Tabell 1

. Kaarle Juhonpoika Hämäläinen. Född 08.03.1830 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Stadsmusiker. Flyttade officiellt den 8.3.1855 från Rautalampi till Gamlakarleby och gifte sig tre månader senare. Ett skäl till ett så snabbt giftermål kunde vara, att han under sina tidigare färder till Gamlakarleby hade träffat Johanna Kastell, som sedan födde en son, kallad Karl 18.9.1854. Det är dock högst troligt, att han fr. o. m 1853 i själva verket bodde i Gamlakarleby och gjorde flyttningsanmälning först den 8.3.1855. Dog på okänt sätt i Uleåborg , där hans bror Lauri verkade. Enligt vissa källor hade Kaarle blivit kapellmästare i Uleåborgs stads kapell.[2] Död 18.07.1858 i Uleåborg[3]. Far Tabell 2. Mor Tabell 3. –Gift 03.06.1855 i Gamlakarleby utan skrud med Johanna Fredrika Kastell. Född 17.09.1829 i Gamlakarleby [1]. Död 15.12.1909 i Gamlakarleby [5].[4]

Barn
Karl William Hämäläinen;Hämelin.

Bild 1. Karl W. Hämelin.
Född 18.09.1854 i Gamlakarleby[1]. Sjökapten. Enligt födelseboken var Karl oäkta. I kommunionboken 1879-87 nämns dock "sjökapten Karl William Hämäläinen som avlidne mannens barn i förra giftet". Detta bestyrkes dessutom genom att Johanna Fredrika gifte sig med Kaarle Hämäläinen ungefär ett år efter barnets födelse. Karl gick i Elementärskolan i Gamlakarleby till 1868 då han avgick som 14-åring och började sin yrkesbana som sjöman senast 1870, då han nämns som medlem i sjömanshuset i Gamlakarleby. I skolans historik nämns, att han hette Hämäläinen och tog namnet Hämelin. Tretton år senare kallas han styrman (Åbo sjömanshus). Han nämns också i Björneborgs och Vasa Sjömanshus. Enligt bevarade sjöböcker var han 1896 kapten på ångfartyget Constantia med Björneborg som hemhamn. Enligt en anteckning på en tavla som föreställer Constantia var han kapten på fartyget 1896-1902. Han nämns också som kapten på ångfartyget Tärnan 1905-06. Flyttade redan som ung pojke ca. 1870 till huset no.196 som var beläget på nuvarande Gustav Adolfsgatan, dåvarande Staketgatan ungefär där församlingshemmet nu befinner sig. Modern hade då gift om sig med sjöman Matts Svanström, som hade barn från tidigare giften. 1873 föddes deras dotter Anna Fredrika, som senare kallades "Faster-Anna" av Karls barn. .[6]

Bild 2. Constantia - kapten Karl W. Hämelin.
Död 19.12.1909 i Gamlakarleby [3].
Gustav Alfrid Hämäläinen. Född 21.01.1859 i Gamlakarleby [1]. Död 12.03.1869 i Gamlakarleby [3].
Tabell 2

I. Juho Gabriel Antinpoika Hämäläinen. Född 10.05.1800 i Sumiainen, Lohilahti[1]. Torpare, smed. Flyttade som 20-åring från Sumiainen till Rautalampi, Siikakoski by, där han träffade den sex år yngre Anna Leena Pynnönen och gifte sig med henne och blev därmed hemmasvärson i torpet som kallades Autiomäki. Det blev i längden för trångbott, varför de nygifta flyttade till ett torp som kallades Pirkkala. Intill torpet fanns en smedja och en bastu. Enligt Armi Klemetti var Juho en skicklig smed och skulle ha fått till och med ett så viktigt uppdrag som att tillverka tornuret i Kuopio domkyrka. Det har dock inte påträffats bevis på detta. Det är möjligt, att Juho som smed har kunnat tillverka "klingande" kyrkklockor men knappast tidsvisare. Paret fick 12 barn. Då barnen var små och inte ännu kunde hjälpa till blev det tungt att göra dagsverk till Pynnölä, vilket var ersättningen bostaden. Juho odlade sina egna åkrar och gjorde smedsarbete, men hungern var en ofta sedd gäst i pörtet.

Juhos söner var exceptionellt musikaliska. Antti, Kalle, Aapeli och Lauri samt senare Matti spelade violin, antagligen självbyggda och uppträdde som "Lohipojat" på bröllopsfester och andra tillställningar. Enligt folktraditionen var musiken inget "gnidande" utan rent, harmoniskt och mycket njutbart. Kalle flyttade till Gamlakarleby, där han kallades stadsmusiker. Lauri kom 1855 först till Gamlakarleby och 1858 till Uleåborg, där han fick spela i soldatorkestern samt fick undervisning i piano- och orgelspel. Snart spelade han på gudstjänsterna. Han uppmärksammades av några personer, som ordnade en plats i Stockholms kungliga musikakademi. Efter att ha blivit utdimitterad därifrån gav han musiklektioner och konserter. Bland eleverna var Oskar Merikanto, som blev nästan familjemedlem. 1871 blev Lauri vald till organist för Gamla kyrkan i Helsingfors. Efter att ha fått ett gott yrke hjälpte han sina föräldrar och syskon finansiellt, bl. a. brodern Matti med hans studier i lärarseminariet. 1869 köpte han på en frivillig auktion 2/9 mantal av Pynnölä hemman för 77.775 mark. Pirkkala torp hörde till köpet. Rökpörtet flyttades till en annan plats och utvidgades samt försågs med riktiga ugnar. 1886 efter Juhos död sålde Lauri hälften av hemmanet till sin mors släktingar och hälften till brodern Erkki.

Juhos rökpört hade så småningom förvandlats till en självständig gård med sex kor.[2] Död 28.01.1881 i Rautalampi[2]. Far Tabell 4. Mor Tabell 5. –Gift 13.10.1821 med Anna Helena Juhontytär Pynnönen. Född ca 1806 i Rautalampi, Pynnölä torp nr. 3[8]. Död ca 1888 i Rautalampi[2]. Tabell 3.[7]

Barn
Juho Gabriel Juhonpoika Hämäläinen. Född 11.02.1823 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död 03.10.1885 i Rautalampi[7]. Se även 3.
Maria Juhontytär Hämäläinen. Född 30.03.1824 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död ca 1824 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[9]. Se även 3.
Antti Juhonpoika Hämäläinen. Född 13.04.1827 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Inhysing[7]. Hans söner kunde med Lauri Hämäläinens hjälp börja sina studier och bodde hos denne i Helsingfors under skoltiden. Antti flyttade till Saarijärvi 1849.[2] Död 17.05.1884 i Rautalampi[7]. Se även 3.
Erkki Juhonpoika Hämäläinen. Född 18.04.1829 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död ca 1829 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[9]. Se även 3.
Kaarle Juhonpoika Hämäläinen. Född 08.03.1830 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Stadsmusiker. Död 18.07.1858 i Uleåborg[3]. Tabell 1.
Lauri Juhonpoika Hämäläinen. Född 10.08.1832 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Orgelnist;kompositör. Lauri var musikalisk som alla bröderna. Antti, Kalle, Aapeli och Lauri samt senare Matti spelade violin och uppträdde som "Lohipojat" på bröllopsfester och andra tillställningar. Enligt folktraditionen var musiken inget "gnidande" utan rent, harmoniskt och mycket njutbart. Kalle flyttade till Gamlakarleby, där han kallades stadsmusiker. Lauri kom 1855 först till Gamlakarleby och 1858 till Uleåborg, där han fick spela i soldatorkestern samt fick undervisning i piano- och orgelspel. Snart spelade han på gudstjänsterna. Han uppmärksammades av några personer, som ordnade en plats i Stockholms kungliga musikakademi. Under studietiden fick han spela violin i Kungliga Operans orkester. Efter att ha blivit utdimitterad blev han kapellmästare för Viborgs garnisonsorkester och 1871 vald till organist för Gamla kyrkan i Helsingfors. Han gav också musiklektioner och konserter. Bland eleverna var Oskar Merikanto, som blev nästan familjemedlem.

Efter att ha fått ett gott yrke hjälpte han sina föräldrar och syskon finansiellt, bl. a. brodern Matti med hans studier i lärarseminariet. 1869 köpte han i en frivillig auktion 2) mantal av Pynnölä hemman för 77.775 mark. Pirkkala torp hörde till köpet. Rökpörtet flyttades till en annan plats och utvidgades samt försågs med riktiga ugnar. 1886 sålde han hälften av hemmanet till sin mors släktingar och hälften till brodern Erkki. I Helsingfors bodde han till en början som hyresgäst på Vladimirgatan, men lät bygga ett höghus på Georgsgatan 1, där han bodde till sin död.

Lauri Hämäläinens mest kända kompositioner var kyrkomusik, bl. a."Pärlbandet" från 1878, en samling preluder och koraler samt "Orgelmusik för kyrkan" från 1874. Därtill utgav han år 1868 en samling folksånger och -danser, som han hade insamlat .[2] Död 29.09.1888 i Helsingfors[3]. Se även 3.
Aapeli Juhonpoika Hämäläinen. Född 29.06.1835 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död 13.08.1871 i Helsingfors[7]. Se även 3.
Anna Sofia Juhontytär Hämäläinen. Född 28.10.1838 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död 07.12.1920 i Rautalampi[7]. Se även 3.
Erkki Juhonpoika Hämäläinen. Död 15.05.1925 i Konnevesi[7]. Född 01.04.1841 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 3.
Maria Henriikka Juhontytär Hämäläinen. Född 01.05.1845 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 3.
Matti Juhonpoika Hämäläinen;Lohi. Född 19.09.1847 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Folkskollärare;klockare;kantor [2]. Död 17.08.1915 i Rautalampi[7]. Se även 3.
Hermanni Juhonpoika Hämäläinen. Född 12.04.1850 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död ca 1852 i Rautalampi[7]. Se även 3.
Tabell 3

I. Anna Helena Juhontytär Pynnönen. Född ca 1806 i Rautalampi, Pynnölä torp nr. 3[8]. Anna Leena var enligt svärdottern Emma, gift med sonen Lars en liten vänlig, rödögd gumma. Rödögdheten berodde troligen på att hon under största delen av sitt liv hade vistat i rökpörten. Alla barn utom Lauri var födda i bastun. I augusti 1832 hade Anna Leena begivit sig ut i skogen för att plocka bär. Då hon inte hade återvänt på kvällen begav sig Juho ut för att söka henne, men då kom hon emot honom på stigen, blekare än tidigare och smålog åt sin man. I sin kjol hade hon insvept sin lilla son Lauri, som hon hade fött ute i skogen.[2] Död ca 1888 i Rautalampi[2]. Far Tabell 6. Mor Tabell 7. –Gift 13.10.1821 med Juho Gabriel Antinpoika Hämäläinen. Född 10.05.1800 i Sumiainen, Lohilahti[1]. Torpare, smed. Död 28.01.1881 i Rautalampi[2]. Tabell 2.[7]

Barn
Juho Gabriel Juhonpoika Hämäläinen. Född 11.02.1823 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död 03.10.1885 i Rautalampi[7]. Se även 2.
Maria Juhontytär Hämäläinen. Född 30.03.1824 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död ca 1824 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[9]. Se även 2.
Antti Juhonpoika Hämäläinen. Född 13.04.1827 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Inhysing[7]. Död 17.05.1884 i Rautalampi[7]. Se även 2.
Erkki Juhonpoika Hämäläinen. Född 18.04.1829 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död ca 1829 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[9]. Se även 2.
Kaarle Juhonpoika Hämäläinen. Född 08.03.1830 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Stadsmusiker. Död 18.07.1858 i Uleåborg[3]. Tabell 1.
Lauri Juhonpoika Hämäläinen. Född 10.08.1832 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Orgelnist;kompositör. Död 29.09.1888 i Helsingfors[3]. Se även 2.
Aapeli Juhonpoika Hämäläinen. Född 29.06.1835 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död 13.08.1871 i Helsingfors[7]. Se även 2.
Anna Sofia Juhontytär Hämäläinen. Född 28.10.1838 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död 07.12.1920 i Rautalampi[7]. Se även 2.
Erkki Juhonpoika Hämäläinen. Död 15.05.1925 i Konnevesi[7]. Född 01.04.1841 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 2.
Maria Henriikka Juhontytär Hämäläinen. Född 01.05.1845 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 2.
Matti Juhonpoika Hämäläinen;Lohi. Född 19.09.1847 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Folkskollärare;klockare;kantor [2]. Död 17.08.1915 i Rautalampi[7]. Se även 2.
Hermanni Juhonpoika Hämäläinen. Född 12.04.1850 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Död ca 1852 i Rautalampi[7]. Se även 2.
Tabell 4

II. Antti Juhonpoika Hämäläinen . Född 28.09.1753 i Sumiainen, Hämälä (Lohilahti)[1]. Hemmanet delades 1795 i två delar, varav den ena var Hämälä med Juho Juhonpoika som husbonde och den andra var Anttila med Antti Juhonpoika som husbonde 1795-1826. Död av ålder 03.09.1826 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Far Tabell 8. Mor Tabell 9. –Gift (beräknad tid) 1784 i Saarijärvi med Hedvig Reinholdintytär Schavon. Född (beräknad tid) 1767 i Saarijärvi[3]. Död i slag 28.03.1836 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Tabell 5.[8]

I Barn
Anna Marketta Antintytär Hämäläinen. Född 16.11.1785 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död 30.08.1858 i Rautalampi, Ylä-Aho[8]. Se även 5.
Anna Kristiina Antintytär Hämäläinen. Född 01.11.1787 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död i svullnad 07.01.1792 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 5.
Riitta Katariina Antintytär Hämäläinen. Född 21.05.1790 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död 12.01.1792 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 5.
Antti Antinpoika Hämäläinen. Född 11.12.1792 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död 02.10.1793 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 5.
Taneli Antinpoika Hämäläinen. Född 17.07.1794 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 5.
Leena Antintytär Hämäläinen. Född 18.03.1797 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 5.
Juho Gabriel Antinpoika Hämäläinen. Född 10.05.1800 i Sumiainen, Lohilahti[1]. Torpare, smed. Död 28.01.1881 i Rautalampi[2]. Tabell 2.
Kustaa Antinpoika Hämäläinen. Född 29.08.1802 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död ca 1868 i Laukaa[7]. Se även 5.
Johanna Antintytär Hämäläinen. Född 03.06.1805 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 5.
Saara Maria Antintytär Hämäläinen. Född 28.09.1813 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död i koppor 09.05.1814 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 5.
Tabell 5

II. Hedvig Reinholdintytär Schavon. Född (beräknad tid) 1767 i Saarijärvi[3]. Enligt Armi Klemetti var Antti Hämäläinens äktenskap ovanligt, eftersom det sades, att han fick en adelsfröken till hustru. Det ryktades bl. a. att Hedvig var oäkta dotter till konung Gustav III. Då Hedvig föddes var konungen tjugoåring, varför det inte vore omöjligt men ryktet är nog taget ur luften.

Släktforskningen bekräftar ryktet beträffande adeln såtillvida, att hennes farmor Anna Margareta von der Pahlen och hennes föräldrars släkt var av adlig börd med ursprung både från Tyskland och Frankrike.[29] Enligt kommunionböckerna har Hedvig vistats också i Österbotten.Trots att hennes far som rustmästare hörde till ståndspersonerna på den tiden, var familjens förmögenhet ringa, varför Hedvig kanske hade varit tvungen att skaffa sig inkomster före sitt giftermål. Hon reste till Jakobstad och var åtminstone år 1784 anställd hos handlaren Karl Johan Trollson. Till hennes uppgifter hörde antagligen att vara piga eller barnsköterska. Enligt kommunionboken flyttade hon därifrån till Tavastland. Hon gifte sig troligen samma år eller i början av 1785 med Antti Hämäläinen, eftersom första barnet föddes i november 1785. Anteckningar angående vigseln har dock inte påträffats varken i Saarijärvi eller Laukaa.[30] Död i slag 28.03.1836 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Far Tabell 10. Mor Tabell 11. –Gift (beräknad tid) 1784 i Saarijärvi med Antti Juhonpoika Hämäläinen . Född 28.09.1753 i Sumiainen, Hämälä (Lohilahti)[1]. Död av ålder 03.09.1826 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Tabell 4.[8]

I Barn
Anna Marketta Antintytär Hämäläinen. Född 16.11.1785 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död 30.08.1858 i Rautalampi, Ylä-Aho[8]. Se även 4.
Anna Kristiina Antintytär Hämäläinen. Född 01.11.1787 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död i svullnad 07.01.1792 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 4.
Riitta Katariina Antintytär Hämäläinen. Född 21.05.1790 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död 12.01.1792 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 4.
Antti Antinpoika Hämäläinen. Född 11.12.1792 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död 02.10.1793 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 4.
Taneli Antinpoika Hämäläinen. Född 17.07.1794 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 4.
Leena Antintytär Hämäläinen. Född 18.03.1797 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 4.
Juho Gabriel Antinpoika Hämäläinen. Född 10.05.1800 i Sumiainen, Lohilahti[1]. Torpare, smed. Död 28.01.1881 i Rautalampi[2]. Tabell 2.
Kustaa Antinpoika Hämäläinen. Född 29.08.1802 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död ca 1868 i Laukaa[7]. Se även 4.
Johanna Antintytär Hämäläinen. Född 03.06.1805 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 4.
Saara Maria Antintytär Hämäläinen. Född 28.09.1813 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död i koppor 09.05.1814 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 4.
Tabell 6

II. Juho Simonpoika Pynnönen. Född 13.10.1767 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Torpare. Juho var den äldste sonen och gifte sig redan som 18-åring med Kristiina Pietiläinen. Han blev inte husbonde trots att var den äldste sonen utan det blev den yngste sonen Simo istället och Juho blev torpare på sin fars hemman. Det är möjligt, att Juho inte var villig eller som det ofta blev då fadern stannade länge kvar som husbonde och äldste sonen också var relativt gammal. Juho och Kristiina tycks inte enligt kyrkböckerna ha fått barn som normalt var eftersom det enda barnet, Anna Leena är född 21 år efter bröllopet. Det nämns inte i kyrkböckerna, men det är möjligt, att Anna Leena är adopterad. Man finner henne inte bland de födda, inte i varje fall som barn till Juho och Kristiina. Död av ålder 18.03.1849 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Far Tabell 12. Mor Tabell 13. –Gift 24.10.1785 i Rautalampi med Kristiina Samulintytär Pietiläinen. Född 06.12.1768 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död av ålder 21.04.1846 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Tabell 7.[4]

I Barn
Anna Helena Juhontytär Pynnönen. Född ca 1806 i Rautalampi, Pynnölä torp nr. 3[8]. Död ca 1888 i Rautalampi[2]. Tabell 3.
Tabell 7

II. Kristiina Samulintytär Pietiläinen. Född 06.12.1768 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död av ålder 21.04.1846 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Far Tabell 14. Mor Tabell 15. –Gift 24.10.1785 i Rautalampi med Juho Simonpoika Pynnönen. Född 13.10.1767 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Torpare. Död av ålder 18.03.1849 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Tabell 6.[4]

I Barn
Anna Helena Juhontytär Pynnönen. Född ca 1806 i Rautalampi, Pynnölä torp nr. 3[8]. Död ca 1888 i Rautalampi[2]. Tabell 3.
Tabell 8

III. Juho Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född (beräknad tid) 1724 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Bonde. Som äldsta sonen i en stor barnskara blev han husbonde på Lohilax hemman 1744 till och med ca. 1790. Inlöste hemmanet från kronan 31.3.1762. Död i lungsot 05.10.1798 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Far Tabell 16. Mor Tabell 17. –Gift 10.10.1751 i Viitasaari, Jurvansalo med Marketta Antintytär Kahilainen. Född 07.03.1735 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 24.04.1830 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[10]. Tabell 9.[4]

II Barn
Antti Juhonpoika Hämäläinen . Född 28.09.1753 i Sumiainen, Hämälä (Lohilahti)[1]. Död av ålder 03.09.1826 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Tabell 4.
Maria Juhontytär Hämäläinen. Född 04.12.1755 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 9.
Juho Juhonpoika Hämäläinen. Född 13.02.1758 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[4]. Husbonde på Hämälä hemman 1790-1828. Hämälä hade delats i två delar 1795, varav den andra delen var Anttila med Antti Juhonpoika som husbonde till 1826.[8] Död i lungsot 04.05.1828 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 9.
Gabriel Juhonpoika Hämäläinen. Född 14.09.1760 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 9.
Matti Juhonpoika Hämäläinen. Född 25.09.1762 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 9.
Heikki Juhonpoika Hämäläinen. Född 23.12.1764 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 9.
Lauri Juhonpoika Hämäläinen. Född 16.04.1767 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Bonde på Naurismaa, före detta Lassila 1809-1839. Lassila hade skiftats från Anttila 1809 då äldre brodern Antti ännu var husbonde till 1826.[8] Död i lungsot 11.02.1839 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 9.
Erkki Juhonpoika Hämäläinen. Född 09.08.1769 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 9.
Anna Liisa Juhontytär Hämäläinen. Född 23.06.1772 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 9.
Kaarle Juhonpoika Hämäläinen. Född 14.02.1775 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 9.
Yrjänä Juhonpoika Hämäläinen. Född 21.04.1778 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 9.
Tabell 9

III. Marketta Antintytär Kahilainen. Född 07.03.1735 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 24.04.1830 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[10]. Far Tabell 18. Mor Tabell 19. –Gift 10.10.1751 i Viitasaari, Jurvansalo med Juho Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född (beräknad tid) 1724 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Bonde. Död i lungsot 05.10.1798 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 8.[4]

II Barn
Antti Juhonpoika Hämäläinen . Född 28.09.1753 i Sumiainen, Hämälä (Lohilahti)[1]. Död av ålder 03.09.1826 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Tabell 4.
Maria Juhontytär Hämäläinen. Född 04.12.1755 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 8.
Juho Juhonpoika Hämäläinen. Född 13.02.1758 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[4]. Död i lungsot 04.05.1828 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 8.
Gabriel Juhonpoika Hämäläinen. Född 14.09.1760 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 8.
Matti Juhonpoika Hämäläinen. Född 25.09.1762 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 8.
Heikki Juhonpoika Hämäläinen. Född 23.12.1764 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 8.
Lauri Juhonpoika Hämäläinen. Född 16.04.1767 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Död i lungsot 11.02.1839 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Se även 8.
Erkki Juhonpoika Hämäläinen. Född 09.08.1769 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 8.
Anna Liisa Juhontytär Hämäläinen. Född 23.06.1772 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 8.
Kaarle Juhonpoika Hämäläinen. Född 14.02.1775 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 8.
Yrjänä Juhonpoika Hämäläinen. Född 21.04.1778 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[1]. Se även 8.
Tabell 10

