. Ryttmästare vid Viborgs läns kavalleriregemente 1643, major 1647. Tjänstgjorde vid Åbo läns kavalleriregemente 1653. Ägde i arv Lahis herrgård i Sääksmäki vartill hörde bl.a. husen i Vahanka by i Saarijärvi samt Lempilä i Halikko (från 1676). För honom resolverades i rådet 18.7.1634 att på riddarhuset skulle lämnas plats till dess han från Frankrike förskaffat sig bevis att hans far varit av adel. Blev godkänd som svensk medborgare efter att Karl Karlsson Gyllenhjelm hade levererat ett bevis åt riksdagen och därefter introducerad på riddarhuset 1642 under nr. 280 på ättens vägnar. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 299 | Gertrud/von Engelhardt/; död 1659, Sääksmäki, Föräldrar Caspar von Engelhardt (se 598) och Barbara von Fuldert (se 599).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 310 | Tomas Henrik N.N// Kyrkoherde i Mäntyharju. Han gifte sig ca. 1661 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 311 | Brita Olofsdotter (?)//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 316 | Henrik Larsson/Murick/; född ca. 1619, Nedervetil?, död 2 september 1697, Gamlakarleby. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 328 | Matti/Paananen/ Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 329 | Kaarina N.N.//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 336 | Heikki Paavonpoika/Varis/; född ca. 1590, Rautalampi, Istunmäki, död ca. 1674 (samma ort), föräldrar Paavo Olavinpoika Varis (se 672). Husbonde på Istunmäki hemman 1633-46. Led i äldre ålder av bråck. Han gifte sig ca. 1625, Rautalampi med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 337 | Elina Tapanintytär//; död Rautalampi, Istunmäki.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 338 | Lauri Yrjönpoika/Närhi/; död ca. 1667, Rautalampi, Närhinsalo, föräldrar Yrjö Matinpoika Närhi (se 676) och Valpuri Antintytär (se 677). Den äldre brodern Tuomas var husbonde på gården. Lauri med familj bodde på hemmanet men han kallas varken torpare eller inhysing i tillgängliga dokument, men han har sannolikt deltagit i hemmanets skötsel. Han gifte sig ca. 1649 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 339 | Kaarina N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 352 | Pietari Pietarinpoika/Kärkkäinen/; Bonde, död ca. 1655, Rautalampi, föräldrar Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen (se 704). I Kärkkäälä fanns på 1500-1600-talen många familjer som kallades Kärkkäinen. För att underlätta detta började man kalla familjerna efter hemmansnamnen, vilka ändrades också om det var nödvändigt. Pietari Kärkkäinens efterkomma kallades därför i slutet av 1600-talet Pietilä eller Pietiläinen. T.ex. i jordboken från 1705 kallades hemmanet Pietilä i stället för det tidigare Kärkäs. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 353 | Elina Olavintytär//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 368 | Markku Pekanpoika/Liimatainen/; Bonde, föräldrar Pekka Pekanpoika Liimatainen (se 736) och Anna N.N(?) (se 737). Husbonde på Liimattala hemman i Pyyrinlahti ca 1644-1653. Liimattala hade så småningom blivit förmögnare genom att förutom jordbruk och boskapsskötsel idka post- och gästgiveriverksamhet. Enligt reduktionskommittens protokoll 1683 var endast 7% av gårdarna förmögna. Liimattala hörde till dem. Han gifte sig ca. 1620 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 369 | Kerttu N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 376 | Matti Heikinpoika/Pakarinen/; föräldrar Heikki Pakarinen (se 752). Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 377 | Anna N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 448 | Erik Josefsson/Varg;Dunkar/; född ca. 1616, Kaustby, föräldrar Josef Henriksson Varg (se 896). Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 449 | Dorde Andersdotter//; född ca. 1616, Kaustby.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 456 | Olof Larsson/Tylli/; föräldrar Lars Birilsson (Birgersson) Tylli (se 912). Husbonde på Tylli 1619-74. Han hade 1655 sålt en vattenkvarn och kvarnplats i Vetil å åt Hans Persson och Matts Mattsson Storhonga. Hans son krävde senare att köpet skulle återgå eftersom det inte hade konfirmerats i tinget, vilket också skedde 1670. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 472 | Juho Matinpoika/Virkkala/ Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 473 | Maalin Antintytär/Paavola/
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 474 | Juho Heikinpoika/Isokainu/; född ca. 1612, Vetil, Kainu, begravd 5 april 1703, Vetil, Isokainu, föräldrar Heikki Mikonpoika Isokainu (se 476). Husbonde på Isokainu 1636-76. Nämndeman 1668-86. Försökte med andra nämndemän bringa ordning i beskattningen av ödehemmanen, men blev tvungen att med de andra nämndemännen på knä av fogden Willinghausen be om förlåtelse för sina förhastade anklagelser.
Juho var en företagsam man. Han sågade vid Karjalankoskiforsen mera bräder än någon annan i socknens övre del, mycket över den tillåtna mängden. Flera bönder hotades med stränga böter, men den här gången lät friherren Banér nöja sig med att en del av det olovliga virket överlämnades till honom, som han sedan använde till sin gård på Hakalax. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 475 | Riitta Erkintytär/Bastubacka/; född ca. 1612, Halso, begravd 14 april 1678, Vetil, Isokainu, Föräldrar Erkki Bastubacka (se 950) och Kaarina Heikintytär Bastubacka (se 951).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 476 | Heikki Mikonpoika/Isokainu/; född ca. 1570, Vetil, föräldrar Mikko Ollinpoika Kainu (se 952). Husbonde på Isokainu 1616-1633. Hemmanet hade delats 1616 mellan bröderna Heikki och Ollli, som var husbonde på Kainu 1607-1615 och sedan efter delningen på Vähäkainu 1616-1626. Ollli sålde 1636 sin del till Erkki Olavinpoika Torp och flyttade till sin son Mikko till Hopsala (Bjong) i Kronoby. Heikki nämns i ett rättsdokument då han tvistar om en äng med Hannu Antinpoika Lång 1630 . Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 478 | Niilo Erkinpoika/Isosalo/ Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 479 | Kaarina N.N.//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 484 | Matts Larsson/Lassfolk/; född före 1609, Esse, Lassfolk. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 486 | Mikael Mattsson/Holgers/; född före 1609, Kronoby, Holgers, död 1643 (samma ort). Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 512 | Paavali/Hämäläinen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 596 | Samson (Sr)/de la Motte/; född Frankrike, Generalmajor, död ca. 1620, Sääksmäki. Erhöll i förläning Lahis säteri i Sääksmäki 2.1.1600. Deltog som major i Wolmars belägring 1601. Befästningen föll och han blev pantfånge hos fienden, men lyckades bli frisläppt och utnämndes till ryttmästare 7.9.1603. Förordnad att uppfordra allt fotfolk från Tavastland till Narva 1606. Stadfäst i sina frälsegods Lahis och Kantola i Luopiois 22.3.1613. Underskrev bland adeln lantdagens i Helsingfors beslut 2.2.1616. Kallas generalmajor. Levde 6.3.1620, antagligen död snart därefter.
1500-talet var i Sverige-Finlands historia en turbulent period på grund av de kungliga maktstriderna. Gustav Vasas son Johan III var makthavare till 1592, varefter sonen Sigismund blev både Polens och Sveriges konung. Gustav Vasas tredje son Karl var missnöjd och uppfordrade både svenskar och finnar mot sin brorsson. Karl tog segern till slut och intog Finland 1599. Sigismund anhängare bestraffades grymt. De flesta förlorade sin egendom, som skänktes till både svenska och utländska krigsbefäl. Så kom släkten de la Motte till Finland i slutet av 1500-talet via Samson de la Motte. Släkten var redan adlig i Frankrike och blev immatrikulerad i Sverige 1642 under nr. 280. År 1809 var släkten utdöd i Sverige, men i Finland blev släkten immatrikulerad 28.1.1818 under nr. 23. På manslinjen utdog släkten 1886. Lahis gård utgick ur släkten 1720. Han gifte sig (1) med Anna Rapp.