III. Georg Reinhold Danielinpoika Schavon. Född 11.07.1731 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Korpral;rustmästare. Blev som sin far soldat och var redan som 14-åring trumslagare i Tavastehus läns infanteriregemente, Rautalampi kompani 1745. Tio år senare blev han kommenderad till befästningsarbete i Sveaborg den 10.4.1755. Därefter nämns han som "volontär" 17.1.1759 och korpral 4.3.1761. Samma år den 19.9.1761 blev han kommenderad till kriget i Pommern. Tillsammans med de andra i Rautalampi kompani for han iväg med fregatten Höken. Kriget var över 1762 och han var åter följande års mönstring den 2.3.1763 och sist år 1789, då sägs:" Korpral Reinhold Schavon, tavastlänning, 58 år, 44 tjänsteår, längd 5 fot 5 tum (163 cm), närvar, kraftlös, länge och väl betjänad även i kriget i Pommern, anmodar och erhåller avsked, förordar pension". Bodde i början av sitt äktenskap i soldattorpet Hokkanen i Mulikka, som finns i Pääjärvi, Saarijärvi. Senare återfanns han i rustmästarbostället i Jokela.[31] Död i slag 10.12.1797 i Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela[3]. Far Tabell 20. Mor Tabell 21. –Gift före 06.1764 med Anna Elisabet Israelsdotter Kunelius. Född 15.04.1738 i Gamlakarleby[1]. Död i feber 18.04.1809 i Saarijärvi, Pääjärvi, Kuoppala[3]. Tabell 11.[32]

II Barn
Henrik Reinholdinpoika Schavon. Född ca 1765 i Saarijärvi[8]. Se även 11.
Hedvig Reinholdintytär Schavon. Född (beräknad tid) 1767 i Saarijärvi[3]. Död i slag 28.03.1836 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Tabell 5.
Jakob Reinholdinpoika Schavon. Född ca 1771 i Saarijärvi, Pääjärvi, Mulikka[8]. Dräng;torpare. Se även 11.
Anna Elisabet Reinholdintytär Schavon. Född ca 1773 i Saarijärvi[8]. Kom 1791 från Saarijärvi till Laukaa där hon bodde hos sin syster Hedvigs familj, flyttade 1792 till Jakobstad men återvände 1796. Hon gifte sig 1811 och flyttade då till Rautalampi.[8] Se även 11.
Brita Kaisa Reinholdintytär Schavon. Född 1779 i Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela[8]. Flyttade enligt kommunionboken till Österbotten, men bodde en tid i Laukaa hos sin syster Hedvig tillsammans med hennes familj och två systrar. År 1800 gifte hon sig med reservsoldaten Erkki Sur i Saarijärvi.[8] Se även 11.
Ebba Maria Reinholdintytär Schavon. Född 1782 i Saarijärvi[8]. Se även 11.
Tabell 11

III. Anna Elisabet Israelsdotter Kunelius. Född 15.04.1738 i Gamlakarleby[1]. Efter hennes föräldrars skiljsmässa flyttade Anna-Lisa och hennes syskon med modern till sin mormor Anna och hennes nye man orgelnisten Gustav Rönberg i kvarteret 15 i Gamlakarleby. Efter Rönbergs död flyttade de igen, nu till Anna-Lisas tant Anna, som var gift med Alexander Fäder. Anteckningar om nattvardsgång förekommer 1758, varefter hon sägs ha flyttat till Savolax. Hon kom då antagligen till Rautalampi och träffade en reservist, som hette Reinhold Schavon, som verkade som trumslagare i Tavastehus läns infanteriregement. Paret vigdes möjligen i Rautalampi, ävenom inga dokument har påträffatsmen de kom till Saarijärvi senast 1764, Då nämns det i bouppteckningen efter hennes mor i juni samma år, att hon är gift med en soldat i Saarijärvi.[167] Flyttade efter sin mans död 1798 till Laukaa till sin dotter Hedvigs familj men återvände 1808 till Saarijärvi och bosatte sig på Kuoppala året innan sin död. Det skedde under det svensk-ryska kriget, vilket var mycket tungt också på dessa nejder.[8] Död i feber 18.04.1809 i Saarijärvi, Pääjärvi, Kuoppala[3]. Far Tabell 22. Mor Tabell 23. –Gift före 06.1764 med Georg Reinhold Danielinpoika Schavon. Född 11.07.1731 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Korpral;rustmästare. Död i slag 10.12.1797 i Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela[3]. Tabell 10.[32]

II Barn
Henrik Reinholdinpoika Schavon. Född ca 1765 i Saarijärvi[8]. Se även 10.
Hedvig Reinholdintytär Schavon. Född (beräknad tid) 1767 i Saarijärvi[3]. Död i slag 28.03.1836 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Tabell 5.
Jakob Reinholdinpoika Schavon. Född ca 1771 i Saarijärvi, Pääjärvi, Mulikka[8]. Dräng;torpare. Se även 10.
Anna Elisabet Reinholdintytär Schavon. Född ca 1773 i Saarijärvi[8]. Se även 10.
Brita Kaisa Reinholdintytär Schavon. Född 1779 i Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela[8]. Se även 10.
Ebba Maria Reinholdintytär Schavon. Född 1782 i Saarijärvi[8]. Se även 10.
Tabell 12

III. Simo Simonpoika Pynnönen. Född 14.04.1735 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Bonde. Död 16.02.1817 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Far Tabell 24. Mor Tabell 25. –Gift före 1759 i Rautalampi med Maija Juhontytär Varis. Född 07.02.1737 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Husmor. Död i vattensot 05.05.1798 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Tabell 13.[8]

II Barn
Maija Simontytär Pynnönen. Född 10.02.1760 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 13.
Katariina Simontytär Pynnönen. Född 01.08.1762 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 13.
Anna Simontytär Pynnönen. Född 14.05.1765 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 13.
Juho Simonpoika Pynnönen. Född 13.10.1767 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Torpare. Död av ålder 18.03.1849 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Tabell 6.
Heikki Simonpoika Pynnönen. Född 24.07.1770 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 13.
Jaakko Simonpoika Pynnönen. Född 28.05.1773 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 13.
Simo Simonpoika Pynnönen. Född 03.08.1776 i Rautalampi, Siikakoski[8]. Bonde;sexman. Simo, den yngste sonen blev husbonde på Pynnölä, vilket ju inte var så vanligt. De äldre bröderna var måste nöja sig med att vara torpare eller inhysingar. Död 19.09.1841 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Se även 13.
Tabell 13

III. Maija Juhontytär Varis. Född 07.02.1737 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Husmor. Död i vattensot 05.05.1798 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Far Tabell 26. Mor Tabell 27. –Gift före 1759 i Rautalampi med Simo Simonpoika Pynnönen. Född 14.04.1735 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Bonde. Död 16.02.1817 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Tabell 12.[8]

II Barn
Maija Simontytär Pynnönen. Född 10.02.1760 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 12.
Katariina Simontytär Pynnönen. Född 01.08.1762 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 12.
Anna Simontytär Pynnönen. Född 14.05.1765 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 12.
Juho Simonpoika Pynnönen. Född 13.10.1767 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Torpare. Död av ålder 18.03.1849 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Tabell 6.
Heikki Simonpoika Pynnönen. Född 24.07.1770 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 12.
Jaakko Simonpoika Pynnönen. Född 28.05.1773 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 12.
Simo Simonpoika Pynnönen. Född 03.08.1776 i Rautalampi, Siikakoski[8]. Bonde;sexman. Död 19.09.1841 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Se även 12.
Tabell 14

III. Samuli Laurinpoika Pietiläinen. Född 18.12.1743 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Flyttade den 23.9.1788 till Viitasaari och bosatte sig på Lepistö hemman i Ilmolahti tillsammans med hustru och fem barn samt en piga som kallades Kaarina Keurulainen. Lepistö blev senare Pietilä.[199] Död 27.04.1823 i Viitasaari, Ilmolahti, Lepistö[3]. Far Tabell 28. Mor Tabell 29. –Gift 18.05.1766 i Rautalampi, Pesiäissalmi med Anna Markuntytär Liimatainen. Född 17.04.1745 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Död ca 1805 i Viitasaari, llmolahti, Lepistö[200]. Tabell 15.[8]

II Barn
Anna Samulintytär Pietiläinen. Född 14.05.1767 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 15.
Kristiina Samulintytär Pietiläinen. Född 06.12.1768 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död av ålder 21.04.1846 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Tabell 7.
Lauri Samulinpoika Pietiläinen. Född 08.10.1770 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 15.
Samuli Samulinpoika Pietiläinen. Född 05.09.1772 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä. Bondeson. Död 12.07.1825 i Viitasaari, Ilmolahti[3]. Se även 15.
Kaarle Samulinpoika Pietiläinen. Född 14.08.1774 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 15.
Maria Samulintytär Pietiläinen. Född 20.01.1777 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 15.
Liisa Samulintytär Pietiläinen . Född 23.12.1778 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[4]. Se även 15.
Tabell 15

III. Anna Markuntytär Liimatainen. Född 17.04.1745 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Död ca 1805 i Viitasaari, llmolahti, Lepistö[200]. Far Tabell 30. Mor Tabell 31. –Gift 18.05.1766 i Rautalampi, Pesiäissalmi med Samuli Laurinpoika Pietiläinen. Född 18.12.1743 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 27.04.1823 i Viitasaari, Ilmolahti, Lepistö[3]. Tabell 14.[8]

II Barn
Anna Samulintytär Pietiläinen. Född 14.05.1767 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 14.
Kristiina Samulintytär Pietiläinen. Född 06.12.1768 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död av ålder 21.04.1846 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Tabell 7.
Lauri Samulinpoika Pietiläinen. Född 08.10.1770 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 14.
Samuli Samulinpoika Pietiläinen. Född 05.09.1772 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä. Död 12.07.1825 i Viitasaari, Ilmolahti[3]. Se även 14.
Kaarle Samulinpoika Pietiläinen. Född 14.08.1774 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 14.
Maria Samulintytär Pietiläinen. Född 20.01.1777 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 14.
Liisa Samulintytär Pietiläinen . Född 23.12.1778 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[4]. Se även 14.
Tabell 16

IV. Yrjänä Yrjänänpoika Hämäläinen. Född (beräknad tid) 1698 i Sumiainen, Lohilahti[11]. Bonde. Husbonde 1727-1743. Enligt kyrkoböckerna var han en bonde med gott uppförande.[12] Död 02.04.1746 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[11]. Far Tabell 32. Mor Tabell 33. –Gift med Riitta Jaakontytär Honkonen . Född (beräknad tid) 1699[3]. Husmor. Död i hög feber 07.05.1773 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 17.[13]

III Barn
Juho Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född (beräknad tid) 1724 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Bonde. Död i lungsot 05.10.1798 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 8.
Matti Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född 24.02.1726 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 17.
Reetta Yrjänäntytär Hämäläinen;Lohilahti . Se även 17.
Yrjänä Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 17.
Lauri Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född ca 1732 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 17.
Venla Yrjänäntytär Hämäläinen;Lohilahti . Född ca 1734 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 17.
Maija Yrjänäntytär Hämäläinen;Lohilahti . Född ca 1740 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 17.
Antti Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född 1742 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 17.
Liisa Yrjänäntytär Hämäläinen;Lohilahti . Född ca 1745 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 17.
Tabell 17

IV. Riitta Jaakontytär Honkonen . Född (beräknad tid) 1699[3]. Husmor. Död i hög feber 07.05.1773 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Far Tabell 34. Mor Tabell 35. –Gift med Yrjänä Yrjänänpoika Hämäläinen. Född (beräknad tid) 1698 i Sumiainen, Lohilahti[11]. Bonde. Död 02.04.1746 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[11]. Tabell 16.[13]

III Barn
Juho Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född (beräknad tid) 1724 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Bonde. Död i lungsot 05.10.1798 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 8.
Matti Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född 24.02.1726 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 16.
Reetta Yrjänäntytär Hämäläinen;Lohilahti . Se även 16.
Yrjänä Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 16.
Lauri Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född ca 1732 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 16.
Venla Yrjänäntytär Hämäläinen;Lohilahti . Född ca 1734 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 16.
Maija Yrjänäntytär Hämäläinen;Lohilahti . Född ca 1740 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 16.
Antti Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född 1742 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 16.
Liisa Yrjänäntytär Hämäläinen;Lohilahti . Född ca 1745 i Sumiainen, Lohilahti[8]. Se även 16.
Tabell 18

IV. Antti Antinpoika Kahilainen. Född (beräknad tid) 1697[3]. Klockare. Död av ålder 08.01.1779 i Viitasaari, Salonpää[3]. Far Tabell 36. Mor Tabell 37. –Gift 03.06.1722 i Viitasaari med Marketta Pertintytär. Född (beräknad tid) 1699[3]. Död av snuvinfektion 21.01.1776 i Viitasaari, Solisniemi[27]. Tabell 19.[4]

III Barn
Gabriel Antinpoika Kahilainen. Född 19.03.1724 i Viitasaari[1]. Torpare. Död (drunknade) 25.05.1765 i Viitasaari, Jurvansalo[3]. Se även 19.
Israel Antinpoika Kahilainen. Född 09.05.1726 i Viitasaari, Kirkonkylä[1]. Se även 19.
Heikki Antinpoika Kahilainen. Född 01.03.1728 i Viitasaari, Kirkonkylä[1]. Torpare;inhysing. Död av ålder 17.07.1795 i Viitasaari, Uusitorppa[3]. Se även 19.
Pauli Antinpoika Kahilainen. Född 08.12.1729 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 12.04.1730 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[3]. Se även 19.
Antti Antinpoika Kahilainen. Född 12.01.1731 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Torpare;klockare. Se även 19.
Beata Antintytär Kahilainen. Född 12.04.1733 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Se även 19.
Marketta Antintytär Kahilainen. Född 07.03.1735 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 24.04.1830 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[10]. Tabell 9.
Saara Antintytär Kahilainen. Född 19.03.1737 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Se även 19.
Johannes Antinpoika Kahilainen. Född 12.10.1740 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Arbetskarl. Död av ålder 18.11.1815 i Viitasaari, Keihärinkoski[3]. Se även 19.
Matti Antinpoika Kahilainen. Född 03.12.1744 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 10.04.1745 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[3]. Se även 19.
Tabell 19

IV. Marketta Pertintytär. Född (beräknad tid) 1699[3]. Död av snuvinfektion 21.01.1776 i Viitasaari, Solisniemi[27]. –Gift 03.06.1722 i Viitasaari med Antti Antinpoika Kahilainen. Född (beräknad tid) 1697[3]. Klockare. Död av ålder 08.01.1779 i Viitasaari, Salonpää[3]. Tabell 18.[4]

III Barn
Gabriel Antinpoika Kahilainen. Född 19.03.1724 i Viitasaari[1]. Torpare. Död (drunknade) 25.05.1765 i Viitasaari, Jurvansalo[3]. Se även 18.
Israel Antinpoika Kahilainen. Född 09.05.1726 i Viitasaari, Kirkonkylä[1]. Se även 18.
Heikki Antinpoika Kahilainen. Född 01.03.1728 i Viitasaari, Kirkonkylä[1]. Torpare;inhysing. Död av ålder 17.07.1795 i Viitasaari, Uusitorppa[3]. Se även 18.
Pauli Antinpoika Kahilainen. Född 08.12.1729 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 12.04.1730 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[3]. Se även 18.
Antti Antinpoika Kahilainen. Född 12.01.1731 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Torpare;klockare. Se även 18.
Beata Antintytär Kahilainen. Född 12.04.1733 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Se även 18.
Marketta Antintytär Kahilainen. Född 07.03.1735 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 24.04.1830 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[10]. Tabell 9.
Saara Antintytär Kahilainen. Född 19.03.1737 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Se även 18.
Johannes Antinpoika Kahilainen. Född 12.10.1740 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Arbetskarl. Död av ålder 18.11.1815 i Viitasaari, Keihärinkoski[3]. Se även 18.
Matti Antinpoika Kahilainen. Född 03.12.1744 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 10.04.1745 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[3]. Se även 18.
Tabell 20

IV. Daniel Henrikinpoika Schavon.


Bild 3. Kvartersmästarbostället Harju.
Född ca 1688 i Sibbo[33]. Blev soldat 1710 och befordrades till korpral under den stora ofreden 1716. Efter slaget vid Napue i Storkyro 1714 flyttades de finska trupperna till Sverige. Kommendanten för finska armen, Karl Gustav Armfelt höll en mönstring i Täby socken den 24.10.1716, då korpral Daniel Schavon nämns i fjärde korpralenheten som nummer 1229 och sägs vara 28 år gammal, född i Sibbo socken, Nyland, läs- och skrivkunnig, ogift. Efter mönstringen flyttades styrkorna till Gävle och Stockholm. Då konung Karl XII hade beslutat att erövra Norge, blev de finska styrkornas uppgift att göra ett sidoanfall från Jämtland mot Trondheim. Konungen stupade och generalerna beslöt att retirera. På nyårsdagen 1719 råkade styrkorna ut för en våldsam snöstorm och endast 1500 man av 5000 klarade sig tillbaka, en del av dem med svåra köldskador. Daniel Schavon klarade sig med livet i behåll och kommenderades den 27.8.1719 med major Samuel Enberg till Finland för att leta efter rymda soldater.

Daniel blev sergeant den 10.6.1720 i Rautalampi kompani. Han var närvarande i huvudmönstringen i Rådmansö, Sverige den 10.10.1721. Som fasta boställen nämns 1718-20 i Skyttälä, som befann sig i Hähkäniemi i Kärkölä socken, 1720-22 i sergeantbostället Hannula i Kärkkäälä i Rautalampi och efter fredslutet åren 1722-23 i fanjunkarbostället Hyvelä i Juurikkaniemi i Rautalampi. Officerarna bodde på den tiden i tjänstebostäder, som tidigare hade varit vanliga gårdar som staten hade utsett till "tjänsteboställen" åt militären. Sin huvudsakliga lön fick officerarna av omgivningens bönder i form av skatter.

I Rautalampi träffade han en flicka, som hette Eeva Riukutar och som födde en pojke, Daniel den 10.12.1723. De gifte sig inte med varandra. Daniel flyttade till Saarijärvi där han blev kvartermästare och bodde i kvartermästarbostället Harju den 26..8.1723. Han gifte sig den 28.1.1724 i Viitasaari med Anna Margareta von der Pahlen, dotter till hans tidigare kapten Wolter Magnus von der Pahlen, som hade stupat den 19.2.1714 i Napue. Officerare som hade deltagit i kriget bekantade sig med varandra, vilket kunde leda till giftermål mellan släkterna. Det var inte vanligt att adliga och icke-adliga gifte sig, men så skedde i det här fallet. Det är möjligt, att Daniel ansågs lämplig eftersom han var prästson. Kaptenens änka Maria Anna von Schildt bodde då fortfarande med sina döttrar på kaptensbostället i Vuoskoski i Hilmo, Viitasaari. Daniel var närvarande vid rustmönstringen i Vesivehmaa den 7.9.1727 och på en inspektionen på samma ort den 17.12.1734. Han erhöll avsked den 28.2.1741 och dog snart därefter enligt kommunionboksanteckningarna på kvartersmästarbostället Harju i Pääjärvi i Saarijärvi..[34] Död ca 1741 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Far Tabell 40. Mor Tabell 41. –ej äktenskap Eeva Matintytär Riukunen. –Gift 2:o 28.01.1724 i Viitasaari, Vuoskoski, Hilmo med Anna Margareta von der Pahlen. Född ca 1695[7]. Död ca 1752 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Tabell 21.[4]

III Barn
1: Daniel Danielinpoika Schavon. Född 10.12.1722 i Rautalampi; Hannula[1]. Död i styng 07.07.1788 i Laukaa, Peltotalo[3].
2: Henrik Johan Danielinpoika Schavon. Född ungefär 1725 i Saarijärvi, Mahlu[4]. Död ca 1740 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Se även 21.
2: Anna Maria Danielintytär Schavon. Född (beräknad tid) 1730[35]. Död 07.03.1793 i Jämsä, Alho[35]. Se även 21.
2: Georg Reinhold Danielinpoika Schavon. Född 11.07.1731 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Korpral;rustmästare. Död i slag 10.12.1797 i Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela[3]. Tabell 10.
2: Katarina Danielintytär Schavon. Nämns i kommunionboken till 1752. Vigdes med Mikael Jansson. Se även 21.
2: Anders Danielinpoika Schavon. Född (beräknad tid) 1733 i Saarijärvi, Mahlu[36]. Trädgårdsdräng i Åbo Akademi 1757-64. Torpare på Alhojärvi rusthåll i Jämsä 1764-76 och torpare samt inhysing på Kallio i Alho 1776-1783.[37] Död 17.05.1790 i Jämsä, Alho[38]. Se även 21.
Tabell 21

IV. Anna Margareta von der Pahlen. Född ca 1695[7]. Bodde på sergeantbostället i Mahlu, Saarijärvi 1736-52 enligt kommunionboken, men nämns också i Sysmä 1938. Mannen avled ca. 1741, så det är möjligt, att änkan flyttade till Sysmä, där två av hennes systrar levde.[50] Död ca 1752 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Far Tabell 42. Mor Tabell 43. –Gift 28.01.1724 i Viitasaari, Vuoskoski, Hilmo med Daniel Henrikinpoika Schavon. Född ca 1688 i Sibbo[33]. Död ca 1741 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Tabell 20.[4]

III Barn
Henrik Johan Danielinpoika Schavon. Född ungefär 1725 i Saarijärvi, Mahlu[4]. Död ca 1740 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Se även 20.
Anna Maria Danielintytär Schavon. Född (beräknad tid) 1730[35]. Död 07.03.1793 i Jämsä, Alho[35]. Se även 20.
Georg Reinhold Danielinpoika Schavon. Född 11.07.1731 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Korpral;rustmästare. Död i slag 10.12.1797 i Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela[3]. Tabell 10.
Anders Danielinpoika Schavon. Född (beräknad tid) 1733 i Saarijärvi, Mahlu[36]. Död 17.05.1790 i Jämsä, Alho[38]. Se även 20.
Katarina Danielintytär Schavon. Se även 20.
Tabell 22

IV. Israel Pentinpoika Kunelius. Född 24.05.1709 i Rautalampi, Maukola[1]. Inhysing ("innevånare")[168]. Flyttade till Gamlakarleby från Maukola i Rautalampi. Bodde till en början i ett hus ägd av hustrun Margaretas föräldrar i kvarteret 15 varefter familjen flyttade till sitt eget hus i kvarteret 13 i hörnet av Kyrkogatan och Kampen. Hustrun förivrade sig med husaren Rosenmann och fick med honom dottern Maria varefter paret skildes. Med magistratens beslut företogs inventering av tillgångarna den 27.2.1744. Egendomen uppskattades till 139 koppardaler. Byggnaderna var förfallna och inredningen knapp. Israels svärmor Anna Forsman uppgav i samband med inventariet, att hon till största del hade betalat huset, vilket Israel förnekade. Magistraten lyckades inte utreda det verkliga förhållandet och beslöt överlåta ärendet till rådhusrätten. Israel blev kvar i huset och uppges enligt vissa källor vara död 1748. Detta bestyrks inte av dödboken i Gamlakarleby. Däremot anger kommunionboken "i Stockholm", varför hans öde tillsvidare är okänt. Margareta flyttade med barnen till sin moders hus och avled den 6.5.1764 i lungsot.[169] Far Tabell 44. Mor Tabell 45. –Gift ca 1935 i Gamlakarleby med Margareta Jöransdotter Forsman. Född ca 1716 i Stockholm[8]. Död i lungsot 06.05.1764 i Gamlakarleby[3]. Tabell 23.[8]