Han gifte sig (2) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 597 | Brita Mikaelsdotter Munck/af Fulkila/; död ca. 1646, Halikko, Lempilä, Föräldrar Mikael Påvellsson Munck af Fulkila (se 1194) och Margareta Tomasdotter Starck (se 1195). Levde som änka 1642 på Lempilä säteri i Halikko socken.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 598 | Caspar/von Engelhardt/; föräldrar Robert (Robrecht) von Engelhardt (se 1196) och Anna von Sesswegen (se 1197). Innehade herrgården Urtau i Livland (Engelhardtshof I). Blev såsom sin fader och sina bröder krigsfånge och fördes till Moskva. Han var fängslad under en lång tid och tjänade därefter tsaren, men endast hans son Werner (Jeremei) blev kvar vid tsarens hov. Han gifte sig (2) med Margareta von Bistram. Han gifte sig (1) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 599 | Barbara/von Fuldert/; Föräldrar Johan von Fuldert (se 1198) och Anna Rese (se 1199).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 672 | Paavo Olavinpoika/Varis/; Bonde, föräldrar Olavi Paavonpoika Varis (se 1344). Husbonde på Istunmäki 1580-1633 efter sin far. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 676 | Yrjö Matinpoika/Närhi/; född ca. 1591, Rautalampi, Bonde, föräldrar Matti Laurinpoika Närhi (se 1352). Husbonde på Närhinsalo hemman ca. 1630-1637. Han gifte sig 1620 (uppskattat) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 677 | Valpuri Antintytär//; Husmor.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 704 | Pietari Pietarinpoika/Kärkkäinen/; Bonde, föräldrar Pietari Kärkkäinen (se 1408). Nämns som husbonde ca 1586-1643. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 736 | Pekka Pekanpoika/Liimatainen/; Bonde, föräldrar Pekka Liimatainen (se 1472). Husbonde på Liimattala i Pyyrinlahti efter sin far ca. 1600-1640. Hemmanet delades 1627 och det nya Alatalo beboddes av Markku Pekanpoika som troligen var hans bror, eftersom hans son med samma namn var delvis samtidigt husbonde på Liimattala och med en annan hustru. På Alatalo bodde förutom Markkus familj hans bror Yrjö och syster Riitta. År 1634 nämndes för första gången i mantalslängden friska (skattedugliga) hustrur och 15 år fyllda barn. På Liimattala nämns Anna som hustru, men det är oklart vems hustru. Det är därför möjligt men inte helt säkert, att Anna var Pekkas hustru. I mantalslängden för 1630 anges Pekka vara ofärdig och lam i fötterna men är fortfarande husbonde. Han nämns ännu 1639. Man kan anta, att han levde ungefär mellan 1570 och 1640. Liimattala hade ökat sin förmögenhet under denna tid från att ha varit ett medeltalshemman. T. ex. år 1634 var gården på fjärde plats i hela Stor-Saarijärvi beträffande boskapsförmögenheten. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 737 | Anna N.N(?)// Anna nämns i mantalslängderna som hustru, men det är inte helt klart att det rör sig om Pekkas hustru.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 752 | Heikki/Pakarinen/; Bonde. Husbonde på Pakarila hemman i medlet av 1600-talet. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 896 | Josef Henriksson/Varg/; född ca. 1592, Kaustby, föräldrar Henrik Persson Varg (se 1792). Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 912 | Lars Birilsson (Birgersson)/Tylli/; föräldrar Biril (Birger) Tyresson Tylli (se 1824). Husbonde på Tylli 1576-1611. Nämns i kvarntullslängden 1586, varav framgår, att han hade en bäckkvarn som malde både höst och vår för husbehov. I längden nämns 5 andra bäckkvarnar i socknen. År 1608 synes gränser för ett mantal ha gått vid 4 öresland (1,85 ha). Lars Tylli hade dock 4 öresland och 5p (1,95 ha) men mantalet var bara 3/4 . Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 948 | Heikki Mikonpoika/Isokainu/ (se 476) Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 950 | Erkki/Bastubacka/; född ca. 1583. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 951 | Kaarina Heikintytär/Bastubacka/; född ca. 1594, död 15 februari 1684, Vetil, Föräldrar Heikki Erkinpoika Bastubacka (se 1902).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 952 | Mikko Ollinpoika/Kainu/; född ca. 1530, Vetil, föräldrar Olli Kreunpoika Kainu (se 1904). Husbonde på Kainu i Vetil 1578-1606. Det är enligt Birger Lindqvists utredning möjligt, att fadern Olli var husbonde ända till 1598. Mikko var den sista husbonden på det odelade Kainu, som 1616 delades mellan sönerna Olli och Heikki . Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1194 | Mikael Påvellsson Munck/af Fulkila/; död 10 november 1599, Åbo, föräldrar Påvel Andersson till Huovari och Lahdinko (se 2388) och Brita Andersdotter till Nuhjala (se 2389). Mikael Påvelssons (Pålssons) släkt blev frälsesläkt 1525 då hans farfar fick Huovari i Vemo som frälse för sin livstid. Mikael ägde också Lahis och Nuhjala herrgårdar i Vemo. Han ägde därtill sin hustrus Margareta Starcks arvegods Fulkila i Halikko och Käldinge i Nagu. Han verkade tjänstefullt i många ämbeten och adlades därför den 30,4,1585 och immatrikulerades i Sveriges riddarhus under nr. 130. Hans vapen blev en vit munk med en stjärna över huvudet. Hans släkt tog därpå släktnamnet Munck, och allmänt Munck af Fulkila. Släkten utdog på manslinjen 1778, men som släkt registrerades felaktigt en helt annan släkt med danskt ursprung och vilken "fortsatte" släkten. Mikael Pålsson började sin yrkesbana som lagläsare och skrivare åt Henrik Klasson Horn, finsk befälhavare. Därefter var han domare i "Norrfinne lagsaga" 1581-1587. År 1585 fick han som uppgift att definiera de byar i Ryssland som tidigare hade hört till Käkisalmi län. Han deltog då även i kavalleriet i kriget mot Ryssland och fick av konung Johan order att leda de österbottniska styrkorna till Käkisalmi län. Resultatet blev dock magert. Han verkade som fogde i Norrfinne lagsaga 1589-91 och underbefallningsman på Åbo slott 1598-1599. Till detta ämbete blev han utnämnd av Arvid Stålarm, som var konung Sigismunds befallningsman i Finland.
Gustav Vasas son Johan III regerade till 1592, varefter hans son Sigismund var såväl Sveriges som Polens härskare. Gustav Vasas tredje son Karl uppfordrade både svenskarna och finnarna mot sin brorsson. Hertig Karl segrade och belägrade Finland 1599 och bestraffade grymt konung Sigismunds anhängare. Mikael Påvelsson stödde redan genom sin tjänst konung Sigismund, vilket ledde till att under bondeupproret, klubbekriget uppmuntrat av hertig Karl även Mikaels ägor plundrades 1597. Mikael deltog i försvaret av Åbo slott mot hertig Karl hösten 1597 och var bland underskrivarna 11.9.1599 då man beslöt att överlåta slottet utan motstånd. Mikael blev trots det tillsammans med fyra övriga befälhavare anklagad av fältdomdstolen och dömd till döden. Han blev avrättad den 10.11.1599 på torget i Åbo och hans huvud hängdes på rådstugumuren. Han begravdes två dagar senare vid domkyrkan i skolmullen. Hertig Karl konfiskerade hans egendomar men garanterade hans hustrus egendomar. Senare blev även Mikaels egendomar återgivna och barnen blev aldrig ogynnade av hertigen. Mikael Pålssons vapenbrev förstördes vid Åbo brand 1681 enligt ett brev, som hans sonsons svåger friherre B. Rehbinder hade sänt 1686 till reduktionsnämnden. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1195 | Margareta Tomasdotter/Starck/; begravd 19 september 1637, Åbo, Föräldrar Tomas Olofsson Starck (se 2390) och Brita Nilsdotter (se 2391). En vecka efter mannens avrättning erhöll hon av hertig Karl den 19.11.1599 ett brev, där hon fick behålla sin egendom. Hon tilllhörde den adliga släkten Starck nr. 222. Fulkila gård kom till släkten Munck via Margareta. Gården hade 1530 tillhört hennes fars farbror Hans Persson Starck och hon ärvde den efter sin kusin Anna Hansdotter. Margareta hade också ärvt Käldinge efter sin far. Hon begravdes tillsammans med sin son Hans Munck i en murad grav i Åbo domkyrka.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1196 | Robert (Robrecht)/von Engelhardt/; död 1560, Moskva, föräldrar Hans (Johann) von Engelhardt (se 2392) och Anna von Fögten (se 2393). Ärvde Urtau (Engelhardtshof I) 1517. År 1558 blev han och hans tre söner krigsfångar i samband med kriget mot Ryssland och dog cirka 1560 i Moskva. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1197 | Anna/von Sesswegen/; Föräldrar Henrik Hermansson von Sesswegen (se 2394) och Sofia Berg (se 2395).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1198 | Johan /von Fuldert/; föräldrar Wolfgang von Fuldert (se 2396). Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1199 | Anna /Rese/; Föräldrar Johan Rese (se 2398).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1344 | Olavi Paavonpoika/Varis/; född ca. 1530, Suonenjoki, Lietteenmäki, död ca. 1580, Rautalampi, Istunmäki, föräldrar Paavo Varis (se 2688). Kommit 1553 till Keitele, som var Saarioinen/Kylmäkoski sockens ödemarker i Savolax. Den mark som han bosatte sig på var 1½ mantal och hade tillhört Nuutti Laurinpoika och Markku Olavinpoika från Kylmäkoski. På den tiden styrde kronan aktivt bosättningen av ödemarkerna. Rautalampi socken grundlades officiellt 1561 några år efter att Olavi hade bosatt sig där. Olavi var husbonde på Istunmäki, som hemmanet kallades 1553-1580. Numera hör byn Istunmäki till Konnevesi socken. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1352 | Matti Laurinpoika/Närhi/; född ca. 1559, föräldrar Lauri Närhi (se 2704). Påträffas i jordboken 1585 på Kuuslahti hemman, som var öde några år i början av 1600-talet. Hemmanet beboddes troligen då men ekonomin räckte inte till skattebetalning. Han var husbonde åtminstone 1593-1629. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1408 | Pietari/Kärkkäinen/; Bonde. Enligt jordböckerna bosatte sig Lauri Pietarinpoika Kärkkäinen och Jaakko Pietarinpoika Kärkkäinen från Kärkkää by i Pälkäne i Rautalampis ödemarker i medlet av 1500-talet. Samtidigt förekommer Pietari Kärkkäinens namn i jordböckerna som husbonde ca. 1560-85. Det framgår inte huruvida han är släkt med dessa. Pietari och hans söner brukade till en början hemmanet, som då kallades "Kärkäs" och senare 1707 Pietilä då det antagligen inlöstes av staten. Det kallas länge efter det "Perintö-Pietilä", (Arv-Pietilä). I Rautalampi historia berättas att "gubben" Kärkkäinen (Pietari?) enligt en släkttradition hade rest ända till Sverige för att erhålla inteckning i hemmanet. Där hade man undrat över hemmanets storlek och frågat varför han behövde så mycket land. Kärkkäinen hade sagt att han hade sju söner, de behöver nog jord. Det äldsta huset var beläget i näset i Kärkkäinen. I början av 1900-talet fanns ett hundratal hus på det område Kärkkäinen då hade, vilket ger en uppfattning om hemmanets storlek. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1472 | Pekka/Liimatainen/; Bonde;nämndeman (1587). Den förste husbonden på Liimattala i Pyrinlahti, Saarijärvi socken ca 1561-1600. Hemmanet delades på 1580-talet och husbonde för den nya delen Laurila blev Lauri Liimatainen år 1587, antagligen Pekkas son. Pekka levde ungefär mellan 1540 och 1600. Det finns inga dokument angående hustrun eftersom hustrun sällan nämndes på den tiden. Den nye husbonden efter Pekka hette också Pekka och var antagligen hans son.
Det är inte känt varifrån Pekka kom till Saarijärvi, men under denna period var Saarijärvi och grannbygderna traditionella tavastländska ödemarker dit man kom långa vägar för att fiska och jaga vilt. Gustav Vasa hade 1542 deklarerat att alla obebyggda ödemarker hörde till kronan men för att uppmuntra nybyggen fick tavastländarna förhandsrätt att bebygga sina ödemarker. I annat fall skulle de falla under kronan och savolaxarna få komma i deras ställe. Namnet Liimatainen kan hänföras till Savolax varför det med gott skäl kan antas, att Pekka hade kommit därifrån. Enligt jordboken 1561 var Pekka Liimatainen permanent invånare på Liimattala i Pyrynlahti, hemmanets första husbonde och stamfar till en riksdagssläkt. Han nämns ha bosatt sig först i Petäjäniemi sedan Kalaniemi, men det är möjligt att gränsdragningen har ändrats och han i själva verket har befunnit sig på samma plats. I silverskattelängden för t.ex. år 1571 var Liimattalas förmögenhet inte långt från medelvärdet i socknen, men var senare bland de högsta. I början av "kolonisationen" var fisket mera betydande ekonomiskt än jakten. Fiskevattnens betydelse ledde till konflikter. År 1572 dömdes Pekka Liimatainen till 40 marks böter då han eftertraktade Perttu Kemppainens fiskevatten och hade förstört hans notar. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1792 | Henrik Persson/Varg/; född ca. 1560, Kaustby, död ca. 1635 (samma ort), föräldrar Per Andersson Varg (se 3584). Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1824 | Biril (Birger) Tyresson/Tylli/; föräldrar Tyrius Olofsson Tylli (se 3648). Husbonde på Tylli 1566-72. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1902 | Heikki Erkinpoika/Bastubacka/; född ca. 1560, föräldrar Erkki Bastubacka (se 3804). Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1904 | Olli Kreunpoika /Kainu/; född ca. 1510, Vetil, föräldrar Kreus (Grels) (Mikonpoika?) (se 3808). Husbonde på Kainu 1556-1598. Han var den näst förmögnaste bonden i Övervetil efter Luomala i Kaustby. När han först nämns hade han två hästar, fem kor, en kalv, tio får och ett svin. 1598 hade kornas antal ökats till 20 och vid skattläggningen 1608 hade Kainu det högsta skattetalet i Karleby sockens övre del . Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2388 | Påvel Andersson till Huovari och Lahdinko//; Fogde, död före 1584, föräldrar Anders Jönsson till Huovari (se 4776) och Märta Påvelsdotter (se 4777). Sannolikt smådräng på Åbo slott 1538, då han enligt bokföringen hade erhållit 6 alnar tyg till sin dräkt. Fogde i Sääksmäki härad 1560-1568. Erhöll den 17.6.1570 frälsebrev av konung Johan för Huovari och de gods han fått med sin hustru (bl.a. Nuhjala). Nämns senast 1575.. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2389 | Brita Andersdotter till Nuhjala//; Föräldrar Anders Andersson till Lahdinko och Nuhjala (se 4778) och Karin Jönsdotter Garp (se 4779).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2390 | Tomas Olofsson/Starck/; död ca. 1584, föräldrar Olof Persson Starck (se 4780) och Cecilia N.N (se 4781). Ägde Käldinge i Nagu. Nämns 1556, 1562 och 1567 i rusttjänstlängder. Underskrev tillsammans med adeln i Åbo län sitt stöd åt konung Johan 1568. Levde åtminstone 1584, men avled troligen snart därefter. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2391 | Brita Nilsdotter//; Föräldrar Nils Månsson (se 4782) och Brita Rötkersdotter Diekn (se 4783).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2392 | Hans (Johann) /von Engelhardt/; död 1504, Riiga, föräldrar Jürgen (Georg) von Engelhardt (se 4784) och Margareta von Kawern;von der Hoven (se 4785). Ärvde Urtau (Engelhardtshof I) i socknen Sesswegen i Livland samt förvärvde Assegal och Billenhof i socknen Kremon av Riga domkapitel 20.5.1496. Nyförvärvet kallades Engelhardtshof II. Hans von Engelhardt var även vasall under ärkebiskopen i Riga. Samma år uppenbarade sig den baltiska grenen också i Estland. Denna gren stödde sig på de lantegendomar den ägde ända till slutet av Tyska ordens välde i Östersjöområdet 1562. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2393 | Anna/von Fögten/; Föräldrar Reinhold von Fögten (se 4786) och Katarina Hastfer (se 4787). Tillhörde en livländsk adelsätt.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2394 | Henrik Hermansson/von Sesswegen/; föräldrar Herman von Sesswegen (se 4788). Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2395 | Sofia/Berg/; Föräldrar Johan Berg (se 4790).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2396 | Wolfgang/von Fuldert/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2398 | Johan/Rese/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2688 | Paavo/Varis/; död efter 1551. Paavo Varis nämns som bonde 1541-47 i Joroinen i Juva socken, 1548 i Savilahti i Tavisalmi socken och 1549-51 i Saamiainen i samma socken. Invånarna i dessa bygder torde ha kommit från Lietenmäki by i Suonenjoki i Savolax. Det fanns dock inte många med namnet Varis i Savolax, varför det är troligt att de inte var ursprungligen därifrån. En naturlig utgångspunkt skulle vara byn Variksela i karelska Antrea, men namnformen "Vareksenpoika" som man använde pekar snarare mot Satakunta och Kokemäki, var det fanns en medeltida by, Vareksela. Därifrån har många nybyggare i Savolax kommit på 1500-talet.