III Barn
Jöran Israelsson Kunelius. Född 05.04.1736 i Gamlakarleby[1]. Död 04.05.1737 i Gamlakarleby[3]. Se även 23.
Anna Elisabet Israelsdotter Kunelius. Född 15.04.1738 i Gamlakarleby[1]. Död i feber 18.04.1809 i Saarijärvi, Pääjärvi, Kuoppala[3]. Tabell 11.
Margareta Israelsdotter Kunelius. Född 16.08.1740 i Gamlakarleby[1]. Antagligen den Margareta Fäder, som gifte sig med Olof Kraft den 2.3.1763.Tillnamnet Fäder kommer från Alexander Fäder, som gifte sig med Margaretas tant. Hon bodde som barn i deras familj.[170] Se även 23. [1]
Tabell 23

IV. Margareta Jöransdotter Forsman. Född ca 1716 i Stockholm[8]. Död i lungsot 06.05.1764 i Gamlakarleby[3]. Far Tabell 46. Mor Tabell 47. –Gift ca 1935 i Gamlakarleby med Israel Pentinpoika Kunelius. Född 24.05.1709 i Rautalampi, Maukola[1]. Inhysing ("innevånare")[168]. Tabell 22.[8]

III Barn
Jöran Israelsson Kunelius. Född 05.04.1736 i Gamlakarleby[1]. Död 04.05.1737 i Gamlakarleby[3]. Se även 22.
Anna Elisabet Israelsdotter Kunelius. Född 15.04.1738 i Gamlakarleby[1]. Död i feber 18.04.1809 i Saarijärvi, Pääjärvi, Kuoppala[3]. Tabell 11.
Margareta Israelsdotter Kunelius. Född 16.08.1740 i Gamlakarleby[1]. Se även 22. [1]
Maria Rosenmann. Född 14.09.1743 i Gamlakarleby[1].
Tabell 24

IV. Simo Maunonpoika Pynnönen. Född 1697 i Kangasniemi[8]. Bonde. Flyttat från Kangasniemi till Rautalampi ca. 1712.[8] Död 09.06.1776 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[8]. Far Tabell 48. Mor Tabell 49. –Gift ca 1721 i Rautalampi med Riitta Mikontytär Paananen. Född (beräknad tid) 1688[180]. Död 15.03.1752 i Rautalampi, Siikakoski[180]. Tabell 25.[8]

III Barn
Antti Simonpoika Pynnönen. Född 20.04.1722 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Husbonde;nämndeman[8]. Se även 25.
Heikki Simonpoika Pynnönen. Född 14.04.1724 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 25.
Valpuri Simontytär Pynnönen. Född 23.12.1727 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 25.
Katariina Simontytär Pynnönen. Född 30.01.1731 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 25.
Simo Simonpoika Pynnönen. Född 14.04.1735 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Bonde. Död 16.02.1817 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Tabell 12.
Tabell 25

IV. Riitta Mikontytär Paananen. Född (beräknad tid) 1688[180]. Död 15.03.1752 i Rautalampi, Siikakoski[180]. Begravd under kyrkan. Far Tabell 50. Mor Tabell 51. –Gift ca 1721 i Rautalampi med Simo Maunonpoika Pynnönen. Född 1697 i Kangasniemi[8]. Död 09.06.1776 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[8]. Tabell 24.[8]

III Barn
Antti Simonpoika Pynnönen. Född 20.04.1722 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Husbonde;nämndeman[8]. Se även 24.
Heikki Simonpoika Pynnönen. Född 14.04.1724 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 24.
Valpuri Simontytär Pynnönen. Född 23.12.1727 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 24.
Katariina Simontytär Pynnönen. Född 30.01.1731 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Se även 24.
Simo Simonpoika Pynnönen. Född 14.04.1735 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Bonde. Död 16.02.1817 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Tabell 12.
Tabell 26

IV. Juho Laurinpoika Varis. Född (beräknad tid) 1686 i Rautalampi, Istunmäki[3]. Trots att han var den äldste sonen blev han inte husbonde pä hemmanet utan den yngre brodern Mikko fick uppdraget. Det är möjligt att hans svaga hälsa bidrog till detta. Enligt skatteuppgifterna befriades han från personskatt redan som 47-åring då den normala åldern var 63 år. Kanske det också kunde bero på att hans far Lauri var länge husbonde och Mikko var därför åldersmässigt lämpligare då Lauri avstod.[8] Död av ålder 30.01.1759 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Far Tabell 52. Mor Tabell 53. –Gift 14.10.1722 i Rautalampi med Liisa Matintytär Kukkonen. Född (beräknad tid) 1700 i Paltamo?[4]. Död efter långvarig sjukdom 10.11.1763 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Tabell 27.[4]

III Barn
Lauri Juhonpoika Varis. Född 26.09.1723 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Död 11.12.1726 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Se även 27.
Juho Juhonpoika Varis. Född 12.06.1726 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 27.
Liisa Juhontytär Varis. Född 24.02.1729 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 27.
Heikki Juhonpoika Varis. Född 13.04.1731 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 27.
Olavi Juhonpoika Varis. Född 25.04.1734 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 27.
Olavi Juhonpoika Varis. Född 25.04.1735 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 27.
Maija Juhontytär Varis. Född 07.02.1737 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Husmor. Död i vattensot 05.05.1798 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Tabell 13.
Katariina Juhontytär Varis. Född 16.06.1740 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 27.
Tabell 27

IV. Liisa Matintytär Kukkonen. Född (beräknad tid) 1700 i Paltamo?[4]. Kallas Maria Mattsdotter, Paltamo i de vigdas bok. Hennes förnamn kan eventuellt vara Maria Elisabet.[4] Död efter långvarig sjukdom 10.11.1763 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Far Tabell 54. –Gift 14.10.1722 i Rautalampi med Juho Laurinpoika Varis. Född (beräknad tid) 1686 i Rautalampi, Istunmäki[3]. Död av ålder 30.01.1759 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Tabell 26.[4]

III Barn
Lauri Juhonpoika Varis. Född 26.09.1723 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Död 11.12.1726 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Se även 26.
Juho Juhonpoika Varis. Född 12.06.1726 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 26.
Liisa Juhontytär Varis. Född 24.02.1729 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 26.
Heikki Juhonpoika Varis. Född 13.04.1731 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 26.
Olavi Juhonpoika Varis. Född 25.04.1734 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 26.
Olavi Juhonpoika Varis. Född 25.04.1735 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 26.
Maija Juhontytär Varis. Född 07.02.1737 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Husmor. Död i vattensot 05.05.1798 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Tabell 13.
Katariina Juhontytär Varis. Född 16.06.1740 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Se även 26.
Tabell 28

IV. Lauri Laurinpoika Pietiläinen. Född 23.05.1704 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Husbonde på Perintö-Pietilä 1740-1755.[8] Död 14.11.1780 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Far Tabell 56. Mor Tabell 57. –Gift 1:o 24.09.1724 i Rautalampi med Kristiina Korhonen. Född (beräknad tid) 1703[3]. Död 07.02.1731 i Rautalampi[3].[8] –Gift 2:o 29.05.1732 i Rautalampi, Rajalankoski med Kaarina Samulintytär Vepsäläinen. Född (beräknad tid) 1708 i Pieksämäki, Toholahti, Rajalanniemi[201]. Död av ålderdom 09.03.1790 i Viitasaari, Ilmolahti Lepistö[201]. Tabell 29.[4]

III Barn
1: Olavi Laurinpoika Pietiläinen. Född 24.05.1728 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 04.07.1730 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[200].
2: Matti Laurinpoika Pietiläinen. Född 26.05.1733 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 28.03.1785 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 29.
2: Susanna Laurintytär Pietiläinen. Född 08.05.1735 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 29.
2: Maria Laurintytär Pietiläinen. Född 01.03.1737 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 29.
2: Juho Laurinpoika Pietiläinen. Född 09.04.1739 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 29.
2: Justiina Laurintytär Pietiläinen. Född 02.05.1741 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 29.
2: Samuli Laurinpoika Pietiläinen. Född 18.12.1743 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 27.04.1823 i Viitasaari, Ilmolahti, Lepistö[3]. Tabell 14.
2: Kaisa Laurintytär Pietiläinen. Född 05.01.1748 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 29.
2: Anna Laurintytär Pietiläinen. Född 20.04.1751 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 06.09.1751 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 29.
2: Heikki Laurinpoika Pietiläinen. Född 18.11.1753 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 11.11.1754 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 29.
Tabell 29

IV. Kaarina Samulintytär Vepsäläinen. Född (beräknad tid) 1708 i Pieksämäki, Toholahti, Rajalanniemi[201]. Var änka då hon gifte sig med Lauri Pietiläinen. Den första mannen Mikko Leskeläinen avled efter tre års äktenskap. Det fanns mera dramatik i äktenskapet: dottern Kaarina kvävdes som baby i sängen under sin mor. Död av ålderdom 09.03.1790 i Viitasaari, Ilmolahti Lepistö[201]. Far Tabell 58. Mor Tabell 59. –Gift 1:o 25.12.1727 i Rautalampi, Rajalanniemi med Mikko Leskeläinen.[4] –Gift 2:o 29.05.1732 i Rautalampi, Rajalankoski med Lauri Laurinpoika Pietiläinen. Född 23.05.1704 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Död 14.11.1780 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Tabell 28.[4]

III Barn
2: Matti Laurinpoika Pietiläinen. Född 26.05.1733 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 28.03.1785 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 28.
2: Susanna Laurintytär Pietiläinen. Född 08.05.1735 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 28.
2: Maria Laurintytär Pietiläinen. Född 01.03.1737 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 28.
2: Juho Laurinpoika Pietiläinen. Född 09.04.1739 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 28.
2: Justiina Laurintytär Pietiläinen. Född 02.05.1741 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 28.
2: Samuli Laurinpoika Pietiläinen. Född 18.12.1743 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 27.04.1823 i Viitasaari, Ilmolahti, Lepistö[3]. Tabell 14.
2: Kaisa Laurintytär Pietiläinen. Född 05.01.1748 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 28.
2: Anna Laurintytär Pietiläinen. Född 20.04.1751 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 06.09.1751 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 28.
2: Heikki Laurinpoika Pietiläinen. Född 18.11.1753 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 11.11.1754 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 28.
Tabell 30

IV. Markku Pekanpoika Liimatainen. Född 10.05.1703 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Bonde. Husbonde ca. 1725-51, varefter sonen Pekka efterträdde.[8] Död 07.06.1788 i Rautalampi, Pesiäissalmi[208]. Far Tabell 60. Mor Tabell 61. –Gift 1:o med Venla N.N. Död ca 1727[8].[193] –Gift 2:o ca 1727 i Rautalampi med Kristiina Matintytär Pakarinen. Född 18.09.1704 i Rautalampi, Pakarila[1]. Husmor. Död i styng 30.04.1769 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Tabell 31.[209]

III Barn
2: Pekka Markunpoika Liimatainen. Född 17.09.1728 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Bonde. Död 24.03.1792 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Se även 31.
2: Juho Markunpoika Liimatainen. Född 22.06.1730 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 31.
2: Heikki Markunpoika Liimatainen. Född 16.03.1733 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 31.
2: Markku Markunpoika Liimatainen. Född 09.07.1734 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 31.
2: Lauri Markunpoika Liimatainen. Född 09.10.1735 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 31.
2: Maija Markuntytär Liimatainen. Född 02.07.1737 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 31.
2: Hannu Markunpoika Liimatainen. Född 31.01.1740 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 31.
2: Antti Markunpoika Liimatainen. Född 15.07.1741 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 31.
2: Anna Markuntytär Liimatainen. Född 17.04.1745 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Död ca 1805 i Viitasaari, llmolahti, Lepistö[200]. Tabell 15.
Tabell 31

IV. Kristiina Matintytär Pakarinen. Född 18.09.1704 i Rautalampi, Pakarila[1]. Husmor. Död i styng 30.04.1769 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Far Tabell 62. Mor Tabell 63. –Gift ca 1727 i Rautalampi med Markku Pekanpoika Liimatainen. Född 10.05.1703 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Bonde. Död 07.06.1788 i Rautalampi, Pesiäissalmi[208]. Tabell 30.[209]

III Barn
Pekka Markunpoika Liimatainen. Född 17.09.1728 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Bonde. Död 24.03.1792 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Se även 30.
Juho Markunpoika Liimatainen. Född 22.06.1730 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 30.
Heikki Markunpoika Liimatainen. Född 16.03.1733 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 30.
Markku Markunpoika Liimatainen. Född 09.07.1734 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 30.
Lauri Markunpoika Liimatainen. Född 09.10.1735 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 30.
Maija Markuntytär Liimatainen. Född 02.07.1737 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 30.
Hannu Markunpoika Liimatainen. Född 31.01.1740 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 30.
Antti Markunpoika Liimatainen. Född 15.07.1741 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 30.
Anna Markuntytär Liimatainen. Född 17.04.1745 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Död ca 1805 i Viitasaari, llmolahti, Lepistö[200]. Tabell 15.
Tabell 32

V. Yrjänä Paavalinpoika Hämäläinen. Född ca 1666[2]. Bonde. Hemmanet kallades både Hämälä och Lohilahti (Lohilax) och var på den tiden 619 hektar stort. Hemmanet var till 1686 frälse, dvs ägt skattefritt av adeln. Det odlades av landbönder, som dock var skatteskyldiga för sin lön. Släkten Hämäläinen kom som landbönder till hemmanet 1645. Den förste var Perttu Paavalinpoika Hämäläinen. Yrjänä var antagligen Perttu Paavalinpoikas sonson. Enligt mantalslängderna hade Perttu Paavalinpoika åtminstone sönerna Perttu, Lauri och Paavali. Perttu var landbonde 1676-77 och hans son Lauri till 1692. Därefter blev antagligen Paavalis son husbonde 1693-1698. Därefter ser det ut som om det blev en utomstående husbonde, Pekka Pekanpoika Jämsä, vilket kan ha berott på, att det under några år hade varit svår missväxt och många husbönder tvingades ge upp. Släkten Hämäläinen fortsatte dock senare att odla på hemmanet och som husbönder nämns efter sekelskiftet Risto Paavalinpoika och Eerik Paavalinpoika, antagligen Yrjänä Paavalinpoikas bröder. Släkten inlöste egendomen 1762 under Yrjänä Paavalinpoikas sonsons Juhana Yrjänänpoikas tid.[14] Yrjänäs hustru kallas enligt mantalslängderna Marketta åtminstone efter 1692. I kyrkböckerna förekommer dock namnen Marketta Juhontytär, Marketta Pekantytär och Anna Juhontytär. Det kan vara fråga om skrivfel men det kan antas att moder till barnen var Marketta Pekantytär som levde 1668-1737.[15] Död ca 1736 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[8]. Far Tabell 64. –Gift med Marketta Pekantytär. Född (beräknad tid) 1668[17]. Husmor. Död 24.09.1737 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 33.[16]

IV Barn
Helka Yrjänäntytär Hämäläinen. Se även 33.
Aune Yrjänäntytär Hämäläinen. Se även 33.
Anna Yrjänäntytär Hämäläinen. Född ca 1691[8]. Död 23.05.1761 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Se även 33.
Yrjänä Yrjänänpoika Hämäläinen. Född (beräknad tid) 1698 i Sumiainen, Lohilahti[11]. Bonde. Död 02.04.1746 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[11]. Tabell 16.
Helena Yrjänäntytär Hämäläinen. Född (beräknad tid) 1702[18]. Död 26.02.1772 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[19]. Se även 33.
Tabell 33

V. Marketta Pekantytär. Född (beräknad tid) 1668[17]. Husmor. Död 24.09.1737 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Far Tabell 66. Mor Tabell 67. –Gift med Yrjänä Paavalinpoika Hämäläinen. Född ca 1666[2]. Bonde. Död ca 1736 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[8]. Tabell 32.[16]

IV Barn
Helka Yrjänäntytär Hämäläinen. Se även 32.
Aune Yrjänäntytär Hämäläinen. Se även 32.
Anna Yrjänäntytär Hämäläinen. Född ca 1691[8]. Död 23.05.1761 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Se även 32.
Yrjänä Yrjänänpoika Hämäläinen. Född (beräknad tid) 1698 i Sumiainen, Lohilahti[11]. Bonde. Död 02.04.1746 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[11]. Tabell 16.
Helena Yrjänäntytär Hämäläinen. Född (beräknad tid) 1702[18]. Död 26.02.1772 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[19]. Se även 32.
Tabell 34

V. Jaakko Joonaanpoika. Riitta Honkonens fars namn kan läsas i dödboken[3]. –Gift med Venla Kristiina Honkonen. Tabell 35.[26]

IV Barn
Riitta Jaakontytär Honkonen . Född (beräknad tid) 1699[3]. Husmor. Död i hög feber 07.05.1773 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 17.
Tabell 35

V. Venla Kristiina Honkonen. Riitta Honkonens mors namn kommer från dödboken där hennes föräldrar nämns.[3] –Gift med Jaakko Joonaanpoika. Tabell 34.[26]

IV Barn
Riitta Jaakontytär Honkonen . Född (beräknad tid) 1699[3]. Husmor. Död i hög feber 07.05.1773 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 17.
Tabell 36

V. Antti Kahilainen. Född (beräknad tid) 1658[10]. Klockare. Död 21.02.1754 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[10]. Begravd ikyrkan[3]. –Gift med Beata Paulintytär. Född Död av ålder 23.01.1763 i Viitasaari, Jurvansalo[28]. Tabell 37.[1]

IV Barn
Antti Antinpoika Kahilainen. Född (beräknad tid) 1697[3]. Klockare. Död av ålder 08.01.1779 i Viitasaari, Salonpää[3]. Tabell 18.
Maija Antintytär Kahilainen. Född 26.09.1711 i Viitasaari[1]. Se även 37.
Pauli Antinpoika Kahilainen. Född 13.05.1716 i Viitasaari[1]. Se även 37.
Anna Antintytär Kahilainen. Född 29.05.1718 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Se även 37.
Beata Antintytär Kahilainen. Född 26.09.1721 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Se även 37.
Tabell 37

V. Beata Paulintytär. Född Hon sägs vara 97 år gammal då hon dog, men det kan ifrågasättas eftersom hon då skulle ha varit 55 år då hon födde sitt yngsta barn. Död av ålder 23.01.1763 i Viitasaari, Jurvansalo[28]. –Gift med Antti Kahilainen. Född (beräknad tid) 1658[10]. Klockare. Död 21.02.1754 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[10]. Tabell 36.[1]

IV Barn
Antti Antinpoika Kahilainen. Född (beräknad tid) 1697[3]. Klockare. Död av ålder 08.01.1779 i Viitasaari, Salonpää[3]. Tabell 18.
Maija Antintytär Kahilainen. Född 26.09.1711 i Viitasaari[1]. Se även 36.
Pauli Antinpoika Kahilainen. Född 13.05.1716 i Viitasaari[1]. Se även 36.
Anna Antintytär Kahilainen. Född 29.05.1718 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Se även 36.
Beata Antintytär Kahilainen. Född 26.09.1721 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Se även 36.
Tabell 40

V. Henrik Schavonius (Savonius). Nämns som student i Åbo 1674 och i katedralskolans stipendiatförteckning 1675-76 som Henrik Savonius, Nyland. Faderns namn kan ha varit Johan.[39] Sökte kyrkoherdeämbetet i Juva (Jockis) efter sin svärfars död (kyrkoherde i samma församling ) och reste till Sverige 1680 för att erhålla konungens rekommendationsbrev, men konsistorn hade redan utnämnt Arvid Bronnerus eftersom församlingen inte var "regal"[40]. Nämns 1682 som krigspredikant i Skafvaböle (Hyrylä).[41] Han var 1693-1701 kapellan i Koski, Tavastehus län. Nämns i mantalslängden i Tennilä 1694 med sin hustru och i prästgården 1698-1701.[42] 1699 nämns han som ägare till Uutela gård i Porvola. Under denna tidsperiod upplevde Finland de svåraste hungeråren i sin historia 1696-98 då en tredjedel av befolkningen dog och gårdarna blev öde.[43] Namnet Schavons ursprung är inte klarlagd. Då Henrik kom till gymnasiet kan han ha fått efternamnet. Savonius som det ursprungligen skrevs kan vara härlett från landskapet Savo. Å andra sidan nämns han i universitetets matrikel komma från Nyland.[33] Död ca 1701 i Koski[33]. –Gift 1:o med Kristiina Matintytär Ignatius. Tabell 41.[44] –Gift 2:o med Kristina Kass. Nämns som änka på tingsrätten i Lammi den 24.1.1710. Hon kom möjligen från Kass hemman i Katternö i Pedersöre, där man har gjort mycket släktforskning, men inget tyder dock på, att hon skulle vara Henrik Schavons hustru.[46][45]

IV Barn
1: Henrik Henrikinpoika Schavon. Född (beräknad tid) 1680[47]. Fältväbel. Nämns bland eleverna i Helsingfors trivialskola 1693 och 1700. Blev soldat i Tavastehus infanteri 1710. Under perioden 12.11.1717-10.10.1721 bebodde han fältväbelns tjänstehus i Jämsä, Moiskala, Talviala. Därifrån flyttade han till sergeantbostället i Pälkäne, Pakarainen till 6.6.1722 och sedan i fanbärarens tjänstebostad i Hauho, Rukkoila, Hannula till den 4.7.1726, då han erhöll avsked. I mönstringsboken från 1720 nämns han som 40-åring. Han skulle då ha varit född ca.1680. Var gift men hustrun är inte känd.[48] Död 06.01.1744 i Hauho, Rukkoila, Niemi[49]. Se även 41.
1: Elias Henrikinpoika Schavon. Underkapten. Nämns bland eleverna i Helsingfors trivialskola 1702 och samma år i Tavastehus läns infanteriregemente där han utnämndes till rustmästare följande år. År 1710 är han premiärfänrik och 1714 löjtnant, 1715 regementets furir, 1718 underkapten. Bebodde kaptensbostället i Viitasaari, Vuorkoski, Hilmo 27.8.1718-10.1.1720 och löjtnantsbostället i Hartola, Ruskeala, Bris 22.1.1720-1.10.1721, då han fick avsked. Han var gift men hustrun är inte känd.[50] Död före 1738[51]. Se även 41.
1: Daniel Henrikinpoika Schavon. Född ca 1688 i Sibbo[33]. Död ca 1741 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Tabell 20.
Tabell 41