Det enda man egentligen vet om Paavo är att han på hösttinget i Juva 1547 bötade 3 mark efter att ha tredskats med skattebetalning och hästforsel. De i skattelängderna nämnda Pekka, Juho och Olavi Varis är antagligen Paavos söner efter deras patronym, men inga direkta bevis finns inte. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2704 | Lauri/Närhi/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3584 | Per Andersson/Varg/; född ca. 1525, död ca. 1607, Kaustby, föräldrar Anders Andersson Varg (se 7168) och Kerstin N.N (se 7169). Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3648 | Tyrius Olofsson/Tylli/ Husbonde på Tylli 1547-65. Under Tyrius´ tid på Tylli var hemmanets storlek 3/4 mantal och 13 - 10 1/2 spannland. Namnet Tylli torde härstamma från förnamnet Tyrius. Nämns 1562 då Pål Eriksson i Palo dömdes till böter för att han hade gjort åverkan mot Tyrius Olofsson Tyllis hö . Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3804 | Erkki/Bastubacka/; född ca. 1530. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 3808 | Kreus (Grels) (Mikonpoika?)//; född ca. 1490, föräldrar Mikko Ollinpoika Koira (se 7616). Möjligen husbonde 1553-1555 på det hemman som senare kallades Kainu. Han kan ha varit son till Mikko Ollinpoika Koira men det har tillsvidare inte kunnat bevisas med säkerhet. Ett indicium är att hans son heter Mikko, såsom den föregående husbonden. Hans söner har bevisligen bott på hemmanet, Olli Kreunpoika Kainu var husbonde från 1556. Varifrån släkten Kainu kommer är inte känt, men enligt professor Pentti Virrankoski kan den ha kommit från Nedervetil, där det finns ett hemman med namnet Kaino . Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4776 | Anders Jönsson till Huovari// Fick 1525 livstidsfrälse för Huovari gods i Vemo. På häraden i Masko 1.6.1549 förekommer en Anders Jönsson Odensaari, som sannolikt är samma person som Anders Jönsson till Huovari. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4777 | Märta Påvelsdotter//; Föräldrar Påvel Hermansson (se 9554) och N.N. Jeppesdotter (se 9555). Märta Påvelsdotter ingick jordskifte med sin frände Jöns Knutsson Kurck, vilket stadfästes av Hans Björnsson till Lepaa år 1563.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4778 | Anders Andersson till Lahdinko och Nuhjala// Skrev sig till Lahingo och ägde dessutom Nuhjala i Vemo. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4779 | Karin Jönsdotter/Garp/; Föräldrar Jöns Andersson Garp (se 9558) och Margareta Klasdotter (se 9559).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4780 | Olof Persson/Starck/; föräldrar Per Persson Starck (se 9560) och Karin till Fulkila (se 9561). Innahade Käldinge i Nagu och Mälö i Pargas. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4781 | Cecilia N.N// Fick försvarsbrev av Gustav Vasa och levde ännu 1540.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4782 | Nils Månsson// Av dansk adel. Ägde Heinis i Rimito. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4783 | Brita Rötkersdotter/Diekn /; Föräldrar Rötker Olofsson Diekn (se 9566) och Ragnhild Johansdotter Gädda (se 9567).
Hon gifte sig (2) med Anders Karlsson Boije, död ca. 1537.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4784 | Jürgen (Georg)/von Engelhardt/ De äldsta uppgifterna angående ätten Engelhardts ursprung föreligger i fyra versioner: (1) Engelhardtarna var sedan 1200-talet kända på Tyska Ordens komturer i Burgund, som eventuellt kan anses vara stamlandet. (2) I Schweiz omnämns 1383-1390 Heinrich Engelhardt som medborgare i Zürich och medlem i stadsrådet. (3) En patriciersläkt med samma namn fanns i Breslau, nuvarande Wroclaw i Polen. (4) Hans Engelhardt "den Långe", som hade kommit från Schweiz, ägde i grevskapet Glatz i Schlesien - nuvarande Klodzko i Polen - senast år 1390 godset Wunschelburg, som såldes av Valentin Engelhardt 1414. I stället skaffade han sig flera schlesiska egendomar, bl. a bergsslottet Schnallenstein. Enligt A. Tihonovas (1994) uppgifter såldes släktslottet Schnallenstein efter Grünwaldfreden (1410) och dess herre Valentin von Engelhardt flyttade till Livland, där han blev den livländska grenens stamfader.
J. Siebmacher förkastar emellertid hypotesen att den baltiska grenen skulle ha utgått ifrån den schlesiska släkten von Engelhardt auf Schnallenstein, eftersom den först 1576 eller 1592 i Prag erkändes som riksadel. I alla fall var släkten von Engelhardt etablerad i Livland redan mycket tidigare och har också ett vapen av helt annat slag.
Den baltiska släkten torde i alla fall vara av tyskt (burgundiskt?) ursprung och börjar med Jürgen von Engelhardt, stamfader för alla friherrar och andra adliga Engelhardtar i Ryssland, Livland, Kurland, Estland och Sverige. Han var verksam i Livland i början av 1400-talet. Släkten förekommer i det livländska riddarhuset som nr. 26, i det estländska som nr. 20 och 21, i det kurdländska som nr. 120 och i det svenska som nr. 1858 (år 1742). På manslinjen upphörde släkten där år 1827. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4785 | Margareta/von Kawern;von der Hoven/
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4786 | Reinhold/von Fögten/ Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4787 | Katarina/Hastfer/
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4788 | Herman/von Sesswegen/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 4790 | Johan/Berg/ Av öselska (estniska) släkten Carmel. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7168 | Anders Andersson/Varg/; född ca. 1480, död ca. 1551, Kaustby. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7169 | Kerstin N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 7616 | Mikko Ollinpoika/Koira/; född ca. 1474, Vetil, föräldrar Olli Ragvaldinpoika Koiraniemi;Koira (se 15232). Den första kände husbonden på hemmanet som senare kallades Kainu . Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9554 | Påvel Hermansson // Häradshövding i Sääksmäki härad. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9555 | N.N. Jeppesdotter//; Föräldrar Jeppe Gunnila (se 19110) och Karin Jakobsdotter Kurki (se 19111).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9558 | Jöns Andersson/Garp/; föräldrar Anders Gregersson Garp (se 19116) och Karin Olofsdotter Svärd (se 19117). Skrevs till Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland. Jöns Andersson eIler Johannes Garp Troligen densamme som Johannes Garp de Suecia, vilken 16.9.1484 inskrives vid Rostocks universitet, där han följande år blir baccalaureus. Håller 1490 enligt ett extrakt av 1663 häradsting i Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland men blev häradshövding där först efter årsskiftet 1495-1496. Biskop Magnus nämner Johannes Garp 5.2 1497 ärkebiskop Jakob UIfssons tjänare. Befann sig på Åbo slott 1502, då Magnus FriIIe där belägrades av Sten Sture d. ä:s anhängare. och uppgives ha tillställt myteri bland konung Hans tyska legotrupper, vilket hade till följd, att överbefälhavaren Magnus Frille nödgades kapitulera. Förlorade därför före maj månad 1503 sitt häradshövdingedöme, vilket han förgäves försökte återfå. Ärkebiskop Ulfsson hade inlagt sitt förord för honom till riksföreståndaren, men utan verkan. Nämnes 29.10 1510 och torde ha varit i livet ännu 1512. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9559 | Margareta Klasdotter//; Föräldrar Klas Henriksson (se 19118) och N.N. Kristersdotter Frille (se 19119). Med hänsyn tilI åldersskillnaden mellan de båda kullarna av Klas Henrikssons barn torde Margareta vara född i hans första äktenskap. Margareta levde 1510.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9560 | Per Persson/Starck/ Frälseätten Starck har uppträtt redan på medeltiden och hade bosatt sig i Nagu och Pargas. Till ätten hörande medlemmar har dock kunnat förbindas till en obruten släktkedja först rån 1500-talets början. Ätten inskrevs på Sveriges riddarhus 15.7.1634 med nr. 222 och imatrikulerades på riddarhuset i Finland 6.2.1818 med nr. 18 men utgick därifrån 1895 men fortsatte i Sverige. Per Persson ägde Käldinge i Nagu och skulle enliget de äldsta släkttavlor ha varit gift med Karin, som kom från Fulkila gård i Halikko. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9561 | Karin till Fulkila//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9566 | Rötker Olofsson/Diekn /; föräldrar Olof Nilsson Diekn (se 19132) och N.N. Hansdotter von Kampen (se 19133). Väpnare till Gennäs och Dalkarby i Pojo. Släkten Boije hade senare ett liknande vapen, vilket Boije fick genom Anders Boijes och Rötkers dotters Britas äktenskap. Rötker gjorde anspråk på en del av godsen Saustila och Hallila, som hade varit hans mors morfars. De var i hans mors kusins Lucia Olofsdotter Skelges ägo och Rötker ansåg, att Lucias mor Kristina och hennes man Olof Skelge med våld hade tagit godsen. I rättsprocessen, som sedan föregick fastställdes 1476, att Lucia hade all rätt till godsen eftersom Rötkers mormor Märta hade fått kontanter som hemgift, medan Lucias mor hade fått Saustila. Märtas hemgift finansierades genom att pantsätta Hallila, som senare inlöstes av Lucias far och efter ytterligare pantsättning senare av hennes man Henrik Klasson. Rätten fastställde också, att parterna skulle avstämma sina inbördes fordringar och skifta sin gemensamma egendom.