V. Kristiina Matintytär Ignatius. Nämns som Henrik Savonius' hustru i Åbo akademis matrikel och i Bergholms släktbok samt i Juvas historia, men där som Katarina Ignatia, dotter till Mathias Ignatius. Som hustru nämns även Kristina Kass (som änka i domboken för Lammi). Henrik var möjligen gift flera gånger och det är tillsvidare oklart vem är moder till hans barn.[44] Far Tabell 82. –Gift med Henrik Schavonius (Savonius). Död ca 1701 i Koski[33]. Tabell 40.[44]

IV Barn
Henrik Henrikinpoika Schavon. Född (beräknad tid) 1680[47]. Fältväbel. Död 06.01.1744 i Hauho, Rukkoila, Niemi[49]. Se även 40.
Elias Henrikinpoika Schavon. Underkapten. Död före 1738[51]. Se även 40.
Daniel Henrikinpoika Schavon. Född ca 1688 i Sibbo[33]. Död ca 1741 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Tabell 20.
Tabell 42

V. Wolter Magnus Sr. von der Pahlen. Kapten. Nämns som furir vid Tavastehus läns infanteriregemente 1685 och senare därstädes som sergeant 1689, fältväbel 1693, fänrik 1697, sekundärlöjtnant 1701, premiärlöjtnant samma år och slutligen kapten 1711. Stupade under Stora ofreden i striden mot ryssarna i Storkyro.[50] Sålde hälften av Paaso gård till överstelöjtnant Odert von Essen.[55] Död 19.02.1714 i Storkyro, Napue[56]. Far Tabell 84. Mor Tabell 85. –Gift med Maria Anna von Schildt. Tabell 43.[55]

IV Barn
Anna Margareta von der Pahlen. Född ca 1695[7]. Död ca 1752 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Tabell 21.
Maria von der Pahlen. Född ca 1709[56]. Död 21.11.1780[51]. Se även 43.
Katarina von der Pahlen. Nämns i Sysmä 1738. Hennes bägge män anges ha avlidit där.[50] Död före 1772[57]. Se även 43.
Wolter Magnus Jr. von der Pahlen. Född före 1714[51]. Major. Tjänstgjorde i den ryska armén. Stamfader för Kedwa-släktgrenen.[51] Död 29.05.1758 i Estland[51]. Se även 43.
Tabell 43

V. Maria Anna von Schildt. Levde som änka. Omnämns som gudmor i Viitasaari 1714.[56] Föräldrar möjligen Georg von Schildt och N.N. von Nandelstadt.[51] –Gift med Wolter Magnus Sr. von der Pahlen. Kapten. Död 19.02.1714 i Storkyro, Napue[56]. Tabell 42.[55]

IV Barn
Anna Margareta von der Pahlen. Född ca 1695[7]. Död ca 1752 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Tabell 21.
Maria von der Pahlen. Född ca 1709[56]. Död 21.11.1780[51]. Se även 42.
Katarina von der Pahlen. Död före 1772[57]. Se även 42.
Wolter Magnus Jr. von der Pahlen. Född före 1714[51]. Major. Död 29.05.1758 i Estland[51]. Se även 42.
Tabell 44

V. Pentti Pentinpoika Kunelius. Född ca 1665 i Viitasaari[171]. Bonde. Kom 1697 till Maukola prästgård som torpare på Talliniemi och blev senare som måg husbonde på Maukola åtminstone till år 1722.[171] Död ca 1754 i Rautalampi, Maukola[7]. Far Tabell 88. Mor Tabell 89. –Gift 27.09.1697 i Rautalampi med Elisabet Niilontytär Fridlander. Född ca 1664 i Rautalampi[7]. Död 01.04.1751 i Rautalampi, Maukola[7]. Tabell 45.[171]

IV Barn
Pentti Pentinpoika Kunelius. Född 21.08.1698 i Rautalampi, Maukola[1]. Se även 45.
Elisabet Pentintytär Kunelius. Född 20.01.1701 i Rautalampi, Maukola[1]. Se även 45.
Maria Kerttu Pentintytär Kunelius. Född 21.12.1703 i Rautalampi, Maukola[1]. Se även 45.
Anna Pentintytär Kunelius. Född 08.01.1706 i Rautalampi, Maukola[1]. Se även 45.
Israel Pentinpoika Kunelius. Född 24.05.1709 i Rautalampi, Maukola[1]. Inhysing ("innevånare")[168]. Tabell 22.
Tabell 45

V. Elisabet Niilontytär Fridlander. Född ca 1664 i Rautalampi[7]. Död 01.04.1751 i Rautalampi, Maukola[7]. Far Tabell 90. Mor Tabell 91. –Gift 27.09.1697 i Rautalampi med Pentti Pentinpoika Kunelius. Född ca 1665 i Viitasaari[171]. Bonde. Död ca 1754 i Rautalampi, Maukola[7]. Tabell 44.[171]

IV Barn
Pentti Pentinpoika Kunelius. Född 21.08.1698 i Rautalampi, Maukola[1]. Se även 44.
Elisabet Pentintytär Kunelius. Född 20.01.1701 i Rautalampi, Maukola[1]. Se även 44.
Maria Kerttu Pentintytär Kunelius. Född 21.12.1703 i Rautalampi, Maukola[1]. Se även 44.
Anna Pentintytär Kunelius. Född 08.01.1706 i Rautalampi, Maukola[1]. Se även 44.
Israel Pentinpoika Kunelius. Född 24.05.1709 i Rautalampi, Maukola[1]. Inhysing ("innevånare")[168]. Tabell 22.
Tabell 46

V. Jöran Jöransson Forsman. Född ca 1690 i Kalajoki[8]. Smed;borgare. Jöran kom från Kalajoki till Gamlakarleby och kallades dräng då han gifte sig. Han blev smed före 1719, eftersom han efter det kallades borgare. Var under stora ofreden flykting i Hälsingland i Sverige. Han kallades på listan över hjälbehövande "borgare från Gamlakarleby, i Tegelmora, okänt antal barn, lever i stor fattigdom". Han förekommer i olika dokument under många namn bl.a. Jöran Smed, Jöran Forsman, Jöran Jöransson och Johan Jöransson. Släktnamnet Forsman har han säkert fått eftersom han blev hantverkare och hade fått borgarrättigheter. Då måste man ha ett släktnamn.[179] Död 30.09.1739 i Gamlakarleby[3]. –Gift 18.02.1714 i Gamlakarleby med Anna Larsdotter Murick. Född 24.06.1694 i Gamlakarleby[1]. Död i bröstsjuka 10.06.1764 i Gamlakarleby[3]. Tabell 47.[4]

IV Barn
Margareta Jöransdotter Forsman. Född ca 1716 i Stockholm[8]. Död i lungsot 06.05.1764 i Gamlakarleby[3]. Tabell 23.
Elisabet Jöransdotter Forsman. Född 1719 i Stockholm[8]. Se även 47.
Anna Jöransdotter Forsman. Född 08.07.1724 i Gamlakarleby[1]. Död i rötfeber 06.03.1790 i Gamlakarleby. Se även 47.
Jöran Jöransson Forsman. Född 17.01.1727 i Gamlakarleby[1]. Se även 47.
Maria Jöransdotter Forsman. Född 03.08.1728 i Gamlakarleby[1]. Efter att ha fött många barn åt Petter Axelin fick hon ett oäkta barn - Anders. Tillsvidare har det inte framkommit vad hände därefter.[8] Se även 47.
Brita Jöransdotter Forsman. Född 13.10.1730 i Gamlakarleby[1]. Död 21.01.1808 i Gamlakarleby[3]. Se även 47.
Susanna Jöransdotter Forsman. Född 05.10.1732 i Gamlakarleby[1]. Se även 47.
Jakob Jöransson Forsman. Född 01.06.1733 i Gamlakarleby[1]. Se även 47.
Magdalena Jöransdotter Forsman. Född 06.02.1736 i Gamlakarleby[1]. Se även 47.
Tabell 47

V. Anna Larsdotter Murick. Född 24.06.1694 i Gamlakarleby[1]. Död i bröstsjuka 10.06.1764 i Gamlakarleby[3]. Far Tabell 94. Mor Tabell 95. –Gift 1:o 18.02.1714 i Gamlakarleby med Jöran Jöransson Forsman. Född ca 1690 i Kalajoki[8]. Smed;borgare. Död 30.09.1739 i Gamlakarleby[3]. Tabell 46.[4] –Gift 2:o 07.10.1740 i Gamlakarleby med Gustav Rönberg. Organist.[4]

IV Barn
1: Margareta Jöransdotter Forsman. Född ca 1716 i Stockholm[8]. Död i lungsot 06.05.1764 i Gamlakarleby[3]. Tabell 23.
1: Elisabet Jöransdotter Forsman. Född 1719 i Stockholm[8]. Se även 46.
1: Anna Jöransdotter Forsman. Född 08.07.1724 i Gamlakarleby[1]. Död i rötfeber 06.03.1790 i Gamlakarleby. Se även 46.
1: Jöran Jöransson Forsman. Född 17.01.1727 i Gamlakarleby[1]. Se även 46.
1: Maria Jöransdotter Forsman. Född 03.08.1728 i Gamlakarleby[1]. Se även 46.
1: Brita Jöransdotter Forsman. Född 13.10.1730 i Gamlakarleby[1]. Död 21.01.1808 i Gamlakarleby[3]. Se även 46.
1: Susanna Jöransdotter Forsman. Född 05.10.1732 i Gamlakarleby[1]. Se även 46.
1: Jakob Jöransson Forsman. Född 01.06.1733 i Gamlakarleby[1]. Se även 46.
1: Magdalena Jöransdotter Forsman. Född 06.02.1736 i Gamlakarleby[1]. Se även 46.
Tabell 48

V. Mauno Olavinpoika Pynnönen. Född ungefär 1670. Mauno Pynnönen kom till Rautalampi från Kangasniemi, Lieminki, Pynnölä 1712. Hemmanet Pynnölä i Kärkkäälä by i Rautalampi socken är bland de äldsta i byn.[181] Död ca 1720 i Rautalampi, Siikakoski. Far Tabell 96. –Gift ungefär 1696 i Kangasniemi med Maija Räihä. Född (beräknad tid) 1670[182]. Död 24.02.1741 i Rautalampi[182]. Tabell 49.[1]

IV Barn
Simo Maunonpoika Pynnönen. Född 1697 i Kangasniemi[8]. Död 09.06.1776 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[8]. Tabell 24.
Antti Maunonpoika Pynnönen. Född 10.04.1700 i Kangasniemi[1]. Se även 49.
Liisa Maunontytär Pynnönen. Född 09.04.1702 i Kangasniemi[1]. Se även 49.
Maija Maunontytär Pynnönen. Född 27.01.1706 i Kangasniemi[1]. Död 1707 i Kangasniemi[3]. Se även 49.
Tabell 49

V. Maija Räihä. Född (beräknad tid) 1670[182]. Död 24.02.1741 i Rautalampi[182]. –Gift ungefär 1696 i Kangasniemi med Mauno Olavinpoika Pynnönen. Född ungefär 1670. Död ca 1720 i Rautalampi, Siikakoski. Tabell 48.[1]

IV Barn
Simo Maunonpoika Pynnönen. Född 1697 i Kangasniemi[8]. Död 09.06.1776 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[8]. Tabell 24.
Antti Maunonpoika Pynnönen. Född 10.04.1700 i Kangasniemi[1]. Se även 48.
Liisa Maunontytär Pynnönen. Född 09.04.1702 i Kangasniemi[1]. Se även 48.
Maija Maunontytär Pynnönen. Född 27.01.1706 i Kangasniemi[1]. Död 1707 i Kangasniemi[3]. Se även 48.
Tabell 50

V. Mikko Heikinpoika Paananen. Född (beräknad tid) 1653 i Rautalampi[183]. Död 20.05.1733 i Rautalampi, Leskelä[183]. Far Tabell 100. Mor Tabell 101. –Gift ca 1681 med N.N. Född (beräknad tid) 1659[185]. Död 13.05.1734 i Rautalampi, Leskelä[185]. Tabell 51.[184]

IV Barn
Riitta Mikontytär Paananen. Född (beräknad tid) 1688[180]. Död 15.03.1752 i Rautalampi, Siikakoski[180]. Tabell 25.
Tabell 51

V. N.N. Född (beräknad tid) 1659[185]. Död 13.05.1734 i Rautalampi, Leskelä[185]. –Gift ca 1681 med Mikko Heikinpoika Paananen. Född (beräknad tid) 1653 i Rautalampi[183]. Död 20.05.1733 i Rautalampi, Leskelä[183]. Tabell 50.[184]

IV Barn
Riitta Mikontytär Paananen. Född (beräknad tid) 1688[180]. Död 15.03.1752 i Rautalampi, Siikakoski[180]. Tabell 25.
Tabell 52

V. Lauri Laurinpoika Varis. Född efter 1667 i Rautalampi, Istunmäki[186]. Bonde. Flyttade till Varis hemman i Töhkerönmäki by från Istunmäki, Kuhjo torp där hans far Lauri Heikinpoika hade varit torpare. Han nämns som husbonde 1705- ca. 1720och efterträds av sonen Mikko. Enligt kommunionboken 1705-13 flyttade förutom hans egen familj modern Barbara, bröderna Heikki och Juho, systern Agneta samt farbrodern Heikki.[8] Död 14.06.1748 i Rautalampi, Töhkerönmäki[187]. Begravd under kyrkan[3]. Far Tabell 104. Mor Tabell 105. –Gift ungefär 1685 i Rautalampi med Marketta Mikontytär Korhonen. Född (beräknad tid) 1663 i Rautalampi[3]. Död 29.11.1749 i Rautalampi, Töhkerönmäki[188]. Tabell 53.[8]

IV Barn
Juho Laurinpoika Varis. Född (beräknad tid) 1686 i Rautalampi, Istunmäki[3]. Död av ålder 30.01.1759 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Tabell 26.
N.N. Laurinpoika Varis. Född 1695 i Rautalampi[189]. Död 29.08.1696 i Rautalampi[3]. Se även 53.
Marketta Laurintytär Varis. Född 05.05.1698 i Rautalampi[1]. Död 11.02.1707 i Rautalampi[3]. Se även 53.
Mikko Laurinpoika Varis. Född 31.10.1701 i Rautalampi, Töhkerömäki[1]. Se även 53.
Maija Laurintytär Varis. Född 01.02.1705 i Rautalampi, Töhkerömäki[1]. Död 21.02.1707 i Rautalampi[3]. Se även 53.
Maalin Laurintytär Varis. Född 20.09.1707 i Rautalampi, Töhkerömäki[1]. Se även 53.
Kaarina Laurintytär Varis. Född 07.08.1710 i Rautalampi, Töhkerömäki[1]. Se även 53.
Tabell 53

V. Marketta Mikontytär Korhonen. Född (beräknad tid) 1663 i Rautalampi[3]. Död 29.11.1749 i Rautalampi, Töhkerönmäki[188]. Begravd under kyrkan[3]. Far Tabell 106. –Gift ungefär 1685 i Rautalampi med Lauri Laurinpoika Varis. Född efter 1667 i Rautalampi, Istunmäki[186]. Bonde. Död 14.06.1748 i Rautalampi, Töhkerönmäki[187]. Tabell 52.[8]

IV Barn
Juho Laurinpoika Varis. Född (beräknad tid) 1686 i Rautalampi, Istunmäki[3]. Död av ålder 30.01.1759 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Tabell 26.
N.N. Laurinpoika Varis. Född 1695 i Rautalampi[189]. Död 29.08.1696 i Rautalampi[3]. Se även 52.
Marketta Laurintytär Varis. Född 05.05.1698 i Rautalampi[1]. Död 11.02.1707 i Rautalampi[3]. Se även 52.
Mikko Laurinpoika Varis. Född 31.10.1701 i Rautalampi, Töhkerömäki[1]. Se även 52.
Maija Laurintytär Varis. Född 01.02.1705 i Rautalampi, Töhkerömäki[1]. Död 21.02.1707 i Rautalampi[3]. Se även 52.
Maalin Laurintytär Varis. Född 20.09.1707 i Rautalampi, Töhkerömäki[1]. Se även 52.
Kaarina Laurintytär Varis. Född 07.08.1710 i Rautalampi, Töhkerömäki[1]. Se även 52.
Tabell 54

V. Matti Kukkonen.

IV Barn
Liisa Matintytär Kukkonen. Född (beräknad tid) 1700 i Paltamo?[4]. Död efter långvarig sjukdom 10.11.1763 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Tabell 27.
Tabell 56

V. Lauri Olavinpoika Pietiläinen . Bonde. Född (beräknad tid) 1666 i Rautalampi, Kärkkälä, Perintö-Pietilä[176]. Död 26.12.1726 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Far Tabell 112. Mor Tabell 113. –Gift 1:o med Marketta N.N.. Död 03.04.1697 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. –Gift 2:o 17.10.1697 i Rautalampi med Susanna Heikintytär Liimatainen. Född före 1680[202]. Död 12.03.1724 i Rautalampi, Perintö-Pietilä[202]. Tabell 57.[4]

IV Barn
1: Liisa Laurintytär Pietiläinen.
1: (Hertta) Laurintytär Pietiläinen.[8]
1: Marketta Laurintytär Pietiläinen. Född ca 1701 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[200].
2: Heikki Laurinpoika Pietiläinen. Född 06.10.1702 i Rautalampi, Kärkkäälä[1]. Död 17.04.1703 i Rautalampi, Kärkkäälä[3]. Se även 57.
2: Lauri Laurinpoika Pietiläinen. Född 23.05.1704 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Död 14.11.1780 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Tabell 28.
2: Samuli Laurinpoika Pietiläinen. Född 05.06.1707 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 01.02.1708 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 57.
2: Juho Laurinpoika Pietiläinen. Född 14.10.1708 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 30.03.1708 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 57.
2: Paavo Laurinpoika Pietiläinen. Född ca 1708 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Se även 57.
2: Olavi Laurinpoika Pietiläinen. Född 08.03.1712 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Bonde. Blev husbonde på Juntula hemman i Leppävesi 1757.[200] Se även 57.
2: Susanna Laurintytär Pietiläinen. Född 14.03.1716 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 57.
2: Helena Olavintytär Pietiläinen. Född ca 1719 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[200]. Se även 57.
Tabell 57

V. Susanna Heikintytär Liimatainen. Född före 1680[202]. Död 12.03.1724 i Rautalampi, Perintö-Pietilä[202]. Far Tabell 114. –Gift 17.10.1697 i Rautalampi med Lauri Olavinpoika Pietiläinen . Bonde. Född (beräknad tid) 1666 i Rautalampi, Kärkkälä, Perintö-Pietilä[176]. Död 26.12.1726 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Tabell 56.[4]

IV Barn
Heikki Laurinpoika Pietiläinen. Född 06.10.1702 i Rautalampi, Kärkkäälä[1]. Död 17.04.1703 i Rautalampi, Kärkkäälä[3]. Se även 56.
Lauri Laurinpoika Pietiläinen. Född 23.05.1704 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Död 14.11.1780 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Tabell 28.
Samuli Laurinpoika Pietiläinen. Född 05.06.1707 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 01.02.1708 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 56.
Juho Laurinpoika Pietiläinen. Född 14.10.1708 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 30.03.1708 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Se även 56.
Paavo Laurinpoika Pietiläinen. Född ca 1708 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Se även 56.
Olavi Laurinpoika Pietiläinen. Född 08.03.1712 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Bonde. Se även 56.
Susanna Laurintytär Pietiläinen. Född 14.03.1716 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Se även 56.
Helena Olavintytär Pietiläinen. Född ca 1719 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[200]. Se även 56.
Tabell 58

V. Samuli Paavonpoika Vepsäläinen. Far Tabell 116. –Gift med Justiina Olavintytär Laitinen. Tabell 59.[8]

IV Barn
Paavo Samulinpoika Vepsäläinen. Född ca 1703[8]. Död 22.02.1707 i Rautalampi, Rajalanniemi[3].
Kaarina Samulintytär Vepsäläinen. Född (beräknad tid) 1708 i Pieksämäki, Toholahti, Rajalanniemi[201]. Död av ålderdom 09.03.1790 i Viitasaari, Ilmolahti Lepistö[201]. Tabell 29.
Tabell 59

V. Justiina Olavintytär Laitinen. Far Tabell 118. –Gift med Samuli Paavonpoika Vepsäläinen. Tabell 58.[8]

IV Barn
Kaarina Samulintytär Vepsäläinen. Född (beräknad tid) 1708 i Pieksämäki, Toholahti, Rajalanniemi[201]. Död av ålderdom 09.03.1790 i Viitasaari, Ilmolahti Lepistö[201]. Tabell 29.
Tabell 60

V. Pekka Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1666 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde. Flyttade från Saarijärvi till Pesiäissalmi i Rautalampi och var husbonde där ca 1702-1725, varefter sonen Markku tog över. Död 13.06.1743 i Rautalampi, Pesiäissalmi[210]. Far Tabell 120. Mor Tabell 121. –Gift 22.10.1699 i Rautalampi med Anna Heikintytär Kinnunen. Född ca 1680 i Rautalampi, Siikakoski?[184]. Tabell 61.[4]

IV Barn
Venla Pekantytär Liimatainen. Född 28.06.1701 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 61.
Markku Pekanpoika Liimatainen. Född 10.05.1703 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Bonde. Död 07.06.1788 i Rautalampi, Pesiäissalmi[208]. Tabell 30.
Tabell 61

V. Anna Heikintytär Kinnunen. Född ca 1680 i Rautalampi, Siikakoski?[184]. Far Tabell 122. –Gift 22.10.1699 i Rautalampi med Pekka Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1666 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde. Död 13.06.1743 i Rautalampi, Pesiäissalmi[210]. Tabell 60.[4]

IV Barn
Venla Pekantytär Liimatainen. Född 28.06.1701 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Se även 60.
Markku Pekanpoika Liimatainen. Född 10.05.1703 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Bonde. Död 07.06.1788 i Rautalampi, Pesiäissalmi[208]. Tabell 30.
Tabell 62

V. Matti (Eliaanpoika?) Pakarinen. Husbonde på Pakarila ca. 1702-05. Far Tabell 124. Mor Tabell 125. –Gift med Maria Martintytär Siekkinen. Tabell 63.[184]

IV Barn
Esko Matinpoika Pakarinen. Född 30.05.1701 i Rautalampi, Pakarila[1]. Se även 63.
Kristiina Matintytär Pakarinen. Född 18.09.1704 i Rautalampi, Pakarila[1]. Husmor. Död i styng 30.04.1769 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Tabell 31.
Tabell 63

V. Maria Martintytär Siekkinen. Far Tabell 126. –Gift med Matti (Eliaanpoika?) Pakarinen. Tabell 62.[184]

IV Barn
Esko Matinpoika Pakarinen. Född 30.05.1701 i Rautalampi, Pakarila[1]. Se även 62.
Kristiina Matintytär Pakarinen. Född 18.09.1704 i Rautalampi, Pakarila[1]. Husmor. Död i styng 30.04.1769 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Tabell 31.
Tabell 64

VI. Paavali Pertunpoika Hämäläinen. Död före 1666 i Laukaa, Lohilahti[20]. Far Tabell 128. –Gift med Helka N.N.[20]

V Barn
Yrjänä Paavalinpoika Hämäläinen. Född ca 1666[2]. Bonde. Död ca 1736 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[8]. Tabell 32.
Risto Paavalinpoika Hämäläinen. Husbonde på Lohilax hemman under en kort tid ca. 1705.[21]
Eerik Paavalinpoika Hämäläinen. Husbonde på Lohilax hemman åtminstone 1707-13.
Tabell 66

VI. Pekka Yrjänänpoika. –Gift med Kaarina Matintytär. Tabell 67.[25]

V Barn
Marketta Pekantytär. Född (beräknad tid) 1668[17]. Husmor. Död 24.09.1737 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 33.
Tabell 67

VI. Kaarina Matintytär. –Gift med Pekka Yrjänänpoika. Tabell 66.[25]

V Barn
Marketta Pekantytär. Född (beräknad tid) 1668[17]. Husmor. Död 24.09.1737 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 33.
Tabell 82

VI. Matti Niilonpoika (Mathias Nicolai) Ignatius. Prost. Blev student och var slutligen kyrkoherde i Jockis (Juva). Skrev sitt namn redan 1669 i formen Ignatius.[52] Präst i Nyslott (Savonlinna), notarie åt konsistorn och domkyrkans ekonom i Viborg 1642. Nämns som pedagog och slottspredikant i Nyslott 1646. Per Brahe befriade honom från skatt "för tre ekorrskinn i Tolvaniemi i Säämingi, som han hade tagit som öde" så länge han verkade som skolmästare.[53] Död 1680 i Juva[53]. Far Tabell 164.