Rötker erhöll 1490 enligt ett sämjebrev tillsammans med sin svåger väpnaren Mårten Jönsson godsen Gumnäs och Antkärr i Pojo av Henrik Klasson Diekns änka Lucia Olofsdotter, som var hans mors barnlösa kusin. Hans far, Olof Nilsson hade tidigare sålt Gumnäs till Nådendals kloster, men Lucia hade återlöst godset genom att byta det mot Saustila i Sagu. Efter detta förekom ännu oklarheter gällande Gumnäs med klostret varför Rötker 1498 gör ett slutligt avtal med klostrets konfessor, broder Arvid varefter klostret betalade 12 mark åt Rötker, som avstod från vidare anspråk i saken.
Hustrun Ragnhild Johansdotter kallas av några släktforskare Gädda, dotter till Jöns Pedersson Gädda men utan tillräcklig dokumentation. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 9567 | Ragnhild Johansdotter/Gädda/; död ca. 1537, Föräldrar Jöns Pedersson Gädda (se 19134). Skrev sig till Gennäs. Troligen född i Sverige. Sålde 1513 några gods i Linköpings stift till Erik Turesson, hövitsman på Viborg. Enligt senare släktforskningar anses Johan (Jöns) Gädda vara Ragnhilds fader, men utan bevis.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 15232 | Olli Ragvaldinpoika/Koiraniemi;Koira/; född ca. 1454, Vetil, föräldrar Ragvald Koiraniemi (se 30464). Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19110 | Jeppe Gunnila// Frälseman, nämns som "Jeppe i Gunnila". Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19111 | Karin Jakobsdotter/Kurki/; Föräldrar Jakob "Jeppe" Kurki (se 38222) och Karin Klasdotter Diekn (Lydekessöner) (se 38223). Nämns som hustru Karin Jakobsdotter till Tottijärvi och senare till Gunnila, då hon tydligen i ett senare gifte var Jeppe Gunnilas maka. 1510 sålde hon Haveri gods i Pöytis åt Knut Eriksson, Elin Kurcks make. Köpebrevet sigillerades av häradshövdingen i Sääksmäki Påvel Hermansson, som omnämns som Katarinas måg.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19116 | Anders Gregersson/Garp/; föräldrar Greger Andersson Garp (se 38232) och N.N. Olofsdotter Tavast (se 38233). Väpnare (frälseklass genast under riddarna). Nämnes 1447 då han skulle enligt faderns testamente erhålla halva Koskis Storgård i Vemo socken vid dennes död och andra hälften vid styvmoderns frånfälle. Syneman 1462 i Lieto och 1468 i Räntämäki. Satt i landsrättsnämnd 1464 och 1476, i räfstenämnd 1488, möjligen i egenskap av häradshövding. Skrevs till Koskis. Gjorde jämte söner anspråk på det av hans kusins son den redan avlidne Hartvig Jakobsson till Åbo domkyrka skänkta Santasaari, d. v. s. Sandö i Sagu socken, varom rättegång och dom påbjöds av riksföreståndaren 1494. Fick i bakarv Hartvig Jakobssons gods i Nykyrko socken ävensom Letala storgård eller Hartikkala i Letala socken och ett flertal av dennes gods, som senare innehades av sondottern Anna Jönsdotters arvingar inom ätten Görtzhagen. Var gift med Karin, dotter av Olof Svärd (äldre ätten), vars enda kända hustru hette Elin Jönsdotter. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19117 | Karin Olofsdotter/Svärd/; Föräldrar Olof Persson Svärd (se 38234) och Elin Jönsdotter (se 38235).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19118 | Klas Henriksson//; född ca. 1440, död ca. 1520, föräldrar Henrik Olofsson (se 38236) och Cecilia Klasdotter Diekn (Lydekessöner) (se 38237). Riksråd, lagman och häradshövding. Han skrev sig till Åminne i Masku och ägde också Kankais i Masku samt Haapaniemi i Kisko, som hade kommit med hustrun från släkten Frille. Han använde inte släktnamn utan det började anknytas till släkten först i slutet av 1500-talet.
Som medlem av en släkt med etablerad hög status och på sin moders sida arving till Finlands förmögnaste och släktmässigt mäktige man, Klaus Diekn blev Klas Henriksson tidigt en av de främsta bland landets frälse. Han tycks också ha varit ytterst begåvad och ökade sin auktoritet genom att välja Södra Finlands lagmans, Krister Frilles dotter till hustru. Åtminstone i augusti 1472 var han gift med henne. Han var omgift vilket har vållat bekymmer bland forskarna gällande makarnas ordningsföljd. Enligt J. Ramsay är den första makan okänd och den andra är Kristina Kristersdotter Frille. Utgående från alla tillgängliga källor födde den sista hustrun ett barn, Henrik av vilket följer att Krister, Margareta och Kerstin är barn till den första hustrun. Kaarlo Blomstedt bevisar, att den första hustrun är Krister Frilles till namnet okända dotter (den som Ramsay kallar Kristina). Blomstedt argumenterar bl. a. med att den sista levande bland Krister Frilles barn, Magnus testamenterade släktens förmögenhet till Krister Klasson med hans syskon, vilket tyder på, att Krister var hans systerson och att systern var död. Enligt Blomstedt finns det inga antydningar på att Krister Frille skulle ha haft en dotter kallad Kristina, men man vet att en av döttrarna har gift sig med Klas Henriksson. Därför kallas den första hustrun N.N. Kristersdotter Frille i detta sammanhang. Däremot vet man att den andra hustrun hette Kristina, vars föräldrar sannolikt var Jakob Pettersson och hans hustru, som troligen kom från släkten Lindelöf.
Klas Henriksson nämns 1470 som väpnare och nämndeman i landsrätten och lagmansrätten i Åbo år 1476. Han verkade som häradshövding 1472-1508 och förblev i denna tjänst även efter sin utnämning till Södra Finlands lagman (1487-1518), vilken ställning på den tiden var den viktigaste världsliga tjänsten i Finland. Ungefär samtidigt var han också riksråd (1488-1520). Riksrådets uppgift var dels att representera regeringschefen i sin del av riket och utföra uppdrag, som regeringschefen inte kunde sköta på grund av de stora avstånden. Dels bevakade riksrådet sin regions intressen på bl.a. riks- och herredagarna i vilka Klas Henriksson deltog 1499, 1505, 1511 och 1512. Han var en av ledarna för förhandlingarna gällande försvaret mot ryssarna på 1490-talet och mot danskarna år 1507. Han blev riddare 1490. Konung Kristian II kallade honom till Stockholm tillsammans med Arvid Kurki och andra högsta tjänstemän år 1520 för att konfirmera riksrådets beslut att erkänna Kristian II som konung. Klas Henriksson avled snart därpå, före 1524 då hustrun nämns leva som änka. Han gifte sig (2) ca. 1510 med Kristina (Jakobsdotter?), död efter 1524, Föräldrar Jakob Persson.