V Barn
Anders Mattsson Ignatius. Kyrkoherde i Helsingfors[52]. Död 1710 i Helsingfors[52].
Kristiina Matintytär Ignatius. Tabell 41.
Sigfrid Matthie Ignatius. Pastorsson från Jokkas. Student 1679. Tjänstförrättande kapellan i Viitasaari 1691, pastor 1693. [54]. Död ca 1703[54].
Tabell 84

VI. Kristian Magnus von der Pahlen. Regementsvartersmästare. Adelsätten von der Pahlen lär härstamma från Westfalen och utbredde sig till Livland, nuvarande Lettland. Riddaren Johannes de Pala, som levde under senare delen av 1200-talet och i början av 1300-talet förekommer där åren 1316-1325 ( verkade bl.a. som fogde i Treyden), Detlevus de Pale 1345 och Ludeke och Gottschalk von der Pale 1397, alla som vasaller till ärkebiskopen i Riga. Släktens namn kommer troligtvis från det tidigare namnet på bäcken Pale, som rinner förbi Dickeln. Släkten har senare utbrett sig och är immatrikulerad på riddarhusen i Tallinn (Reval) under nr. 40, i Riga under nr. 40 och i Mitau (nuvarande Jelgava) under nr. 212. I Stockholm är släkten immatrikulerad som friherrlig släkt under nr. 75. I Sissegal socken i Livland besatt släkten på 1400-talet Altenwoga, Weissensee och Taurup samt Astrau (även kallat Hof zur Pale) i Dickelns socken och Seppküll i Lemsal socken.[58] Trots de digra släktutredningarna av släkten kan man inte tillsvidare fastställa hur Kristian Magnus von der Pahlen med säkerhet hör till släkten.[59] Dokumenterade uppgifter om honom är knappa och man vet endast, att han var regementets kvartersmästare och ägde Paaso gård i Heinola genom sin hustru Katarina de la Motte.[56] Död ca 1694 i Heinola[55]. –Gift 1667 i Heinola, Paaso med Katarina de la Motte. Död 03.06.1698[61]. Tabell 85.[60]

V Barn
Gertrud Katarina von der Pahlen. Död ca 1716[57]. Se även 85.
Wolter Magnus Sr. von der Pahlen. Kapten. Död 19.02.1714 i Storkyro, Napue[56]. Tabell 42.
Klas Johan von der Pahlen. Ägde Hollola gård i Lahtis[51]. Död ca 1707[51]. Se även 85.
Reinhold von der Pahlen. Född ca 1682. Kapten i Tavastehus infanteriregemente, Sysmä kompani. Bodde på löjtnantsbostället Bris i Hartola, Ruskeala 26.8.1723-25.3.1729 till sin död.[62] Död 25.03.1729 i Hartola[51]. Se även 85.
Helena von der Pahlen. Troligen Kristian von der Pahlens dotter.[57] Död 1743 i Janakkala[57]. Se även 85.
Ingrid von der Pahlen. Sannolikt Kristian Magnus von der Pahlens dotter. Nämns på tinget i Asiakkala 21.5.1705 då hon hade fött en utomäktenskaplig son åt sergeanten Anders Myncke.[57] Se även 85.
Tabell 85

VI. Katarina de la Motte. Hennes första man Evert Johan Ållongren ärvde hälften av Paaso gård. Då hans dräng sköt honom på landsvägen invid gården 1666 och paret var barnlöst, gick gården till Katarina. Den finska adelssläkten Ållongren hade immatrikulerats 1625 under nr.115.[63] Död 03.06.1698[61]. Far Tabell 170. Mor Tabell 171. –Gift 1:o med Evert Johan Ållongren. Kornett, hörde till släkten Ållongren i Finland nr. 115. Mördades på landsvägen i Paaso av sin dräng.[60] Död 1666[56].[60] –Gift 2:o 1667 i Heinola, Paaso med Kristian Magnus von der Pahlen. Regementsvartersmästare. Död ca 1694 i Heinola[55]. Tabell 84.[60]

V Barn
2: Gertrud Katarina von der Pahlen. Död ca 1716[57]. Se även 84.
2: Wolter Magnus Sr. von der Pahlen. Kapten. Död 19.02.1714 i Storkyro, Napue[56]. Tabell 42.
2: Klas Johan von der Pahlen. Död ca 1707[51]. Se även 84.
2: Reinhold von der Pahlen. Född ca 1682. Död 25.03.1729 i Hartola[51]. Se även 84.
2: Helena von der Pahlen. Död 1743 i Janakkala[57]. Se även 84.
2: Ingrid von der Pahlen. Se även 84.
Tabell 88

VI. Pentti Nuutinpoika (Benedictus Canuti) Kunelius (Cunelius). Född ca 1622 i Viborg(?)[7]. Kom från Viborgs stift, där han nämns som djäkn, skolelev år 1648. Följande år anklagas han för att med bar hand ha slagit ihjäl Sven Olavsson Pihl, som var känd som en stor slagsbult. Saken torde inte ha varit svartvit, eftersom han endast dömdes till böter, ävenom stora. Han kom in i universitetet i Dorpat, där han bl. a. lärde sig latin. Han nämns som student i Dorpat 6.3.1650. Han skrev år 1652 en klagodikt på latin med anledning av prästen i Viborg, Samuel Mattsson Toljas bortgång. Dikten trycktes samma år i Dorpat och finns numera i helsingfors universitets bibliotek. Under dikten finns en översättning från latin: "Med största högaktning och med tårar skriven av Benedictus Canuti Cunelius Wib. Carelius". Efter att ha blivit utdimitterad från Dorpat blev han först Kompanipredikant i Viborgs infanterieskadron 1655-57 i Nöteborg, Ingermanland, sedan vikarierande kyrkoherde i Luumäki 1660-63. Som kyrkoherde i Viitasaari verkade han därefter till sin död.[172] Erhöll befrielse med riksdagens beslut från halva skatten fr. o.m. 1669 med pastoratets "ringhet" som motiv. [173]. Död ca 1690 i Viitasaari[174]. –Gift 1:o före 1659 med Elisabet N.N. Född ca 1630[7]. Död ca 1684[7]. Tabell 89.[7] –Gift 2:o före 1678 med Maria N.N.[7]

V Barn
1: Birgitta Pentintytär Kunelius. Född (beräknad tid) 1659 i Nöteborg eller Luumäki(?)[175]. Död 20.09.1719 i Viitasaari[176]. Se även 89.
1: Israel Pentinpoika Kunelius. Född (beräknad tid) 1662 i Luumäki(?)[177]. Student 1680, kapellan i Viitasaari 1684-1711[173]. Död 13.09.1713 i Viitasaari, Juvansalo[177]. Se även 89.
1: Pentti Pentinpoika Kunelius. Född ca 1665 i Viitasaari[171]. Bonde. Död ca 1754 i Rautalampi, Maukola[7]. Tabell 44.
2: Beata Pentintytär Kunelius. Född före 1671 i Viitasaari[178]. Död 08.05.1741 i Pälkäne[178].
Tabell 89

VI. Elisabet N.N. Född ca 1630[7]. Död ca 1684[7]. Enligt vissa källor Elisabet Israelsdotter[7]. –Gift före 1659 med Pentti Nuutinpoika (Benedictus Canuti) Kunelius (Cunelius). Född ca 1622 i Viborg(?)[7]. Död ca 1690 i Viitasaari[174]. Tabell 88.[7]

V Barn
Birgitta Pentintytär Kunelius. Född (beräknad tid) 1659 i Nöteborg eller Luumäki(?)[175]. Död 20.09.1719 i Viitasaari[176]. Se även 88.
Israel Pentinpoika Kunelius. Född (beräknad tid) 1662 i Luumäki(?)[177]. Död 13.09.1713 i Viitasaari, Juvansalo[177]. Se även 88.
Pentti Pentinpoika Kunelius. Född ca 1665 i Viitasaari[171]. Bonde. Död ca 1754 i Rautalampi, Maukola[7]. Tabell 44.
Tabell 90

VI. Nils Nikolai Fridlander. Född ca 1630[171]. Död ca 1714[171]. –Gift ca 1661 med Valborg Henrika Tomasdotter. Död ca 1722[171]. Tabell 91.[171]

V Barn
Elisabet Niilontytär Fridlander. Född ca 1664 i Rautalampi[7]. Död 01.04.1751 i Rautalampi, Maukola[7]. Tabell 45.
Tabell 91

VI. Valborg Henrika Tomasdotter. Död ca 1722[171]. Far Tabell 182. Mor Tabell 183. –Gift ca 1661 med Nils Nikolai Fridlander. Född ca 1630[171]. Död ca 1714[171]. Tabell 90.[171]

V Barn
Elisabet Niilontytär Fridlander. Född ca 1664 i Rautalampi[7]. Död 01.04.1751 i Rautalampi, Maukola[7]. Tabell 45.
Tabell 94

VI. Lars Henriksson Murick. Född 11.08.1663 i Gamlakarleby[1]. Far Tabell 188. –Gift 10.08.1686 i Gamlakarleby med Elisabet Olofsdotter. Tabell 95.[4]

V Barn
Anna Larsdotter Murick. Född 24.06.1694 i Gamlakarleby[1]. Död i bröstsjuka 10.06.1764 i Gamlakarleby[3]. Tabell 47.
Tabell 95

VI. Elisabet Olofsdotter. –Gift 10.08.1686 i Gamlakarleby med Lars Henriksson Murick. Född 11.08.1663 i Gamlakarleby[1]. Tabell 94.[4]

V Barn
Anna Larsdotter Murick. Född 24.06.1694 i Gamlakarleby[1]. Död i bröstsjuka 10.06.1764 i Gamlakarleby[3]. Tabell 47.
Tabell 96

VI. Olavi Pynnönen. Död 18.06.1688 i Kangasniemi[3]. Begravd under kyrkan[3].

V Barn
Pentti Olavinpoika Pynnönen. Död 20.12.1696 i Kangasniemi[3]. Begravd under kyrkan[3].
Antti Olavinpoika Pynnönen. Död ca 1697 i Kangasniemi.
Mauno Olavinpoika Pynnönen. Född ungefär 1670. Död ca 1720 i Rautalampi, Siikakoski. Tabell 48.
Tabell 100

VI. Heikki Matinpoika Paananen. Född ca 1624[184]. Far Tabell 200. Mor Tabell 201. –Gift 1655 i Rautalampi med Marketta N.N.. Född ca 1628 i Rautalampi[184]. Tabell 101.[184]

V Barn
Mikko Heikinpoika Paananen. Född (beräknad tid) 1653 i Rautalampi[183]. Död 20.05.1733 i Rautalampi, Leskelä[183]. Tabell 50.
Tabell 101

VI. Marketta N.N.. Född ca 1628 i Rautalampi[184]. –Gift 1655 i Rautalampi med Heikki Matinpoika Paananen. Född ca 1624[184]. Tabell 100.[184]

V Barn
Mikko Heikinpoika Paananen. Född (beräknad tid) 1653 i Rautalampi[183]. Död 20.05.1733 i Rautalampi, Leskelä[183]. Tabell 50.
Tabell 104

VI. Lauri Heikinpoika Varis. Född ca 1635 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Inhysing;torpare. Nämns 1665-76 som bror till husbonden på Istunmäki hemman och 1676-84 som farbror till husbonden samy som husbonde på torpet Kuhjo 1684-94. Han hade bott hela sitt liv på hemmanet, vars husbonde var hans far, Heikki Paavonpoika Varis 1633-46, sedan hans äldre bröder Paavo Heikinpoika till år 1662 och Klaus Heikinpoika till 1676. Därefter blev Klaus son Heikki husbonde mellan 1676 och 1694. Lars hade alltså som yngre son inte blivit husbonde i sina bästa år, utan hade vait tvungen att grunda ett nytt hemman eller köpa ett annat, såsom hans egen son gjorde då han flyttade till Töhkerönmäki omkring 1707.[190] Död 28.02.1697 i Rautalampi, Istunmäki[191]. Far Tabell 208. Mor Tabell 209. –Gift ungefär 1666 i Rautalampi med Barbara Laurintytär Närhi. Född ca 1640 i Rautalampi, Närhinsalo[184]. Död efter 1713 i Rautalampi, Töhkerönmäki[8]. Tabell 105.[186]

V Barn
Lauri Laurinpoika Varis. Född efter 1667 i Rautalampi, Istunmäki[186]. Bonde. Död 14.06.1748 i Rautalampi, Töhkerönmäki[187]. Tabell 52.
Heikki Laurinpoika Varis. Född (beräknad tid) 1673 i Rautalampi, Istunmäki[192]. Död 16.04.1712 i Rautalampi, Töhkerönmäki[192]. Se även 105.
Olavi Laurinpoika Varis. Född ungefär 1680 i Rautalampi, Istunmäki[193]. Se även 105.
Agneta Laurintytär Varis. Född ungefär 1687 i Rautalampi, Istunmäki[193]. Se även 105.
Juho Laurinpoika Varis. Född 21.12.1689 i Rautalampi, Istunmäki[8]. Se även 105.
Tabell 105

VI. Barbara Laurintytär Närhi. Född ca 1640 i Rautalampi, Närhinsalo[184]. Flyttade efter mannens död till sin son Lauri i Töhkerönmäki, var hon avled efter 1713, eftersom hon nämnes i kommunionboken 1705-13. Därefter saknas kyrkoböckerna till 1721.[8] Död efter 1713 i Rautalampi, Töhkerönmäki[8]. Far Tabell 210. Mor Tabell 211. –Gift ungefär 1666 i Rautalampi med Lauri Heikinpoika Varis. Född ca 1635 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Inhysing;torpare. Död 28.02.1697 i Rautalampi, Istunmäki[191]. Tabell 104.[186]

V Barn
Lauri Laurinpoika Varis. Född efter 1667 i Rautalampi, Istunmäki[186]. Bonde. Död 14.06.1748 i Rautalampi, Töhkerönmäki[187]. Tabell 52.
Heikki Laurinpoika Varis. Född (beräknad tid) 1673 i Rautalampi, Istunmäki[192]. Död 16.04.1712 i Rautalampi, Töhkerönmäki[192]. Se även 104.
Olavi Laurinpoika Varis. Född ungefär 1680 i Rautalampi, Istunmäki[193]. Se även 104.
Agneta Laurintytär Varis. Född ungefär 1687 i Rautalampi, Istunmäki[193]. Se även 104.
Juho Laurinpoika Varis. Född 21.12.1689 i Rautalampi, Istunmäki[8]. Se även 104.
Tabell 106

VI. Mikko Korhonen.

V Barn
Marketta Mikontytär Korhonen. Född (beräknad tid) 1663 i Rautalampi[3]. Död 29.11.1749 i Rautalampi, Töhkerönmäki[188]. Tabell 53.
Tabell 112

VI. Olavi Pietarinpoika Kärkkäinen;Pietiläinen. Född ca 1630 i Rautalampi, Kärkkäälä[200]. Död ca 1694 i Rautalampi, Kärkkäälä, Pietilä[200]. Far Tabell 224. Mor Tabell 225. –Gift 1:o ca 1650 med Sofia N.N. Död ca 1670 i Rautalampi, Perintö-Pietilä[200]. Tabell 113.[203] –Gift 2:o ca 1673 med Elina Matintytär. Död ca 1712 i Laukaa, Sumiainen, Mäkelä[200].[204]

V Barn
1: Anna Olavintytär Pietiläinen. Född i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Se även 113.
1: Kaisa Olavintytär Pietiläinen. Född i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä. Se även 113.
1: Elina Olavintytär Pietiläinen. Född i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[200]. Se även 113.
1: Lauri Olavinpoika Pietiläinen . Bonde. Född (beräknad tid) 1666 i Rautalampi, Kärkkälä, Perintö-Pietilä[176]. Död 26.12.1726 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Tabell 56.
1: Matti Olavinpoika Pietiläinen. Född (beräknad tid) 1665 i Rautalampi, Kärkkäälä[176]. Död 24.07.1725 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[176]. Se även 113.
2: Olavi Olavinpoika Pietiläinen. Född ungefär 1675 i Rautalampi, Kärkkäälä. Bonde. Husbonde på Mäkelä i Sumiaiskylä, Laukaa. Död 14.05.1738 i Laukaa, Sumiaiskylä, Pietilä[3].
2: Mikko Olavinpoika Pietiläinen. Född (beräknad tid) 1679 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[176]. Bonde. Husbonde på Saksala i Rautalampi. Död 04.01.1739 i Rautalampi, Kärkelänsalo[176].
2: Elias Olavinpoika Pietiläinen. Född 1682 i Rautalampi, Kärkkäälä[8]. Död 1743 i Laukaa, Kärkäs[200].
Tabell 113

VI. Sofia N.N. Död ca 1670 i Rautalampi, Perintö-Pietilä[200]. –Gift ca 1650 med Olavi Pietarinpoika Kärkkäinen;Pietiläinen. Född ca 1630 i Rautalampi, Kärkkäälä[200]. Död ca 1694 i Rautalampi, Kärkkäälä, Pietilä[200]. Tabell 112.[203]

V Barn
Anna Olavintytär Pietiläinen. Född i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Se även 112.
Kaisa Olavintytär Pietiläinen. Född i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä. Se även 112.
Elina Olavintytär Pietiläinen. Född i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[200]. Se även 112.
Lauri Olavinpoika Pietiläinen . Bonde. Född (beräknad tid) 1666 i Rautalampi, Kärkkälä, Perintö-Pietilä[176]. Död 26.12.1726 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Tabell 56.
Matti Olavinpoika Pietiläinen. Född (beräknad tid) 1665 i Rautalampi, Kärkkäälä[176]. Död 24.07.1725 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[176]. Se även 112.
Tabell 114

VI. Heikki Liimatainen.

V Barn
Susanna Heikintytär Liimatainen. Född före 1680[202]. Död 12.03.1724 i Rautalampi, Perintö-Pietilä[202]. Tabell 57.
Pekka Heikinpoika Liimatainen.
Tabell 116

VI. Paavo Vepsäläinen.

V Barn
Samuli Paavonpoika Vepsäläinen. Tabell 58.
Tabell 118

VI. Olavi Laitinen.

V Barn
Justiina Olavintytär Laitinen. Tabell 59.
Tabell 120

VI. Markku Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1625 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde;smed. Flyttade till Pesiäissalmi 1668 från Liimattala i Pyyrinlahti. Var husbonde till 1690, varefter sonen Markku övertog. Var en duktig smed i sina yngre dagar. Död 15.05.1710 i Rautalampi, Pesiäissalmi[211]. Begravd under kyrkan 15.05.1710 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Far Tabell 240. Mor Tabell 241. –Gift ca 1665 med Venla N.N. Tabell 121.[212]

V Barn
Markku Markunpoika Liimatainen. Född i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala. Bonde. Husbonde 1690-1701, varefter brodern Pekka efterträdde.[212] Se även 121.
Pekka Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1666 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde. Död 13.06.1743 i Rautalampi, Pesiäissalmi[210]. Tabell 60.
Tabell 121

VI. Venla N.N. –Gift ca 1665 med Markku Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1625 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde;smed. Död 15.05.1710 i Rautalampi, Pesiäissalmi[211]. Tabell 120.[212]

V Barn
Markku Markunpoika Liimatainen. Född i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala. Bonde. Se även 120.
Pekka Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1666 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde. Död 13.06.1743 i Rautalampi, Pesiäissalmi[210]. Tabell 60.
Tabell 122

VI. Heikki Kinnunen.

V Barn
Anna Heikintytär Kinnunen. Född ca 1680 i Rautalampi, Siikakoski?[184]. Tabell 61.
Tabell 124

VI. Elias Matinpoika Pakarinen. Far Tabell 248. Mor Tabell 249. –Gift med Helka N.N. Tabell 125.[217]

V Barn
Matti (Eliaanpoika?) Pakarinen. Tabell 62.
Tabell 125

VI. Helka N.N. –Gift med Elias Matinpoika Pakarinen. Tabell 124.[217]

V Barn
Matti (Eliaanpoika?) Pakarinen. Tabell 62.
Tabell 126

VI. Martti Siekkinen.

V Barn
Maria Martintytär Siekkinen. Tabell 63.
Agneta Martintytär Siekkinen.
Anna Martintytär Siekkinen.
Kristiina Martintytär Siekkinen.
Juha Martinpoika Siekkinen.
Tabell 128

VII. Perttu Paavalinpoika Hämäläinen. Den förste landbonden av släkten Hämäläinen på Lohilax hemman.[22] Far Tabell 256. –Gift med Helka N.N.[23]

VI Barn
Perttu Pertunpoika Hämäläinen. Landbonde på Lohilax hemman 1676-77.[24]
Lauri Pertunpoika Hämäläinen.
Paavali Pertunpoika Hämäläinen. Död före 1666 i Laukaa, Lohilahti[20]. Tabell 64.
Tabell 164