Han gifte sig (1) ca. 1472 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19119 | N.N. Kristersdotter/Frille/; död ca. 1508, Halikko, Joensuu (Åminne), Föräldrar Krister Håkansson Frille (se 38238) och Elin Magnusdotter (se 38239). Lagmannen i Södra Finland, danskfödde Krister Frilles dotter fyllde de krav hennes makes Klas Henriksson (Horn) samhälleliga status och familjens stora egendom krävde av henne. Som medlem av den begåvade, gamla kultursläkten hade hon i sitt hem utan tvekan fått goda förutsättningar att bli husmoder i landets ledande familj. Tillsammans med sin make och släktingarna har hon också sett till att hennes egna barn fick en sådan uppfostran man kunde vänta av en familj i den ställningen.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19132 | Olof Nilsson/Diekn /; död före 1490. Måhända samme Olof Diekn som var domhavande i Halikko härad 1479. Sålde Gumnäs i Pojo socken till Nådendals kloster. Gumnäs återlöstes senare av hustruns systerdotter Lucia Olofsdotter Skelge mot Saustila i Sagu socken. Slutlig förlikning med klostret angående dessa godstransaktioner ingicks först 1498 av Rötker Olfsson.
Några släktforskare har ansett, att Olofs far är Nils Ingesson Diekn men utan stöd av dokument. Antagandet kan bero på att Olof sålde Gumnäs i Pojo som ursprungligen hade hört till Nils Ingesson och att Olof skulle då ha ärvt godset. Gumnäs kan ha kommit till Olof med hans hustru, som var Nils brors dotterdotter. Enligt detta resonemang skulle Olof ha gift sig med sin kusindotter. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19133 | N.N. Hansdotter/von Kampen/; Föräldrar Hans (Hannus) van Kampen (se 38266) och Märta Rötkersdotter Diekn (Ingessöner) (se 38267).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 19134 | Jöns Pedersson/Gädda/ Väpnare på Niitty hemman, adlig. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 30464 | Ragvald/Koiraniemi/ Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38222 | Jakob "Jeppe"/Kurki/; föräldrar N.N. (se 76444) och N.N. Hermansdotter Svärd (se 76445). Domhavande i Nyland på Tord Bondes vägnar 1404. Omnämns 1418 som vittne vid Henrik Svärds bröllop. Beseglade sin svärfars gåvobrev till Åbo domkyrka 1435. Var adlig nämndeman vid lagmansrätten i Lempäälä 1455. Han hade ett förhållande (1) med NN.
Han gifte sig (2) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38223 | Karin Klasdotter/Diekn (Lydekessöner)/; död före 1480, Föräldrar Klas Lydekesson Diekn (Lydekessöner) (se 76446) och Kristina Jönsdotter Garp (se 76447). Make före 1435 Jakob Kurki, som nämns i Katarinas broders Henrik Klassons testamente.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38232 | Greger Andersson/Garp/; död ca. 1449, föräldrar Anders Garp (se 76464) och N.N (se 76465). Ägare till Koskis gård i Vemo. Framträder första gången 1417 som syneman i Vemo. Var häradshövding i Vemo härad i Egentliga Finland 1437-1449. Levde ännu 4.2 1449, då han utfärdade sitt andra testamente, men var död 2.8 1450. Nämndes 11.11 1421 bland biskop Magnus svågrar, d.v.s. gift med en dotter av Olof Tavast. Flera källor identifierar henne med biskopens syster Kristina, men detta kan inte vara rätt, eftersom Kristina levde ännu 1439 och Greger Andersson hade redan före den 1435 sålt åt Klas Lydekeson Diekn sin senare hustrus, Anna Jönsdotters morgongåva av hennes föregående man (Lasse Laurensson, även kallad Lasse Finne, död 1425) Lähteenoja i Eura socken. I utbyte mot morgongåvan hade hon av Greger Andersson fått Nygård och Hietois i Vemo socken. Hustrun Anna ägde vidare jord i Euraåminne och Vittis (Huittinen) samt i Tövsala (Taivassalo). Hon innehade dessutom fädernegodset Kåsäter i Götlunda socken i Glanshammars härad i Närke, som nämnes 22.8 1462 i samband med en beskyllning, vilken hennes brorsöner Matts och Ulf Peterssöner riktade mot henne, att hon förskingrat deras fäderne och möderne, men tillbakavisades av henne, som då ännu levde i Nådendals kIoster efter att ha uppgett Nygård och Hietois gårdar mot fritt uppehälle inom klostrets hägnad. Han gifte sig (2) ca. 1425 med Anna Jönsdotter. Han gifte sig (1) före 1421 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38233 | N.N. Olofsdotter/Tavast/; Föräldrar Olof (Jönsson?) Tavast (se 76466).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38234 | Olof Persson/Svärd /; död före 1460, föräldrar Per Hermansson Svärd (se 76468). Väpnare. Omnämns som domhavande i Norrfinland 1440 och 1443-1445 som häradshövding i "Norrbotten", vilket torde betyda Österbotten. Köpte 1427 en sjättedel av Ytterbyn i Ahlainen, Ulfsby av Jönis Horkarl och 1437 ett annat gods i Ahlainen, som han pantsatte till Ulfsby kyrka för 40 daler för att finansiera sin sons, prästen Mårtens resa till Rom. Han tog själv 10 daler då han reste till Stockholm. Han intygade 25.3.1451, att han och hans avlidna hustru givit hennes arvgods, halva Pennäs i Ulfsby socken, för egna och anhörigas själar till Nådendals kloster, med förbehåll, att givarna och deras föräldrar skulle ihågkommas i klostrets böner. Bengt Lydekesson och hans maka Valborg, antagligen Olofs hustru Elin Jönsdotters syster, gav den andra delen av Pennäs till klostret. Han hade ett förhållande (1) med NN.
Han gifte sig (2) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38235 | Elin Jönsdotter//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38236 | Henrik Olofsson //; död efter 1448, föräldrar Olof Mattsson (se 76472) och Katarina N.N (se 76473). Godsägare till Åminne i Halikko socken. Han använde inte släktnamn utan det blev använt för släkten först på 1500-talet. Fick 7.12.1407 bland 13 män i Finland frälsebrev av konung Erik XIII för sig och sina efterkommande.
Kallas 22.1.1435 måg av Klas Lydekesson Diekn. Hustrun Cecilia var dotter till Finlands måhända mäktigaste och rikaste man. Genom giftermålet kom bl.a. Kankais herrgård i närheten av Masku kyrka. År 1438 satte Henrik sitt sigill på ett dokument, där hans bror Matts säljer Littois gård i St. Karins till Åbo domkyrka. Henrik och Cecilia lät bygga stenkyrkan i Halikko och fick därmed patronaträtt till Åminne gård. V.J. Kallio i boken "Halikon historia" antar, att kyrkan byggdes som försoning, eftersom Klas Diekn enligt en legend brände sin första hustru och dotter. Till legenden knyts även andra stormän, bl.a. Klaus Kurki. Om detta berättar bl.a. folkdikten "Elinan surma". Man har dock inte kunnat bevisa, att någon av dem verkligen skulle ha begått brottet. Henrik var vid liv ännu 1448. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38237 | Cecilia Klasdotter/Diekn (Lydekessöner)/; Föräldrar Klas Lydekesson Diekn (Lydekessöner) (se 76446) och Kristina Jönsdotter Garp (se 76447). Ej namngiven i samtida källor. Enligt Jully Ramsay och Kaarlo Blomstedt hette hon "Cicilia" Klausdotter Diekn.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38238 | Krister Håkansson/Frille/; född ca. 1416, död före 1 augusti 1472, föräldrar Håkan Kristiernsen Frille (se 76476) och N.N (se 76477). Skrev sig till Haapaniemi i Kisko socken. Hovsven i Danmark 1445. Pantsatte 1447 gods i Hillerup i Danmark till sin farbror Klaus Kristiernsen. Hyllade 1457 konung Kristian I bland Finlands adel. Häradshövding i Halikko härad 1463. Konung Karl Knutssons råd 1464. Lagman i Södra Finland 1466 och ännu 1472. Förmodligen död samma år. Han hade ett förhållande (1) med NN.
Han gifte sig (2) med Kristina Jakobsdotter (Diekn?), Föräldrar Jakob Valdemarsson Diekn och Karin Nilsdotter. Han gifte sig (3) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38239 | Elin Magnusdotter //
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38266 | Hans (Hannus)/van Kampen/; död före 1415, Åbo. Köpman i Åbo, nämns 1415 och 1423 . Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 38267 | Märta Rötkersdotter /Diekn (Ingessöner)/; Föräldrar Rötker Ingesson Diekn (Ingessöner) (se 76534) och Lucia N.N (se 76535). Bortgift till Åbo "med guld och pengar" alltså utan jordagods i hemgiften blir hon gift med åboköpmannen Hans van Kampen. Lever 1423. En till namnet okänd dotter gifter sig med frälsemannen Olof Nilsson i Pojo. Deras son väpnaren Rötger Olofsson gör på 1470-talet anspråk på de arvgods, Lucia Olofsdotter (Skelge) räknar som sitt fäderne och därför anser sig ha rätt att testamentera till Nådendals kloster. Enligt rättens beslut får Lucia behålla sina gods.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76444 | N.N.// Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76445 | N.N. Hermansdotter/Svärd/; Föräldrar Herman Svärd (se 152890) och N.N. Jakobsdotter Kurki (se 152891).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76446 | Klas Lydekesson/Diekn (Lydekessöner)/; död ca. 1435, föräldrar Lydeke Olofsson (se 152892) och N.N (se 152893). Slottsfogde, slottslove, häradshövding och riddare. Under årens gång ökade han sin egendom tills den var kanske den största i Finland. Hans sätesgård var Nynäs i Nousis socken. Han ägde även Kankais i Masku, Harviala i Vanaja (Vånö) samt flera andra fastigheter på många orter.