VII. Niilo Juhonpoika Ignat. Släkten Ignatius' äldsta kända medlem. Borgare i Viborg, nämns "i vallen" 1613-1627. Förekommer inte längre i dokument från 1635. Han antas ha kommit från Ignat, en gård österom staden. Där var redan 1551 Per Ignatt husbonde och samtidigt verkade borgaren Jöran Ignatt i staden, vilken antas ha kommit från samma gård. Nils' släktförhållande till dessa är dock oklar.[53]

VI Barn
Matti Niilonpoika (Mathias Nicolai) Ignatius. Prost. Död 1680 i Juva[53]. Tabell 82.
Tabell 170

VII. Karl (Sr) de la Motte. Major. Kornett vid Åbo läns kavalleriregemente 1637, löjtnant 1639. Ryttmästare vid Viborgs läns kavalleriregemente 1643, major 1647. Tjänstgjorde vid Åbo läns kavalleriregemente 1653. Ägde i arv Lahis herrgård i Sääksmäki vartill hörde bl.a. husen i Vahanka by i Saarijärvi samt Lempilä i Halikko (från 1676). För honom resolverades i rådet 18.7.1634 att på riddarhuset skulle lämnas plats till dess han från Frankrike förskaffat sig bevis att hans far varit av adel. Blev godkänd som svensk medborgare efter att Karl Karlsson Gyllenhjelm hade levererat ett bevis åt riksdagen och därefter introducerad på riddarhuset 1642 under nr. 280 på ättens vägnar.[63] Död 1653 i Sääksmäki[60]. Far Tabell 340. Mor Tabell 341. –Gift med Gertrud von Engelhardt. Död 1659 i Sääksmäki[55]. Tabell 171.[64][60]

VI Barn
Karl (Jr) de la Motte. Född 12.11.1641 i Sääksmäki[60]. Ryttmästare. Student i Åbo 1651. Riksdagsrepresentant 1660. Kornett vid Karelska kavalleriregementet, löjtnant 1667. Kaptenlöjtnant vid Åbo läns kavalleriregemente 14.10.1675. Ryttmästare vid överste von Budbergs karelska kavalleriregemente. Ägde i arv Lahis i Sääksmäki, Kantola i Luopiois, Lempilä i Halikko (sålt 1705) samt genom sitt gifte Rågö och Balkis från 1671, sålt 1702) i Lokalax. Stupade i slaget vid Lund 4.12.1676, begravdes i Åbo domkyrka 24.2.1678 och sedermera nedsatt i familjegraven i Sääksmäki kyrka, där hans vapensköld uppsattes.[60] Död 04.12.1676 i Lund, Sverige[60]. Se även 171.
Margareta de la Motte. Omnäms 1676 på Tuusjärvi i Heinola.[63] Se även 171.
Katarina de la Motte. Död 03.06.1698[61]. Tabell 85.
Tabell 171

VII. Gertrud von Engelhardt. Död 1659 i Sääksmäki[55]. Begravd i kyrkan.[64] Far Tabell 342. Mor Tabell 343. –Gift med Karl (Sr) de la Motte. Major. Död 1653 i Sääksmäki[60]. Tabell 170.[60]

VI Barn
Karl (Jr) de la Motte. Född 12.11.1641 i Sääksmäki[60]. Ryttmästare. Död 04.12.1676 i Lund, Sverige[60]. Se även 170.
Margareta de la Motte. Se även 170.
Katarina de la Motte. Död 03.06.1698[61]. Tabell 85.
Tabell 182

VII. Tomas Henrik N.N. Kyrkoherde i Mäntyharju[171]. –Gift ca 1661 med Brita Olofsdotter (?). Tabell 183.[171]

VI Barn
Valborg Henrika Tomasdotter. Död ca 1722[171]. Tabell 91.
Tabell 183

VII. Brita Olofsdotter (?). –Gift ca 1661 med Tomas Henrik N.N. Tabell 182.[171]

VI Barn
Valborg Henrika Tomasdotter. Död ca 1722[171]. Tabell 91.
Tabell 188

VII. Henrik Larsson Murick. Född ca 1619 i Nedervetil?. Död 02.09.1697 i Gamlakarleby[3].

VI Barn
Lars Henriksson Murick. Född 11.08.1663 i Gamlakarleby[1]. Tabell 94.
Tabell 200

VII. Matti Paananen. –Gift med Kaarina N.N.. Tabell 201.[184]

VI Barn
Heikki Matinpoika Paananen. Född ca 1624[184]. Tabell 100.
Tabell 201

VII. Kaarina N.N.. –Gift med Matti Paananen. Tabell 200.[184]

VI Barn
Heikki Matinpoika Paananen. Född ca 1624[184]. Tabell 100.
Tabell 208

VII. Heikki Paavonpoika Varis. Född ca 1590 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Husbonde på Istunmäki hemman 1633-46. Led i äldre ålder av bråck.[190] Död ca 1674 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Far Tabell 416. –Gift ca 1625 i Rautalampi med Elina Tapanintytär. Död i Rautalampi, Istunmäki[184]. Tabell 209.[184]

VI Barn
Paavo Heikinpoika Varis. Född ca 1625 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Bonde. Nämns som son på hemmanet Istunmäki i Rautalampi 1643-46 och som husbonde 1646-62.[190] Död ca 1675 i Rautalampi, Istunmäki. Se även 209.
Klaus Heikinpoika Varis. Född ca 1630 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Bonde[193]. Husbonde på Istunmäki hemman 1662-1676[194]. Död ca 1680 i Rautalampi, Istunmäki[193]. Se även 209.
Lauri Heikinpoika Varis. Född ca 1635 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Inhysing;torpare. Död 28.02.1697 i Rautalampi, Istunmäki[191]. Tabell 104.
Heikki Heikinpoika Varis. Född ca 1637 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Död 13.09.1705 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Se även 209.
Barbara Heikintytär Varis. Född ca 1640 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Död ca 1705 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Se även 209.
Juho Heikinpoika Varis. Se även 209.
Tabell 209

VII. Elina Tapanintytär. Död i Rautalampi, Istunmäki[184]. –Gift ca 1625 i Rautalampi med Heikki Paavonpoika Varis. Född ca 1590 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Död ca 1674 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Tabell 208.[184]

VI Barn
Paavo Heikinpoika Varis. Född ca 1625 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Bonde. Död ca 1675 i Rautalampi, Istunmäki. Se även 208.
Klaus Heikinpoika Varis. Född ca 1630 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Bonde[193]. Död ca 1680 i Rautalampi, Istunmäki[193]. Se även 208.
Lauri Heikinpoika Varis. Född ca 1635 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Inhysing;torpare. Död 28.02.1697 i Rautalampi, Istunmäki[191]. Tabell 104.
Heikki Heikinpoika Varis. Född ca 1637 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Död 13.09.1705 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Se även 208.
Barbara Heikintytär Varis. Född ca 1640 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Död ca 1705 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Se även 208.
Juho Heikinpoika Varis. Se även 208.
Tabell 210

VII. Lauri Yrjönpoika Närhi. Den äldre brodern Tuomas var husbonde på gården. Lauri med familj bodde på hemmanet men han kallas varken torpare eller inhysing i tillgängliga dokument, men han har sannolikt deltagit i hemmanets skötsel. Död ca 1667 i Rautalampi, Närhinsalo[197]. Far Tabell 420. Mor Tabell 421. –Gift ca 1649 med Kaarina N.N. Tabell 211.[198]

VI Barn
Barbara Laurintytär Närhi. Född ca 1640 i Rautalampi, Närhinsalo[184]. Död efter 1713 i Rautalampi, Töhkerönmäki[8]. Tabell 105.
Tabell 211

VII. Kaarina N.N. –Gift ca 1649 med Lauri Yrjönpoika Närhi. Död ca 1667 i Rautalampi, Närhinsalo[197]. Tabell 210.[198]

VI Barn
Barbara Laurintytär Närhi. Född ca 1640 i Rautalampi, Närhinsalo[184]. Död efter 1713 i Rautalampi, Töhkerönmäki[8]. Tabell 105.
Tabell 224

VII. Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen. Bonde. I Kärkkäälä fanns på 1500-1600-talen många familjer som kallades Kärkkäinen. För att underlätta detta började man kalla familjerna efter hemmansnamnen, vilka ändrades också om det var nödvändigt. Pietari Kärkkäinens efterkomma kallades därför i slutet av 1600-talet Pietilä eller Pietiläinen. T.ex. i jordboken från 1705 kallades hemmanet Pietilä i stället för det tidigare Kärkäs.[205] Död ca 1655 i Rautalampi[206]. Far Tabell 448. –Gift med Elina Olavintytär. Tabell 225.[207]

VI Barn
Olavi Pietarinpoika Kärkkäinen;Pietiläinen. Född ca 1630 i Rautalampi, Kärkkäälä[200]. Död ca 1694 i Rautalampi, Kärkkäälä, Pietilä[200]. Tabell 112.
Anna Pietarintytär Kärkkäinen:Pietiläinen . Se även 225.
Marketta Pietarintytär Kärkkäinen;Pietiläinen. Se även 225.
Elina Pietarintytär Kärkkäinen;Pietiläinen. Se även 225.
Kaarina Pietarintytär Kärkkäinen;Pietiläinen. Se även 225.
Lauri Pietarinpoika Kärkkäinen;Pietiläinen. Se även 225.
Tabell 225

VII. Elina Olavintytär. –Gift med Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen. Bonde. Död ca 1655 i Rautalampi[206]. Tabell 224.[207]

VI Barn
Olavi Pietarinpoika Kärkkäinen;Pietiläinen. Född ca 1630 i Rautalampi, Kärkkäälä[200]. Död ca 1694 i Rautalampi, Kärkkäälä, Pietilä[200]. Tabell 112.
Anna Pietarintytär Kärkkäinen:Pietiläinen . Se även 224.
Marketta Pietarintytär Kärkkäinen;Pietiläinen. Se även 224.
Elina Pietarintytär Kärkkäinen;Pietiläinen. Se även 224.
Kaarina Pietarintytär Kärkkäinen;Pietiläinen. Se även 224.
Lauri Pietarinpoika Kärkkäinen;Pietiläinen. Se även 224.
Tabell 240

VII. Markku Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Husbonde på Liimattala hemman i Pyyrinlahti ca 1644-1653. Liimattala hade så småningom blivit förmögnare genom att förutom jordbruk och boskapsskötsel idka post- och gästgiveriverksamhet. Enligt reduktionskommittens protokoll 1683 var endast 7% av gårdarna förmögna. Liimattala hörde till dem.[213] Far Tabell 480. Mor Tabell 481. –Gift ca 1620 med Kerttu N.N. Tabell 241.[214]

VI Barn
Pekka Markunpoika Liimatainen. Bonde;riksdagsman;länsman;kyrkvärd

. Husbonde på Liimattala hemman i Pyyrinlahti ca 1644-1653. Liimattala hade så småningom blivit förmögnare genom att förutom jordbruk och boskapsskötsel idka post- och gästgiveriverksamhet. Enligt reduktionskommittens protokoll 1683 var endast 7% av gårdarna förmögna. Liimattala hörde till dem.

Markkus son Pekka var mera upplyst än bönderna i gemen. Han kunde både skriva och läsa samt tala svenska. Han var förutom bonde länsman, kyrkvärd och riksdagsman. Han hade nytta av sina kunskaper då han på sin första riksdagsresa 1655 inte av landshövding Creutz blev antagen som medlem av bondeståndet. Orsaken torde ha varit "gammalt groll". Liimatainen skrev ett klagobrev till konungen (finns som fotografi), men utan verkan den gången. Senare kunde han nog deltaga i riksdagarna 1660. Det är inte känt hur hans skolgång har skett. Bonderiksdagsmännens viktigaste uppgift var att låta konungen veta vilka klagomål bönderna i det härad de representerade hade och förmedla konungens svar till bönderna. Familjen Liimatainen var känd i sin socken eftersom medlemmarna kunde taga reda på hur sakerna förhöll sig och drev dem energiskt bl.a. i rätten. Därför var det naturligt, att Pekka blev vald till riksdagsman. Senare på 1700-talet var hans sonson Pekka Kallenpoika Liimatainen också riksdagsman.

Förutom riksdagsman var Pekka som nämnt även länsman fr.o.m.1667. På den tiden var länsmannen den ledande mannen i jordbrukssocken och valdes av tinget. Uppgiften var främst att arrangera plats, tid, logi och transport åt domarna samt att verka som åklagare. Tidigare uppbar länsmannen skatt för att täcka utgifterna men under Gustav Vasas tid indrev kronan skatterna och länsmannen fick en separat ersättning. Senare blev länsmannen så småningom kronans tjänsteman. Det kan nämnas, att Pekkas son Hannu var den förste av den kända länsmannasläkten Limatius i Laukaa.

Förutom dessa viktiga uppdrag var Pekka också kyrkvärd på 1680-talet, med huvudansvar förförsamlingens ekonomi. Detta uppdrag torde ha gått i släkten ävenom det inte finns dokument kvar för att styrka detta[213]. Död ca 1680 i Saarijärvi, Pyyrinlahti[24]. Se även 241.
Heikki Markunpoika Liimatainen. Se även 241.
Juho Markunpoika Liimatainen. Se även 241.
Markku Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1625 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde;smed. Död 15.05.1710 i Rautalampi, Pesiäissalmi[211]. Tabell 120.
Tabell 241

VII. Kerttu N.N. –Gift ca 1620 med Markku Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Tabell 240.[214]

VI Barn
Pekka Markunpoika Liimatainen. Bonde;riksdagsman;länsman;kyrkvärd

. Död ca 1680 i Saarijärvi, Pyyrinlahti[24]. Se även 240.
Heikki Markunpoika Liimatainen. Se även 240.
Juho Markunpoika Liimatainen. Se även 240.
Markku Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1625 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde;smed. Död 15.05.1710 i Rautalampi, Pesiäissalmi[211]. Tabell 120.
Tabell 248

VII. Matti Heikinpoika Pakarinen. Far Tabell 496. –Gift med Anna N.N. Tabell 249.[217][217]

VI Barn
Elias Matinpoika Pakarinen. Tabell 124.
Tabell 249

VII. Anna N.N.[217] –Gift med Matti Heikinpoika Pakarinen. Tabell 248.[217]

VI Barn
Elias Matinpoika Pakarinen. Tabell 124.
Tabell 256

VIII. Paavali Hämäläinen.

VII Barn
Perttu Paavalinpoika Hämäläinen. Tabell 128.
Tabell 340

VIII. Samson (Sr) de la Motte.


Bild 4. Släkten de la Mottes vapen.
Född i Frankrike[60]. Generalmajor[60]. Erhöll i förläning Lahis säteri i Sääksmäki 2.1.1600. Deltog som major i Wolmars belägring 1601. Befästningen föll och han blev pantfånge hos fienden, men lyckades bli frisläppt och utnämndes till ryttmästare 7.9.1603. Förordnad att uppfordra allt fotfolk från Tavastland till Narva 1606. Stadfäst i sina frälsegods Lahis och Kantola i Luopiois 22.3.1613. Underskrev bland adeln lantdagens i Helsingfors beslut 2.2.1616. Kallas generalmajor. Levde 6.3.1620, antagligen död snart därefter. 1500-talet var i Sverige-Finlands historia en turbulent period på grund av de kungliga maktstriderna. Gustav Vasas son Johan III var makthavare till 1592, varefter sonen Sigismund blev både Polens och Sveriges konung. Gustav Vasas tredje son Karl var missnöjd och uppfordrade både svenskar och finnar mot sin brorsson. Karl tog segern till slut och intog Finland 1599. Sigismund anhängare bestraffades grymt. De flesta förlorade sin egendom, som skänktes till både svenska och utländska krigsbefäl. Så kom släkten de la Motte till Finland i slutet av 1500-talet via Samson de la Motte. Släkten var redan adlig i Frankrike och blev immatrikulerad i Sverige 1642 under nr. 280. År 1809 var släkten utdöd i Sverige, men i Finland blev släkten immatrikulerad 28.1.1818 under nr. 23. På manslinjen utdog släkten 1886. Lahis gård utgick ur släkten 1720.[63] Död ca 1620 i Sääksmäki[60]. –Gift 1:o med Anna Rapp.[60] –Gift 2:o med Brita Mikaelsdotter Munck af Fulkila. Död ca 1646 i Halikko, Lempilä[60]. Tabell 341.[63]

VII Barn
1: Samson (Jr) de la Motte. Var i fältöverste Krister Somes tjänst i Livland 1606 och stupade i Tyskland. Gifte sig med sin styvmors systerdotter Margareta Larsdotter, dotter till ryttmästaren Lars Andersson av Botilasläkten och Margareta Munck av Fulkila.[60]
1: Frans de la Motte. Löjtnant. Löjtnant i Klas Hastfers Savolax regemente. Ärvde frälsegodset Kantola i Sääksmäki, som blev säteri 10.9.1640. familjens enda son dog som barn 1646. Frans led av fallandesot och dog före den 25.10.1645 då arvsskiftet tog rum.[65] Död 1653 i Sääksmäki, Kantola[63].
1: Elisabet de la Motte. Ogift[60]. Död ca 1642 i Sääksmäki[60].
2: Karl (Sr) de la Motte. Major. Död 1653 i Sääksmäki[60]. Tabell 170.
Tabell 341

VIII. Brita Mikaelsdotter Munck af Fulkila. Levde som änka 1642 på Lempilä säteri i Halikko socken.[66] Död ca 1646 i Halikko, Lempilä[60]. Far Tabell 682. Mor Tabell 683. –Gift med Samson (Sr) de la Motte. Född i Frankrike[60]. Generalmajor[60]. Död ca 1620 i Sääksmäki[60]. Tabell 340.[63]

VII Barn
Karl (Sr) de la Motte. Major. Död 1653 i Sääksmäki[60]. Tabell 170.
Tabell 342

VIII. Caspar von Engelhardt. Innehade herrgården Urtau i Livland (Engelhardtshof I). Blev såsom sin fader och sina bröder krigsfånge och fördes till Moskva. Han var fängslad under en lång tid och tjänade därefter tsaren, men endast hans son Werner (Jeremei) blev kvar vid tsarens hov.[161] Far Tabell 684. Mor Tabell 685. –Gift 1:o med Barbara von Fuldert. Tabell 343.[163][162] –Gift 2:o med Margareta von Bistram. Av släkten Born i Riga.[162][162]

VII Barn
1: Gertrud von Engelhardt. Död 1659 i Sääksmäki[55]. Tabell 171.[64]
1: Mikael von Engelhardt. Innehade godset Perst i Fellin samt herrgårdarna Wurkenhof, Henselhof och Ohlershof i Rujens, Livland. De tre sistnämnda erhöll han av konung Gustaf II Adolf genom ett brev i Berwald 22.1.1631. Verkade som korpral i svensk tjänst 1622 och ännu 1630, som löjtnant 1631, kapten 1650 och överstelöjtnant 1657-62. Avled 1675 i Riga.[162] Död 1675 i Riga[162]. Se även 343.
1: Werner (Jeremei) von Engelhardt. Fadern Caspar hade varit i rysk krigsfångenskap och tjänat tsaren, men Werner stannade vid hovet. Han deltog 1610 i den moskovitiska delegation, som reste till Smolensk för att be den polska prinsen Wladyslaw bestiga den ryska tronen. Polska armén hade dessförinnan trängt fram till Moskva och tvingat Vasilij Sjuiskij att avgå. År 1611 belägrade polackerna Smolensk och intog staden. Werner övergick i polsk tjänst och blev överste och generallöjtnant. Han belönades för heroisk tapperhet och fick egendomar i Smolensområdet. Han deltog 1654 i försvaret av Smolensk mot en rysk attack. När Ryssland hade återerövrat Smolensk, accepterade Werner ryskt medborgarskap och fick behålla sina ägor. Han övergick till den ortodoxa tron 1657 och fick vid dopet namnet Jeremej Kasparova syn (Kaspars son). Därmed blev han stamfader för den ortodoxa smolenska grenen.

[161]. Se även 343.
Tabell 343

VIII. Barbara von Fuldert.[163] Far Tabell 686. Mor Tabell 687. –Gift med Caspar von Engelhardt. Tabell 342.[162]

VII Barn
Gertrud von Engelhardt. Död 1659 i Sääksmäki[55]. Tabell 171.[64]
Mikael von Engelhardt. Död 1675 i Riga[162]. Se även 342.
Werner (Jeremei) von Engelhardt. Se även 342.
Tabell 416

VIII. Paavo Olavinpoika Varis. Bonde. Husbonde på Istunmäki 1580-1633 efter sin far.[190] Far Tabell 832.

VII Barn
Heikki Paavonpoika Varis. Född ca 1590 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Död ca 1674 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Tabell 208.
Olavi Paavonpoika Varis. Född ca 1595 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Torpare på hemgården Istunmäki på torpet Kuhjo.[190] Död ca 1639 i Rautalampi, Kuhjo[184].
Paavo Paavonpoika Varis. Född ungefär 1600 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Torpare på Kuhjo, som var på hans hemgård Istunmäki mellan 1633-46 efter sin bror Olavi.[190] Död ca 1646 i Rautalampi, Kuhjo[190].
Tabell 420

VIII. Yrjö Matinpoika Närhi. Född ca 1591 i Rautalampi[184]. Bonde. Husbonde på Närhinsalo hemman ca. 1630-1637. Far Tabell 840. –Gift ungefär 1620 med Valpuri Antintytär. Husmor. Tabell 421.

VII Barn
Tuomas Yrjönpoika Närhi. Född ca 1620. Bonde. Husbonde på Närhinsalo hemman ca. 1638-1677. Se även 421.
Lauri Yrjönpoika Närhi. Död ca 1667 i Rautalampi, Närhinsalo[197]. Tabell 210.
Tabell 421

VIII. Valpuri Antintytär. Husmor. –Gift ungefär 1620 med Yrjö Matinpoika Närhi. Född ca 1591 i Rautalampi[184]. Bonde. Tabell 420.

VII Barn
Tuomas Yrjönpoika Närhi. Född ca 1620. Bonde. Se även 420.
Lauri Yrjönpoika Närhi. Död ca 1667 i Rautalampi, Närhinsalo[197]. Tabell 210.
Tabell 448

VIII. Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen. Bonde[205]. Nämns som husbonde ca 1586-1643.[205] Far Tabell 896.

VII Barn
Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen. Bonde. Död ca 1655 i Rautalampi[206]. Tabell 224.
Tabell 480

VIII. Pekka Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Husbonde på Liimattala i Pyyrinlahti efter sin far ca. 1600-1640. Hemmanet delades 1627 och det nya Alatalo beboddes av Markku Pekanpoika som troligen var hans bror, eftersom hans son med samma namn var delvis samtidigt husbonde på Liimattala och med en annan hustru. På Alatalo bodde förutom Markkus familj hans bror Yrjö och syster Riitta. År 1634 nämndes för första gången i mantalslängden friska (skattedugliga) hustrur och 15 år fyllda barn. På Liimattala nämns Anna som hustru, men det är oklart vems hustru. Det är därför möjligt men inte helt säkert, att Anna var Pekkas hustru. I mantalslängden för 1630 anges Pekka vara ofärdig och lam i fötterna men är fortfarande husbonde. Han nämns ännu 1639. Man kan anta, att han levde ungefär mellan 1570 och 1640. Liimattala hade ökat sin förmögenhet under denna tid från att ha varit ett medeltalshemman. T. ex. år 1634 var gården på fjärde plats i hela Stor-Saarijärvi beträffande boskapsförmögenheten.[213] Far Tabell 960. –Gift med Anna N.N(?). Tabell 481.[215]

VII Barn
Markku Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Tabell 240.
Tabell 481

VIII. Anna N.N(?). Anna nämns i mantalslängderna som hustru, men det är inte helt klart att det rör sig om Pekkas hustru.[216] –Gift med Pekka Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Tabell 480.[215]

VII Barn
Markku Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Tabell 240.
Tabell 496

VIII. Heikki Pakarinen. Bonde[217]. Husbonde på Pakarila hemman i medlet av 1600-talet[217].

VII Barn
Matti Heikinpoika Pakarinen. Tabell 248.
Tabell 682

IX. Mikael Påvellsson Munck af Fulkila.


Bild 5. läkten Munck af Fulkilas vapen.
Mikael Påvelssons (Pålssons) släkt blev frälsesläkt 1525 då hans farfar fick Huovari i Vemo som frälse för sin livstid. Mikael ägde också Lahis och Nuhjala herrgårdar i Vemo. Han ägde därtill sin hustrus Margareta Starcks arvegods Fulkila i Halikko och Käldinge i Nagu. Han verkade tjänstefullt i många ämbeten och adlades därför den 30,4,1585 och immatrikulerades i Sveriges riddarhus under nr. 130. Hans vapen blev en vit munk med en stjärna över huvudet. Hans släkt tog därpå släktnamnet Munck, och allmänt Munck af Fulkila. Släkten utdog på manslinjen 1778, men som släkt registrerades felaktigt en helt annan släkt med danskt ursprung och vilken "fortsatte" släkten. Mikael Pålsson började sin yrkesbana som lagläsare och skrivare åt Henrik Klasson Horn, finsk befälhavare. Därefter var han domare i "Norrfinne lagsaga" 1581-1587. År 1585 fick han som uppgift att definiera de byar i Ryssland som tidigare hade hört till Käkisalmi län. Han deltog då även i kavalleriet i kriget mot Ryssland och fick av konung Johan order att leda de österbottniska styrkorna till Käkisalmi län. Resultatet blev dock magert. Han verkade som fogde i Norrfinne lagsaga 1589-91 och underbefallningsman på Åbo slott 1598-1599. Till detta ämbete blev han utnämnd av Arvid Stålarm, som var konung Sigismunds befallningsman i Finland. Gustav Vasas son Johan III regerade till 1592, varefter hans son Sigismund var såväl Sveriges som Polens härskare. Gustav Vasas tredje son Karl uppfordrade både svenskarna och finnarna mot sin brorsson. Hertig Karl segrade och belägrade Finland 1599 och bestraffade grymt konung Sigismunds anhängare. Mikael Påvelsson stödde redan genom sin tjänst konung Sigismund, vilket ledde till att under bondeupproret, klubbekriget uppmuntrat av hertig Karl även Mikaels ägor plundrades 1597. Mikael deltog i försvaret av Åbo slott mot hertig Karl hösten 1597 och var bland underskrivarna 11.9.1599 då man beslöt att överlåta slottet utan motstånd. Mikael blev trots det tillsammans med fyra övriga befälhavare anklagad av fältdomdstolen och dömd till döden. Han blev avrättad den 10.11.1599 på torget i Åbo och hans huvud hängdes på rådstugumuren. Han begravdes två dagar senare vid domkyrkan i skolmullen. Hertig Karl konfiskerade hans egendomar men garanterade hans hustrus egendomar. Senare blev även Mikaels egendomar återgivna och barnen blev aldrig ogynnade av hertigen. Mikael Pålssons vapenbrev förstördes vid Åbo brand 1681 enligt ett brev, som hans sonsons svåger friherre B. Rehbinder hade sänt 1686 till reduktionsnämnden.[67] Död 10.11.1599 i Åbo[68]. Far Tabell 1364. Mor Tabell 1365. –Gift med Margareta Tomasdotter Starck. Tabell 683.[69]

VIII Barn
Hans Mikaelsson Munck af Fulkila. Överste och ståthållare. Var stallmästare hos greve Klas Sture 1608,och deltog med utmärkelse i ryska tioåriga kriget. Sändes 1609 av fältherren Jakob de la Gardie från Tver för att avhämta och inöva den förstärkning, som konung Karl IX sänt till Viborg. Erhöll samma år förläning Angelniemi herrgård, Ruotsala och Koskis i Muurla. Kallas 1612 "fältherrens opvaktare". Han sårades i kriget mot Ryssland och låg sjuk i Viborg. År 1614 kallas han ryttmästare och överste för allt krigsfolk i Kexholms län. Ryckte samma år mot ryssarna och slog dem vid Uukuniemi, men blev själv illa blesserad. Verkade som ståthållare i Kexholm 1615 och deltog i lantdagen i Helsingfors 1616. Efter freden i Stolbova1617 blev han kommissarie vid gränsregleringen mellan Kexholms län och Ryssland. 1622 var han överste för finska adelsfaneregementet. 1627-1631 var han ståthållare på Braunsberg.Han var släktens representant på riddarhuset under nr. 102, vilket senare ändrades till 130. År 1634 omnämns han som "slottshauptman" i Dorpat. Han avled 1635 och begravdes tillsammans med sin mor i sin egen murade grav i Åbo domkyrka två är senare. Han omnämndes som entapper soldat och klok statsman.[70] Död 1635 i Dorpat?[70].
Klas Mikaelsson Munck af Fulkila. Ryttmästare, erhöll av konung Johan skattefrihet för sitt gods Härkälä i Somero socken. Deltog i det 10-åriga kriget mot Ryssland som löjtnant. Dömdes till döden för våldsdåd, men benådades 1623. Begravdes i Tenala kyrka, där hans vapen uppsattes[68]. Död 28.05.1631 i Tenala[68].
Karl Mikaelsson Munck af Fulkila. Död som ung[70].
Brita Mikaelsdotter Munck af Fulkila. Död ca 1646 i Halikko, Lempilä[60]. Tabell 341.
Elin Mikaelsdotter Munck af Fulkila. Hon ägde Hirvilahti och Stensnäs i Bjärnå socken, vilka hon erhöll som morgongåva av sin första man.[68] Död ca 1630[68].
Margareta Påvelsdotter Munck af Fulkila. Ärvde Härkälä och fick 1646 livstidsfrihet på sina gods i Finland.[68] Död 12.08.1667 i Åbo[68].
Anna Mikaelsdotter Munck af Fulkila. Död ca 1639.[68]
Katarina Mikaelsdotter Munck af Fulkila. Död 1652[70].[68]
Anders(?) Mikaelsson Munck af Fulkila. Fick 1608 under frälse Fulkila och Kalkkila hemman i Halikko socken samt Pukkila i Uskela socken.[68]
Tabell 683

IX. Margareta Tomasdotter Starck. En vecka efter mannens avrättning erhöll hon av hertig Karl den 19.11.1599 ett brev, där hon fick behålla sin egendom. Hon tilllhörde den adliga släkten Starck nr. 222. Fulkila gård kom till släkten Munck via Margareta. Gården hade 1530 tillhört hennes fars farbror Hans Persson Starck och hon ärvde den efter sin kusin Anna Hansdotter. Margareta hade också ärvt Käldinge efter sin far. Hon begravdes tillsammans med sin son Hans Munck i en murad grav i Åbo domkyrka.[69] Begravd 19.09.1637 i Åbo[69]. Far Tabell 1366. Mor Tabell 1367. –Gift med Mikael Påvellsson Munck af Fulkila. Död 10.11.1599 i Åbo[68]. Tabell 682.[69]

VIII Barn
Brita Mikaelsdotter Munck af Fulkila. Död ca 1646 i Halikko, Lempilä[60]. Tabell 341.
Tabell 684

IX. Robert (Robrecht) von Engelhardt. Ärvde Urtau (Engelhardtshof I) 1517. År 1558 blev han och hans tre söner krigsfångar i samband med kriget mot Ryssland och dog cirka 1560 i Moskva.[161] Död 1560 i Moskva[161]. Far Tabell 1368. Mor Tabell 1369. –Gift med Anna von Sesswegen. Tabell 685.[163][164]

VIII Barn
Caspar von Engelhardt. Tabell 342.
Mikael von Engelhardt. Hamnade tillsammans med sin far och två bröder i rysk krigsfångenskap 1558 och tjänade tsaren.[161] Se även 685.
Tabell 685

IX. Anna von Sesswegen.[163] Far Tabell 1370. Mor Tabell 1371. –Gift med Robert (Robrecht) von Engelhardt. Död 1560 i Moskva[161]. Tabell 684.[164]

VIII Barn
Caspar von Engelhardt. Tabell 342.
Thomas von Engelhardt. Hamnade tillsammans med sin far och två bröder i rysk krigsfångenskap 1558 och tjänade tsaren.[161]
Mikael von Engelhardt. Se även 684.
Tabell 686

IX. Johan von Fuldert.[163] Far Tabell 1372. –Gift med Anna Rese. Tabell 687.[163][162]

VIII Barn
Barbara von Fuldert. Tabell 343.[163]
Tabell 687

IX. Anna Rese.[163] Far Tabell 1374. –Gift med Johan von Fuldert. Tabell 686.[163][162]

VIII Barn
Barbara von Fuldert. Tabell 343.[163]
Tabell 832

IX. Olavi Paavonpoika Varis. Född ca 1530 i Suonenjoki, Lietteenmäki[184]. Kommit 1553 till Keitele, som var Saarioinen/Kylmäkoski sockens ödemarker i Savolax. Den mark som han bosatte sig på var 1½ mantal och hade tillhört Nuutti Laurinpoika och Markku Olavinpoika från Kylmäkoski. På den tiden styrde kronan aktivt bosättningen av ödemarkerna. Rautalampi socken grundlades officiellt 1561 några år efter att Olavi hade bosatt sig där. Olavi var husbonde på Istunmäki, som hemmanet kallades 1553-1580. Numera hör byn Istunmäki till Konnevesi socken.[190] Död ca 1580 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Far Tabell 1664.

VIII Barn
Paavo Olavinpoika Varis. Bonde. Tabell 416.
Tabell 840

IX. Matti Laurinpoika Närhi. Född ca 1559[184]. Påträffas i jordboken 1585 på Kuuslahti hemman, som var öde några år i början av 1600-talet. Hemmanet beboddes troligen då men ekonomin räckte inte till skattebetalning. Han var husbonde åtminstone 1593-1629. Far Tabell 1680.

VIII Barn
Yrjö Matinpoika Närhi. Född ca 1591 i Rautalampi[184]. Bonde. Tabell 420.
Tabell 896

IX. Pietari Kärkkäinen. Bonde. Enligt jordböckerna bosatte sig Lauri Pietarinpoika Kärkkäinen och Jaakko Pietarinpoika Kärkkäinen från Kärkkää by i Pälkäne i Rautalampis ödemarker i medlet av 1500-talet. Samtidigt förekommer Pietari Kärkkäinens namn i jordböckerna som husbonde ca. 1560-85. Det framgår inte huruvida han är släkt med dessa. Pietari och hans söner brukade till en början hemmanet, som då kallades "Kärkäs" och senare 1707 Pietilä då det antagligen inlöstes av staten. Det kallas länge efter det "Perintö-Pietilä", (Arv-Pietilä). I Rautalampi historia berättas att "gubben" Kärkkäinen (Pietari?) enligt en släkttradition hade rest ända till Sverige för att erhålla inteckning i hemmanet. Där hade man undrat över hemmanets storlek och frågat varför han behövde så mycket land. Kärkkäinen hade sagt att han hade sju söner, de behöver nog jord. Det äldsta huset var beläget i näset i Kärkkäinen. I början av 1900-talet fanns ett hundratal hus på det område Kärkkäinen då hade, vilket ger en uppfattning om hemmanets storlek.[205]

VIII Barn
Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen. Bonde[205]. Tabell 448.
Tabell 960

IX. Pekka Liimatainen. Bonde;nämndeman (1587). Den förste husbonden på Liimattala i Pyrinlahti, Saarijärvi socken ca 1561-1600. Hemmanet delades på 1580-talet och husbonde för den nya delen Laurila blev Lauri Liimatainen år 1587, antagligen Pekkas son. Pekka levde ungefär mellan 1540 och 1600. Det finns inga dokument angående hustrun eftersom hustrun sällan nämndes på den tiden. Den nye husbonden efter Pekka hette också Pekka och var antagligen hans son.

Det är inte känt varifrån Pekka kom till Saarijärvi, men under denna period var Saarijärvi och grannbygderna traditionella tavastländska ödemarker dit man kom långa vägar för att fiska och jaga vilt. Gustav Vasa hade 1542 deklarerat att alla obebyggda ödemarker hörde till kronan men för att uppmuntra nybyggen fick tavastländarna förhandsrätt att bebygga sina ödemarker. I annat fall skulle de falla under kronan och savolaxarna få komma i deras ställe. Namnet Liimatainen kan hänföras till Savolax varför det med gott skäl kan antas, att Pekka hade kommit därifrån. Enligt jordboken 1561 var Pekka Liimatainen permanent invånare på Liimattala i Pyrynlahti, hemmanets första husbonde och stamfar till en riksdagssläkt. Han nämns ha bosatt sig först i Petäjäniemi sedan Kalaniemi, men det är möjligt att gränsdragningen har ändrats och han i själva verket har befunnit sig på samma plats. I silverskattelängden för t.ex. år 1571 var Liimattalas förmögenhet inte långt från medelvärdet i socknen, men var senare bland de högsta. I början av "kolonisationen" var fisket mera betydande ekonomiskt än jakten. Fiskevattnens betydelse ledde till konflikter. År 1572 dömdes Pekka Liimatainen till 40 marks böter då han eftertraktade Perttu Kemppainens fiskevatten och hade förstört hans notar.[213]

VIII Barn
Pekka Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Tabell 480.
Tabell 1364

X. Påvel Andersson till Huovari och Lahdinko. Fogde. Sannolikt smådräng på Åbo slott 1538, då han enligt bokföringen hade erhållit 6 alnar tyg till sin dräkt. Fogde i Sääksmäki härad 1560-1568. Erhöll den 17.6.1570 frälsebrev av konung Johan för Huovari och de gods han fått med sin hustru (bl.a. Nuhjala). Nämns senast 1575. Dog före 1584.[71] Far Tabell 2728. Mor Tabell 2729. –Gift med Brita Andersdotter till Nuhjala. Tabell 1365.

IX Barn
Mikael Påvellsson Munck af Fulkila. Död 10.11.1599 i Åbo[68]. Tabell 682.
Margareta Påvelsdotter Munck af Fulkila. Död ca 1600[68]. Se även 1365.
Valborg Påvelsdotter Munck af Fulkila. Levde 1584. Hennes svåger, Måns Gustafsson ålades då betala hälften av deras avlidne fars, Påvel Anderssons skuld till kronan. Den andra hälften skulle betalas av deras bror Mikael[72]. Se även 1365.
Jöns Påvelsson Munck af Fulkila. Dog ung.[73] Se även 1365.
Tabell 1365

X. Brita Andersdotter till Nuhjala. Far Tabell 2730. Mor Tabell 2731. –Gift med Påvel Andersson till Huovari och Lahdinko. Fogde. Tabell 1364.

IX Barn
Mikael Påvellsson Munck af Fulkila. Död 10.11.1599 i Åbo[68]. Tabell 682.
Margareta Påvelsdotter Munck af Fulkila. Död ca 1600[68]. Se även 1364.
Valborg Påvelsdotter Munck af Fulkila. Se även 1364.
Jöns Påvelsson Munck af Fulkila. Se även 1364.
Tabell 1366

X. Tomas Olofsson Starck. Ägde Käldinge i Nagu. Nämns 1556, 1562 och 1567 i rusttjänstlängder. Underskrev tillsammans med adeln i Åbo län sitt stöd åt konung Johan 1568. Levde åtminstone 1584, men avled troligen snart därefter.[152] Död ca 1584[153]. Far Tabell 2732. Mor Tabell 2733. –Gift med Brita Nilsdotter. Tabell 1367.[73]

IX Barn
Margareta Tomasdotter Starck. Tabell 683.
Tabell 1367

X. Brita Nilsdotter. Far Tabell 2734. Mor Tabell 2735. –Gift med Tomas Olofsson Starck. Död ca 1584[153]. Tabell 1366.[73]

IX Barn
Margareta Tomasdotter Starck. Tabell 683.
Tabell 1368

X. Hans (Johann) von Engelhardt. Ärvde Urtau (Engelhardtshof I) i socknen Sesswegen i Livland samt förvärvde Assegal och Billenhof i socknen Kremon av Riga domkapitel 20.5.1496. Nyförvärvet kallades Engelhardtshof II. Hans von Engelhardt var även vasall under ärkebiskopen i Riga. Samma år uppenbarade sig den baltiska grenen också i Estland. Denna gren stödde sig på de lantegendomar den ägde ända till slutet av Tyska ordens välde i Östersjöområdet 1562.[165] Död 1504 i Riiga[162]. Far Tabell 2736. Mor Tabell 2737. –Gift med Anna von Fögten. Tabell 1369.[163][162]

IX Barn
Robert (Robrecht) von Engelhardt. Död 1560 i Moskva[161]. Tabell 684.
Tabell 1369

X. Anna von Fögten. Tillhörde en livländsk adelsätt[162].[163] Far Tabell 2738. Mor Tabell 2739. –Gift med Hans (Johann) von Engelhardt. Död 1504 i Riiga[162]. Tabell 1368.[162]

IX Barn
Robert (Robrecht) von Engelhardt. Död 1560 i Moskva[161]. Tabell 684.
Tabell 1370

X. Henrik Hermansson von Sesswegen.[163] Far Tabell 2740. –Gift med Sofia Berg. Tabell 1371.[163][162]

IX Barn
Anna von Sesswegen. Tabell 685.[163]
Tabell 1371

X. Sofia Berg.[163] Far Tabell 2742. –Gift med Henrik Hermansson von Sesswegen. Tabell 1370.[163][162]

IX Barn
Anna von Sesswegen. Tabell 685.[163]
Tabell 1372

X. Wolfgang von Fuldert.[163]

IX Barn
Johan von Fuldert. Tabell 686.[163]
Tabell 1374

X. Johan Rese.[163]

IX Barn
Anna Rese. Tabell 687.[163]
Tabell 1664

X. Paavo Varis. Paavo Varis nämns som bonde 1541-47 i Joroinen i Juva socken, 1548 i Savilahti i Tavisalmi socken och 1549-51 i Saamiainen i samma socken. Invånarna i dessa bygder torde ha kommit från Lietenmäki by i Suonenjoki i Savolax. Det fanns dock inte många med namnet Varis i Savolax, varför det är troligt att de inte var ursprungligen därifrån. En naturlig utgångspunkt skulle vara byn Variksela i karelska Antrea, men namnformen "Vareksenpoika" som man använde pekar snarare mot Satakunta och Kokemäki, var det fanns en medeltida by, Vareksela. Därifrån har många nybyggare i Savolax kommit på 1500-talet.

Det enda man egentligen vet om Paavo är att han på hösttinget i Juva 1547 bötade 3 mark efter att ha tredskats med skattebetalning och hästforsel. De i skattelängderna nämnda Pekka, Juho och Olavi Varis är antagligen Paavos söner efter deras patronym, men inga direkta bevis finns inte.[195] Död efter 1551.

IX Barn
Pekka Paavonpoika Varis. Född ungefär 1520 i Suonenjoki, Lietteenmäki[184]. "Pekka Vareksenpoika" nämns 1549-52 som nybyggare i Pakkala by i Kerataipale ödemark (nuvarande Elämäjärvi by i Pihtipudas). Ödemarken hade varit i Pälkänes (Sahalahti) bruk.[196] Död i Pihtipudas, Pakkala[184].[190]
Juho Paavonpoika Varis. Född ca 1520 i Suonenjoki, Lietteenmäki[184]. Bonde;nämndeman[190]. Omnämns som nämndeman i häradsrätten i Tavisalmi 1551 och bonde i Elämänjärvi by i Rautalampi (Pihtipudas) 1561 samt i Kolima by i Viitasaari socken 1561-1574.[190] Död i Viitasaari, Kolima[184].[190]
Olavi Paavonpoika Varis. Född ca 1530 i Suonenjoki, Lietteenmäki[184]. Död ca 1580 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Tabell 832.
Tabell 1680

X. Lauri Närhi.

IX Barn
Matti Laurinpoika Närhi. Född ca 1559[184]. Tabell 840.
Tabell 2728

XI. Anders Jönsson till Huovari. Fick 1525 livstidsfrälse för Huovari gods i Vemo. På häraden i Masko 1.6.1549 förekommer en Anders Jönsson Odensaari, som sannolikt är samma person som Anders Jönsson till Huovari.[74] –Gift möjligen med Märta Påvelsdotter. Tabell 2729.[71]

X Barn
Påvel Andersson till Huovari och Lahdinko. Fogde. Tabell 1364.
Tabell 2729

XI. Märta Påvelsdotter. Märta Påvelsdotter ingick jordskifte med sin frände Jöns Knutsson Kurck, vilket stadfästes av Hans Björnsson till Lepaa år 1563.