Klas´ far Lydeke Olofsson var från Münster i Westfalen och det är möjligt, att Klaus och hans bror Bengt är födda där. Släktnamnet (Diekn = Djäkn) antyder dock, att han skulle ha gått i skolan i Åbo. Därför skulle han ha haft en för det dåtida frälset rätt ovanliga läs-, räkne- och skrivkunskaper, vilket utan tvekan har bidragit till att han kom i en betydande ställning och blev en av landets mäktigaste män.
Klas Lydekesson var häradshövding i Pikis härad 1407 och 1412, i Masko härad 1407-1435. Han var också ledamot av landsrätten. 1411-1420 var han fogde på Åbo slott och slottslove 1416-1435. I denna ställning strävade han till att bygga fredliga relationer till de baltiska handelsstäderna, såsom Tallinn även då Hansastäderna befann sig i krig med Sverige. Som följd härav blomstrade Åbo mitt under en tid av oroligheter. Levde ännu 22.1.1435, då han gjorde en testamentarisk disposition där han till Åbo domkyrka skänkte ett hus och en gård i Åbo samt en gård i Huukais i Lemo socken och 100 engelska nobler. Detta var för att finansierade tre mässor som skulle sjungas i Vår Fru-koret i kyrkan varje vecka.
Klaus Diekn var gift med Kristina Jönsdotter Garp och de hade tio barn. Enligt bl. a Ramsay var han tidigare gift med Elin från Orkovakkila i Mynämäki. Hon skulle ha avlidit tillsammans med sitt enda barn. Ramsay och flera andra källor påstår att Klas skulle ha bränt dem och att den berömda balladen "Elinan surma" skulle ha fått sitt motiv från detta. Balladens händelser är dock lagda till Laukko och är anknytna till Klaus Kurki. Senare forskare har inte funnit några bevis mot varken Klas Diekn eller Klaus Kurki, utan anser att balladen, som skrivits ner på 1500-talet, ca 100 år efter Klas Diekns död, har sin grund i bl. a. en dansk dikt med liknande motiv och vilken här har kunnat tillämpas på olika maktmän.
Finlands väpnarkår lade märke till Klas Diekns mäktighet och såg fördelarna med att liera sig med honom. Det skedde behändigt genom giftermål. Han hade på slutet av 1410-talet flera döttrar i giftermålsåldern, som blev makar till följande betydande män: Magnus Tavasts bror Jöns, Henrik Svärd, Jakob (Jeppe) Kurki, Henrik Bitz och Olof Horn.
Klas Diekn synes ha avlidit omkring 1435 och blev begravd sannolikt i Åbo domkyrka, där Magnus Tavast var biskop, med vilken Klas Diekn hade haft ett långt förtroendefullt samarbete. Han gifte sig före 1402 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76447 | Kristina Jönsdotter/Garp/; Föräldrar Jöns Andersson Garp (se 152894). Nämnes 22.1 1435, såsom hustru tilI slottsfogden i Åbo, häradshövdingen i Masko härad i Norr Finland Klas Lydekesson eller Klas Djäkn. Omtalas i en 1500-talskälla vara kommen från Storgården i Letala socken. Hennes barn innehade Lepistö och andra släktgods.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76464 | Anders/Garp/; föräldrar Tore Garper (se 152928). Lagman. Son eller bror till Tore Garper. Uppträdde som sigillvittne i Åbo 1373. Nämnes 1376 som riksdrotsen Bo Jönsson Grips fogde i Löpsta, d.v.s. Lepistö i Virmo socken. Omtalas sista gången 1387, då han i Stockholm överlät jord i Finland (Djärvnäs gods i Vemo, som han sålde för 100 mk). Innehade Storgården i Letala (Laitila) socken och Vias i Töfsala (Viiainen, Taivassalo).
Var troligen gift två gånger, eftersom åldersskillnaden mellan barnen är stor och yngste sonen Gregers mor synes efter Anders död ha varit gift med en Jöns, vars barn, Anders Jönsson och Margareta Jönsdotter nämnas bror och syster till Greger Andersson. Tidigare synes Anders Garp ha varit gift med en nära släkting till prästmannen Ulfhard Ulfhardsson, eftersom en Filip Ulfhardsson och Jöns Andersson, Anders Garps son, sägas vara den före 2.5.1405 i Prag avlidne Ulfhards närmaste arvingar. Han gifte sig (1) med N.N (se 305789). Han gifte sig (2) ca. 1380 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76465 | N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76466 | Olof (Jönsson?)/Tavast/; död före 1402. Sannolikt identisk med Olof Jönsson, vilken nämnes första gången 1373. Var 29.8.1386 bland frälsemän i Finland som bekräftat den skrivelse i vilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhöll om att Jeppe Diekn skulle bli lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Nils Tavast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Olav köpte för "halvtredjehundramark" ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, vilket gods sedan blev släktens stamgods, och där c .1850, en silversked prydd med Tavastska vapnet hittades. Köpte även gods i Halois i Virmo och i Kurina i Mietois socken, vilket köp hans son biskop Magnus år 1416 till fullo betalade. Sönerna Magnus och Nils avslutade den handel han ingått om Kaarleis (?) i Virmo socken 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han som avliden.
Hans hustru är okänd, om vilken man endast vet, att hennes moder ägde Palttila i Letala socken. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76468 | Per Hermansson/Svärd/; föräldrar Herman Svärd (se 152890) och N.N. Jakobsdotter Kurki (se 152891). Ägde jord i Kräppelby och Haga i Borgå socken. Kallas "gamle Peder Svärd". Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76472 | Olof Mattsson // Den första kända medlemmen av den gamla och mäktiga sannolikt rent finländska släkten Horn är Olof Mattsson. Han använde inte släktnamnet utan det stöter man på först i slutet av 1500-talet. Olof nämns första gången 1381 som medlem av en förlikningsnämnd. Han verkar ha varit en mycket betydande lokal person eftersom de övriga medlemmarna var bl.a. ordföranden, Åbo slottslove Jakob (Jeppe) Diekn och Finlands högsta ämbetsman Bo Jönsson Grips ställföreträdare Kettil Olsson. Följande gång påträffas Olof Mattsson 1398 som sigillvittne. Åtminstone till år 1415 nämns han i samband med olika förtroendeuppdrag, vilket visar att han hörde till de främsta förtroendemännen bl.a. som medlem i den högsta domstolen eller landsrätten sannolikt som fogde eller häradsdomare.
För att nå en dylik ställning på den tiden måste man förutom att vara begåvad också vara förmögen. Man vet att han hade ett gods i Halikko, Åminne som förblev i släkten i 400 år. Dessutom hade han genom gifte erhållit Ströms gård i Tövsala. Han dömdes vid reduktionsräfsteting i Pemar 18.3.1405 att till kronan återlämna en del av åkern, som kommit under frälse. Han nämns som avliden 1438 men har sannolikt dött tidigare. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76473 | Katarina N.N//; Föräldrar Katarina Gudmarsdotter (se 152947). Levde ännu 1390 då maken Olof intygade att han hade fått pengar för Kettavaniemi, som var hennes fädernegård och blivit försåld av hennes mor Katarina Gudmarsdotter.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76474 | Klas Lydekesson/Diekn (Lydekessöner)/ (se 76446) Han gifte sig före 1402 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76475 | Kristina Jönsdotter/Garp/; (se 76447) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76476 | Håkan Kristiernsen/Frille/; född ca. 1380, Ribe, Danmark, föräldrar Kristiern Frellavsen Frille (se 152952) och N.N. (se 152953). Flyttade till Finland ca. 1410 och utnämndes till häradshövding i Halikko härad och ledamot av den nyinrättade högsta rätten, landsrätten i Åbo 1415 i vilka ämbeten han var ännu 1434. Gav 1425 sin bror Klaus fullmakt att skifta arvegodset efter föräldrarna i Danmark och förblev själv i Finland. Död före 1442 och begraven i Helga lekamens kor i Åbo domkyrka, dit han "för sin och sin hustrus lägerstad samt för deras och deras föräldrars själagagn" givit Rugnola gods i Kimito socken). Änkan levde 1442. Enligt gamla släktböcker var hon Elin Klasdotter Kurck, vilket dock inte alls stämmer med ätten Kurcks genealogi . Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76477 | N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76534 | Rötker Ingesson/Diekn (Ingessöner)/; föräldrar Inge Diekn (Ingessöner) (se 153068). Väpnare och underlagman i Nyland. Levde på sin sätesgård Saustila i Sagu socken i Nyland. Två ormar stolpvis i sigillet. Nämnes senast 1423. Som underlagman sätter han sitt sigill under ett köpebrev, undertecknat Karis 1392 3/9. Enligt detta godkänner Olof Ingesson i Rösund att hans syssling Gesta Kristin säljer sin andel i Sandnäs, Karis, till Niclis Ingesson, Rötkers bror, för 30 mark. Två gårdar i Halliala by och en rök i Saustila by, båda i Sagu socken i närheten av Åbo, vilka Rötker äger och felaktigt kommit under frälse, återdöms till skatte vid räfsteting. Rötker är ofta sigillvittne och syneman under 1400-talets två första decennier. Genom att pantsätta en gård i Hallela by i Sagu till fogden i Raseborg för sjuttio nobler kan Rötker ge döttrarna hemgift vid deras giftermål . Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 76535 | Lucia N.N// Lucias släkt har av olika släktforskare antagits vara bl.a. (Jönsdotter) Garp och Jägerhorn af Spurila, men utan stöd av dokument. Beträffande Garp finns det inga dokument, där det skulle förekomma en dotter Lucia till Jöns Garp. Beträffande Jägerhorn af Spurila refereras till Jully Ramsay, men hon har inte tagit ställning till Lucias släkt utan säger, att hennes man Rötker Ingesson (men inte Lucia) enligt Anreps släkttavlor föres till Jägerhorn af Spurila .
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152890 | Herman/Svärd/ Enligt Ramsay sannolikt från Livland, där "svärdsarvingar" omtalas 1348 i Riga. Vähäkangas anser, att han möjligtvis kan ha kommit från Sverige. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152891 | N.N. Jakobsdotter/Kurki/; Föräldrar Jakob Kurki (se 305782) och N.N. Jakobsdotter (se 305783).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152892 | Lydeke Olofsson//; född Münster, Westphalen. Stamfar till den Diekn-släkt som kallas Lydekessönernas släkt. Han återfinnes inte i samtida handlingar. Sönerna synas inflyttat till Finland.
Det förekommer flera släkter med namnet Diekn av vilka den viktigaste är den s.k. Lydekesönernas släkt. Uppgifterna om stamfaderns namn varierar. Vissa källor (bl.a. Ramsay/Messenius: Theatrum Nobil) är han fogden "advocatus finlandiae" Lyder de Kyren och andra hävdar att han heter Lydeke Olofsson. De flesta släktutredningar använder det sistnämnda, så även här. Han använde säkert inte namnet Diekn, utan det har senare kommit i bruk.
Hans söner sägs vara från Munster i Westfalen, varför det är möjligt att han har kommit därifrån till Finland eller också är det så, att endast sönerna har kommit hit. Hans sons, Klas Lydekessons fem döttrar blev stammödrar för betydande medelstidsätter, bl.a. Fleming, Bitz, Kurki och Horn. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152893 | N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152894 | Jöns Andersson/Garp/; föräldrar Anders Garp (se 76464) och N.N (se 305789). Riksråd. Framträder troligen första gången 1373, med större sannolikhet 1380 som sigillvittne i Egentliga Finland. Beseglar med bevarat sigill 1386 en skrivelse å "frälsemanna vägnar", där frälset understöder Jakob Abrahamsson, Åbo slottsfogde till efterträdare åt Finlands lagman Bo Jonsson Grip. Var den förste finländska frälsemannen som blev riksråd och deltog 1396 i Nyköping då den nordiskia unionen bildades och troligen även vid den internordiska herredagen i Hälsingborg i augusti 1401. Deltar i konungsräfsten i Finland 1405 som konungsdomhavande. Uppträder ännu ett par år senare, omkring 1407. Har innehaft Storgården i Letala (Laitila) socken, varifrån dottern enligt en 1500-talskälla var kommen, troligen även Lepistö i Virmo (Mynämäki) socken, som senare innehades av dotterbarnen och strögods i samma socknar samt i Tövsala (Taivassalo). Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152928 | Tore /Garper/ Riksrådsätten Garp är att döma av namnet (fornsvenska garper = tysk, som slagit sig ned i Norden), av tysk härstamning. Släkten synes ha inkommit tidigt på 1300-talet, eftersom en sannolik medlem av ätten redan 1367 bär det nordiska förnamnet Tore.
År 1367 var en Torer Garp vittne i Finström på Åland för en jordägare rörande pantsättning i Nykyrko socken i Egentliga Finland . Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152936 | Herman/Svärd/ (se 152890) Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152937 | N.N. Jakobsdotter/Kurki/; (se 152891) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152947 | /Katarina Gudmarsdotter/ Hon hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152952 | Kristiern Frellavsen/Frille/; född ca. 1346, Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark, död 20 januari 1418, Ribe, Danmark, föräldrar Frellav Hakonsen Frille (se 305904) och N.N (se 305905). Av dansk adlig börd. Fogde på Ribehus 1382. Fick 1408 en attest av borgmästare och råd i Ribe, att han var född av "gode riddare och knaegte". Begraven i Ribe domkyrka 1418. Han gifte sig (2) med Ermegaard Eggertsdatter Altena;Norby, född ca. 1358, Ullerslevgaard, Odense, Danmark, död 7 augusti 1415.
Han gifte sig (1) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 152953 | N.N.//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 153068 | Inge/Diekn (Ingessöner)/ Släkten blev genom Inges son Nils adlad 1412 av Konung Erik XIII. Kallas Ormsläkten efter de två ormarna i vapnet. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 305782 | Jakob /Kurki/ Lagman i Finland. Omnämns 1362-1382. Ägde Niemipää och Koljala gods i Vånå (Vanaja) socken. Jakob var förfader till Kurki-Svärd-släkten, men på ett sätt, som inte tillsvidare kan finnas i dokument. Då Jakobs dotter gifte sig med Herman Svärd, nämndes den ena, som Per Svärd och den andre som Nils Kurki, vilket kräver en förklaring. Han gifte sig med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 305783 | N.N. Jakobsdotter//; Föräldrar Jakob Andersson (se 611566).
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 305788 | Anders/Garp/ (se 76464) Han gifte sig (2) ca. 1380 med N.N (se 76465). Han gifte sig (1) med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 305789 | N.N//
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 305904 | Frellav Hakonsen/Frille/; född ca. 1312, Borg, Brede, Tönder, Danmark, föräldrar Hakon Frellavsen (se 611808) och N.N (se 611809). Stamfader för den danska medeltidsätten Frille. Frellav Hakonsen blev 1334 adlad av hertig Valdemar i Danmark. Släktnamnet Frille är troligtvis härlett från hans förnamn Frellav. Släkten är utgången på svärdssidan både i Danmark och Finland under början av 1500-talet. Han gifte sig ca. 1341 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 305905 | N.N//; född ca. 1312.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 611566 | Jakob Andersson// Lagman i Finland. Omnämns1331-1347 som Jakob Andrisson. Han hade ett förhållande med NN.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 611808 | Hakon Frellavsen//; född ca. 1282, Borg, Brede, Tönder, Danmark, föräldrar Frellav Thomsen i Borg (se 1223616) och N.N (se 1223617). Han gifte sig ca. 1311 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 611809 | N.N//; född ca. 1282.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1223616 | Frellav Thomsen i Borg//; född ca. 1250, Borg, Brede, Tönder, Danmark, föräldrar Thom i Borg (se 2447232) och N.N (se 2447233). Omtalas då han överlät några jordbruksområden till Lögum kloster i Syd-Jylland på 1270-talet. Han gifte sig ca. 1279 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1223617 | N.N//; född ca. 1250.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2447232 | Thom i Borg//; född ca. 1220, Borg, Brede, Tönder, Danmark. Han gifte sig ca. 1249 med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2447233 | N.N//; född ca. 1220.
|