[73]. Far Tabell 5458. Mor Tabell 5459. –Gift möjligen med Anders Jönsson till Huovari. Tabell 2728.[71]

X Barn
Påvel Andersson till Huovari och Lahdinko. Fogde. Tabell 1364.
Tabell 2730

XI. Anders Andersson till Lahdinko och Nuhjala. Skrev sig till Lahingo och ägde dessutom Nuhjala i Vemo.[102] –Gift med Karin Jönsdotter Garp. Tabell 2731.[102][102]

X Barn
Brita Andersdotter till Nuhjala. Tabell 1365.
Tabell 2731

XI. Karin Jönsdotter Garp.[102] Far Tabell 5462. Mor Tabell 5463. –Gift med Anders Andersson till Lahdinko och Nuhjala. Tabell 2730.[102]

X Barn
Brita Andersdotter till Nuhjala. Tabell 1365.
Tabell 2732

XI. Olof Persson Starck. Innahade Käldinge i Nagu och Mälö i Pargas.[152] Far Tabell 5464. Mor Tabell 5465. –Gift med Cecilia N.N. Tabell 2733.[152]

X Barn
Tomas Olofsson Starck. Död ca 1584[153]. Tabell 1366.
Henrik Olofsson Starck. Se även 2733.
Tabell 2733

XI. Cecilia N.N. Fick försvarsbrev av Gustav Vasa och levde ännu 1540.[152] –Gift med Olof Persson Starck. Tabell 2732.[152]

X Barn
Tomas Olofsson Starck. Död ca 1584[153]. Tabell 1366.
Henrik Olofsson Starck. Se även 2732.
Tabell 2734

XI. Nils Månsson. Av dansk adel. Ägde Heinis i Rimito.[154] –Gift med Brita Rötkersdotter Diekn . Tabell 2735.[154]

X Barn
Brita Nilsdotter. Tabell 1367.
Tabell 2735

XI. Brita Rötkersdotter Diekn . Far Tabell 5470. Mor Tabell 5471. –Gift 1:o med Nils Månsson. Tabell 2734.[154] –Gift 2:o med Anders Karlsson Boije. Lagman i Kista socken, Finland. Levde i Gennäs, Pojo socken, Finland. Stamfader för adliga ätten Boije af Gennäs. Nämns som landssyneman i Pojo och Kista 1503. samt I Borgä 1516. Enligt de äldsta genealogierna gift med Brita, dotter till Rötker Olofsson (Diekn), som säges ha varit gift med Ragnhild Johansdotter till Gennäs. Då Rötker Olofsson för ett vapen snarlikt Boijarna, så synes Boijegenealogien med rätta uppge, att Anders genom giftet förvärvar gårdarna Gennäs och Dalkarby i Gennäs sn samt även förvärvat de tre ankarbojarna i sköldemärket, av vilket ättens namn skapas. Far Karl Andersson till Bjurböle i Borgå, Finland. Mor Margit N.N

. Död ca 1537.[154]

X Barn
1: Brita Nilsdotter. Tabell 1367.
2: Nils Boije. Fältöverste[155]. Död ca 1568[155].
Tabell 2736

XI. Jürgen (Georg) von Engelhardt. De äldsta uppgifterna angående ätten Engelhardts ursprung föreligger i fyra versioner: (1) Engelhardtarna var sedan 1200-talet kända på Tyska Ordens komturer i Burgund, som eventuellt kan anses vara stamlandet. (2) I Schweiz omnämns 1383-1390 Heinrich Engelhardt som medborgare i Zürich och medlem i stadsrådet. (3) En patriciersläkt med samma namn fanns i Breslau, nuvarande Wroclaw i Polen. (4) Hans Engelhardt "den Långe", som hade kommit från Schweiz, ägde i grevskapet Glatz i Schlesien - nuvarande Klodzko i Polen - senast år 1390 godset Wunschelburg, som såldes av Valentin Engelhardt 1414. I stället skaffade han sig flera schlesiska egendomar, bl. a bergsslottet Schnallenstein. Enligt A. Tihonovas (1994) uppgifter såldes släktslottet Schnallenstein efter Grünwaldfreden (1410) och dess herre Valentin von Engelhardt flyttade till Livland, där han blev den livländska grenens stamfader.

J. Siebmacher förkastar emellertid hypotesen att den baltiska grenen skulle ha utgått ifrån den schlesiska släkten von Engelhardt auf Schnallenstein, eftersom den först 1576 eller 1592 i Prag erkändes som riksadel. I alla fall var släkten von Engelhardt etablerad i Livland redan mycket tidigare och har också ett vapen av helt annat slag.

Den baltiska släkten torde i alla fall vara av tyskt (burgundiskt?) ursprung och börjar med Jürgen von Engelhardt, stamfader för alla friherrar och andra adliga Engelhardtar i Ryssland, Livland, Kurland, Estland och Sverige. Han var verksam i Livland i början av 1400-talet. Släkten förekommer i det livländska riddarhuset som nr. 26, i det estländska som nr. 20 och 21, i det kurdländska som nr. 120 och i det svenska som nr. 1858 (år 1742). På manslinjen upphörde släkten där år1827.

[165]. –Gift med Margareta von Kawern;von der Hoven. Tabell 2737.[166]

X Barn
Hans (Johann) von Engelhardt. Död 1504 i Riiga[162]. Tabell 1368.
Tabell 2737

XI. Margareta von Kawern;von der Hoven.[166] –Gift med Jürgen (Georg) von Engelhardt. Tabell 2736.

X Barn
Hans (Johann) von Engelhardt. Död 1504 i Riiga[162]. Tabell 1368.
Tabell 2738

XI. Reinhold von Fögten.[163] –Gift med Katarina Hastfer. Tabell 2739.[163][162]

X Barn
Anna von Fögten. Tabell 1369.[163]
Tabell 2739

XI. Katarina Hastfer.[163] –Gift med Reinhold von Fögten. Tabell 2738.[163][162]

X Barn
Anna von Fögten. Tabell 1369.[163]
Tabell 2740

XI. Herman von Sesswegen.[163]

X Barn
Henrik Hermansson von Sesswegen. Tabell 1370.[163]
Tabell 2742

XI. Johan Berg. Av öselska (estniska) släkten Carmel.[162][163]

X Barn
Sofia Berg. Tabell 1371.[163]
Tabell 5458

XII. Påvel Hermansson . Häradshövding i Sääksmäki härad.[71] –Gift med N.N. Jeppesdotter. Tabell 5459.[75]

XI Barn
Märta Påvelsdotter. Tabell 2729.
Tabell 5459

XII. N.N. Jeppesdotter. Far Tabell 10918. Mor Tabell 10919. –Gift med Påvel Hermansson . Tabell 5458.[75]

XI Barn
Märta Påvelsdotter. Tabell 2729.
Tabell 5462

XII. Jöns Andersson Garp. Skrevs till Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland. Jöns Andersson eIler Johannes Garp Troligen densamme som Johannes Garp de Suecia, vilken 16.9.1484 inskrives vid Rostocks universitet, där han följande år blir baccalaureus. Håller 1490 enligt ett extrakt av 1663 häradsting i Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland men blev häradshövding där först efter årsskiftet 1495-1496. Biskop Magnus nämner Johannes Garp 5.2 1497 ärkebiskop Jakob UIfssons tjänare. Befann sig på Åbo slott 1502, då Magnus FriIIe där belägrades av Sten Sture d. ä:s anhängare. och uppgives ha tillställt myteri bland konung Hans tyska legotrupper, vilket hade till följd, att överbefälhavaren Magnus Frille nödgades kapitulera. Förlorade därför före maj månad 1503 sitt häradshövdingedöme, vilket han förgäves försökte återfå. Ärkebiskop Ulfsson hade inlagt sitt förord för honom till riksföreståndaren, men utan verkan. Nämnes 29.10 1510 och torde ha varit i livet ännu 1512.[104] Far Tabell 10924. Mor Tabell 10925. –Gift med Margareta Klasdotter. Tabell 5463.[105]

XI Barn
Margareta Jönsdotter Garp. Var gift med Henrik Henriksson (Dönsbysläkten) till Dönsby i Karis sn i Västra Nyland, vilken även benämdes Henrik skrivare och troligen är identisk med den Henrik skrivare, vilken framträder 1524, var lagläsare 1547 i Raseborgs hd, 1550 och 1555 i Pikis, 1551 och 1554 i Halikko samt 1534 och 1552 underlagman i Söderfinne lagsaga och nämnes ännu 1556. Ramsay har sammanblandat honom med Henrik skrivare till Kesois i Vemo sn i Egentliga Finland, ett av honom genom köp förvärvat garpgods. Denne Henrik, som var slottsskrivare på Åbo, framträdde 1504, levde ännu 1511 men var död 1523. Han kan också tänkas varit hustru Margaretas man, men det är av kronologiska grunder mindre sannolikt.

[104]. Se även 5463.
Anna Jönsdotter Garp. Se även 5463.
Karin Jönsdotter Garp. Tabell 2731.[102]
Tabell 5463

XII. Margareta Klasdotter. Med hänsyn tilI åldersskillnaden mellan de båda kullarna av Klas Henrikssons barn torde Margareta vara född i hans första äktenskap. Margareta levde 1510[118]. Far Tabell 10926. Mor Tabell 10927. –Gift med Jöns Andersson Garp. Tabell 5462.[105]

XI Barn
Anna Jönsdotter Garp. Se även 5462.
Karin Jönsdotter Garp. Tabell 2731.[102]
Margareta Jönsdotter Garp. Se även 5462.
Tabell 5464

XII. Per Persson Starck. Frälseätten Starck har uppträtt redan på medeltiden och hade bosatt sig i Nagu och Pargas. Till ätten hörande medlemmar har dock kunnat förbindas till en obruten släktkedja först rån 1500-talets början. Ätten inskrevs på Sveriges riddarhus 15.7.1634 med nr. 222 och imatrikulerades på riddarhuset i Finland 6.2.1818 med nr. 18 men utgick därifrån 1895 men fortsatte i Sverige. Per Persson ägde Käldinge i Nagu och skulle enliget de äldsta släkttavlor ha varit gift med Karin, som kom från Fulkila gård i Halikko.[152] –Gift med Karin till Fulkila. Tabell 5465.[152]

XI Barn
Hans Persson Starck. Ägde Stor-Mälön i Pargas. Ärvde Fulkila gård i Uskela, Halikko efter sin moder.[152] Se även 5465.
Olof Persson Starck. Tabell 2732.
Tabell 5465

XII. Karin till Fulkila. –Gift med Per Persson Starck. Tabell 5464.[152]

XI Barn
Hans Persson Starck. Se även 5464.
Olof Persson Starck. Tabell 2732.
Tabell 5470

XII. Rötker Olofsson Diekn . Väpnare till Gennäs och Dalkarby i Pojo. Släkten Boije hade senare ett liknande vapen, vilket Boije fick genom Anders Boijes och Rötkers dotters Britas äktenskap. Rötker gjorde anspråk på en del av godsen Saustila och Hallila, som hade varit hans mors morfars. De var i hans mors kusins Lucia Olofsdotter Skelges ägo och Rötker ansåg, att Lucias mor Kristina och hennes man Olof Skelge med våld hade tagit godsen. I rättsprocessen, som sedan föregick fastställdes 1476, att Lucia hade all rätt till godsen eftersom Rötkers mormor Märta hade fått kontanter som hemgift, medan Lucias mor hade fått Saustila. Märtas hemgift finansierades genom att pantsätta Hallila, som senare inlöstes av Lucias far och efter ytterligare pantsättning senare av hennes man Henrik Klasson. Rätten fastställde också, att parterna skulle avstämma sina inbördes fordringar och skifta sin gemensamma egendom.

Rötker erhöll 1490 enligt ett sämjebrev tillsammans med sin svåger väpnaren Mårten Jönsson godsen Gumnäs och Antkärr i Pojo av Henrik Klasson Diekns änka Lucia Olofsdotter, som var hans mors barnlösa kusin. Hans far, Olof Nilsson hade tidigare sålt Gumnäs till Nådendals kloster, men Lucia hade återlöst godset genom att byta det mot Saustila i Sagu. Efter detta förekom ännu oklarheter gällande Gumnäs med klostret varför Rötker 1498 gör ett slutligt avtal med klostrets konfessor, broder Arvid varefter klostret betalade 12 mark åt Rötker, som avstod från vidare anspråk i saken.[156] Hustrun Ragnhild Johansdotter kallas av några släktforskare Gädda, dotter till Jöns Pedersson Gädda men utan dokumentering.

[153]. Far Tabell 10940. Mor Tabell 10941. –Gift med Ragnhild Johansdotter Gädda. Död ca 1537[153]. Tabell 5471.[153]

XI Barn
Brita Rötkersdotter Diekn . Tabell 2735.
Tabell 5471

XII. Ragnhild Johansdotter Gädda. Skrev sig till Gennäs. Troligen född i Sverige. Sålde 1513 några gods i Linköpings stift till Erik Turesson, hövitsman på Viborg. Enligt senare släktforskningar anses Johan (Jöns) Gädda vara Ragnhilds fader, men utan bevis.[160] Död ca 1537[153]. Far Tabell 10942. –Gift med Rötker Olofsson Diekn . Tabell 5470.[153]

XI Barn
Brita Rötkersdotter Diekn . Tabell 2735.
Tabell 10918

XIII. Jeppe Gunnila. Frälseman, nämns som "Jeppe i Gunnila"

[76]. –Gift med Karin Jakobsdotter Kurki. Tabell 10919.[75]

XII Barn
N.N. Jeppesdotter. Tabell 5459.
Tabell 10919

XIII. Karin Jakobsdotter Kurki. Nämns som hustru Karin Jakobsdotter till Tottijärvi och senare till Gunnila, då hon tydligen i ett senare gifte var Jeppe Gunnilas maka. 1510 sålde hon Haveri gods i Pöytis åt Knut Eriksson, Elin Kurcks make. Köpebrevet sigillerades av häradshövdingen i Sääksmäki Påvel Hermansson, som omnämns som Katarinas måg.[77] Far Tabell 21838. Mor Tabell 21839. –Gift med Jeppe Gunnila. Tabell 10918.[75]

XII Barn
N.N. Jeppesdotter. Tabell 5459.
Tabell 10924

XIII. Anders Gregersson Garp. Väpnare (frälseklass genast under riddarna). Nämnes 1447 då han skulle enligt faderns testamente erhålla halva Koskis Storgård i Vemo socken vid dennes död och andra hälften vid styvmoderns frånfälle. Syneman 1462 i Lieto och 1468 i Räntämäki. Satt i landsrättsnämnd 1464 och 1476, i räfstenämnd 1488, möjligen i egenskap av häradshövding. Skrevs till Koskis. Gjorde jämte söner anspråk på det av hans kusins son den redan avlidne Hartvig Jakobsson till Åbo domkyrka skänkta Santasaari, d. v. s. Sandö i Sagu socken, varom rättegång och dom påbjöds av riksföreståndaren 1494. Fick i bakarv Hartvig Jakobssons gods i Nykyrko socken ävensom Letala storgård eller Hartikkala i Letala socken och ett flertal av dennes gods, som senare innehades av sondottern Anna Jönsdotters arvingar inom ätten Görtzhagen. Var gift med Karin, dotter av Olof Svärd (äldre ätten), vars enda kända hustru hette Elin Jönsdotter.[101] Far Tabell 21848. Mor Tabell 21849. –Gift med Karin Olofsdotter Svärd. Tabell 10925.[101][101]

XII Barn
Jöns Andersson Garp. Tabell 5462.
Per Andersson Garp. Synbarligen en av de 1494 utan namn nämnda sönerna till Anders Gregersson Garp. Omtalas i finländska släkttavlor från tiden ornkring 1570 som herr Per i Koskis. Är tydligen identisk med kyrkoprästen i Ulvsby 1498 Per Andersson. Lever ännu 1530 men är död 1533 Ägde gods i Ulvsby socken, dels arvgods, som han önskat giva sin son utom äktenskap Anders Persson, konungens tjänare. Anders Persson är möjligen identisk med den Anders Persson, som 1532 köpte gods i Reso socken. Huruvida han är densamme som Anders Persson Pyhäranta, väpnare i Gudmarby i Tövsala är mera ovisst.

[101]. Se även 10925.
N.N. Andersdotter Garp. Var gift med en Påvel.

[101]. Se även 10925.
Margareta Andersdotter Garp. Kallas Margareta till Haga i Janakkala socken i Tavastland och nämnes i en omkring 1570 tillkommen släkttavla som dotter till hustru Karin, förmodligen i hennes enda kända gifte, äktenskapet med Anders Gregersson. Denna Margareta har synbarligen varit gift med Nils Larsson Diekn till Haga.

[99]. Se även 10925.
Tabell 10925

XIII. Karin Olofsdotter Svärd.[101] Far Tabell 21850. Mor Tabell 21851. –Gift med Anders Gregersson Garp. Tabell 10924.[101]

XII Barn
Jöns Andersson Garp. Tabell 5462.
Per Andersson Garp. Se även 10924.
N.N. Andersdotter Garp. Se även 10924.
Margareta Andersdotter Garp. Se även 10924.
Tabell 10926

XIII. Klas Henriksson.


Bild 9. Klas Henrikssons sigill.
Född ca 1440[119]. Riksråd, lagman och häradshövding. Han skrev sig till Åminne i Masku och ägde också Kankais i Masku samt Haapaniemi i Kisko, som hade kommit med hustrun från släkten Frille. Han använde inte släktnamn utan det började anknytas till släkten först i slutet av 1500-talet.

Som medlem av en släkt med etablerad hög status och på sin moders sida arving till Finlands förmögnaste och släktmässigt mäktige man, Klaus Diekn blev Klas Henriksson tidigt en av de främsta bland landets frälse. Han tycks också ha varit ytterst begåvad och ökade sin auktoritet genom att välja Södra Finlands lagmans, Krister Frilles dotter till hustru. Åtminstone i augusti 1472 var han gift med henne. Han var omgift vilket har vållat bekymmer bland forskarna gällande makarnas ordningsföljd. Enligt J. Ramsay är den första makan okänd och den andra är Kristina Kristersdotter Frille. Utgående från alla tillgängliga källor födde den sista hustrun ett barn, Henrik av vilket följer att Krister, Margareta och Kerstin är barn till den första hustrun. Kaarlo Blomstedt bevisar, att den första hustrun är Krister Frilles till namnet okända dotter (den som Ramsay kallar Kristina). Blomstedt argumenterar bl. a. med att den sista levande bland Krister Frilles barn, Magnus testamenterade släktens förmögenhet till Krister Klasson med hans syskon, vilket tyder på, att Krister var hans systerson och att systern var död. Enligt Blomstedt finns det inga antydningar på att Krister Frille skulle ha haft en dotter kallad Kristina, men man vet att en av döttrarna har gift sig med Klas Henriksson. Därför kallas den första hustrun N.N. Kristersdotter Frille i detta sammanhang. Däremot vet man att den andra hustrun hette Kristina, vars föräldrar sannolikt var Jakob Pettersson och hans hustru, som troligen kom från släkten Lindelöf.

Klas Henriksson nämns 1470 som väpnare och nämndeman i landsrätten och lagmansrätten i Åbo år 1476. Han verkade som häradshövding 1472-1508 och förblev i denna tjänst även efter sin utnämning till Södra Finlands lagman (1487-1518), vilken ställning på den tiden var den viktigaste världsliga tjänsten i Finland. Ungefär samtidigt var han också riksråd (1488-1520). Riksrådets uppgift var dels att representera regeringschefen i sin del av riket och utföra uppdrag, som regeringschefen inte kunde sköta på grund av de stora avstånden. Dels bevakade riksrådet sin regions intressen på bl.a. riks- och herredagarna i vilka Klas Henriksson deltog 1499, 1505, 1511 och 1512. Han var en av ledarna för förhandlingarna gällande försvaret mot ryssarna på 1490-talet och mot danskarna år 1507. Han blev riddare 1490. Konung Kristian II kallade honom till Stockholm tillsammans med Arvid Kurki och andra högsta tjänstemän år 1520 för att konfirmera riksrådets beslut att erkänna Kristian II som konung. Klas Henriksson avled snart därpå, före 1524 då hustrun nämns leva som änka.[120] Död ca 1520[119]. Far Tabell 21852. Mor Tabell 21853. –Gift 1:o ca 1472 med N.N. Kristersdotter Frille. Död ca 1508 i Halikko, Joensuu (Åminne)[121]. Tabell 10927.[102][121] –Gift 2:o ca 1510 med Kristina (Jakobsdotter?). Levde som änka 1524. Bl.a. Ramsay ansåg att hon var Kristina Frille och Klaus Horns andra hustru. Kaarlo Blomstedt bevisar dock, att ordningsföljden är tvärtom och att den andra hustruns namn var med säkerhet Kristina och hennes föräldrar troligen Jakob Persson och modern från ätten Lindelöf[123]. Död efter 1524[124].[122]

XII Barn
1: Krister Klasson Horn af Åminne. Väpnare, häradshövding, slottslove. Skrev sig till Åminne i Halikko. Stamfar för den friherrliga ätten Horn af Åminne. Släkten fick sin friherrliga ställning 1561 efter hans död. Krister Klasson nämns första gången 1504 i samband med ett möte i Åbo med Finlands styrande män och riksföreståndare Svante Sture, i vilket man beslöt sända en delegation till Ryssland för att förnya freden. Krister Klasson Horn utnämndes till den andra ledaren för delegationen. År 1508 var han slottslove på Örebro slott. Han utnämndes till häradshövding för Pikis härad 1512. 16.51513-1515 tjänstgjorde han som slottslove på Raseborg och därefter i samma ställning på Åbo slott 1515-1520. Den 26.3.1517 gav han till Nådendals kloster Karinkorva hemman i Sagu för sin systerdotters underhåll. Krister Klasson Horn uppvisade styrka och skicklighet i de uppdrag han hade erhållit innan en uppenbarligen våldsam och i varje fall förtidig död avbröt hans livsgärning, som redan hade förtjänat uppmärksamhet.[125] Död ca 1520[124]. Se även 10927.
1: Margareta Klasdotter. Tabell 5463.
1: Brita (Kristina?) Klasdotter. Namnet varierar i olika källor. Ramsay kallar henne Kristina, Blomstedt Brita eller Kristina. Gift med väpnaren Petter Hevonpää (Jägerhorn av Spurila).[125] Se även 10927.
2: Henrik Klasson Horn af Kanckas. Född ca 1512 i Halikko, Åminne[126]. Lagman, ståthållare, riksråd, krigare, riddare. Stamfar för ätten Horn af Kanckas. Ätten introducerades ändå först 1625 i Svenska riddarhuset som nr. 12. Henrik Klasson använde inte själv släktnamnet Horn, utan det anknöts till släkten först i slutet av 1500-talet.

Henrik Klasson föddes ca. 1512 troligen i Halikko på Åminne, men upplev sin barndom i Kisko på Haapaniemi som hans mor hade fått till bostad efter sin mans död. Henrik var skriven till Haapaniemi ända till 1540-talet då han flyttade till Kankais i Masku. På 1580-talet byggde han en ny herrgård, Taipale i Masku till sin bostad. I sina brev skriver han om Myckilberg, vilket sannolikt är Taipale.

I slutet av 1534 tjänstgjorde han i Gustav Vasas hov. Under inbördeskriget i Danmark då Gustav Vasa stödde sonen till Danmarks tidigare kung mot revolterande krafter, fungerade Henrik som budbärare mellan konungen och armecheferna i Skåne. Som belöning för detta fick han 1535 en fjärding i Salo och ett hemman i Halikko samt år 1540 som förläning Tenala socken då han dock miste fjärdingen i Salo och hemmanet i Halikko. 1539 utnämndes han till häradshövding i Masku härad och även kammarråd i kamerala centralförvaltningen i Stockholm. Samma år blev han ståthållare på Åbo slott.

Henrik återvände till Finland på våren 1544 som nygift och även enligt konungens vilja, eftersom Finland behövde en trogen och skicklig förvaltningsman. Han verkade till en början som syneman och lönebetalare för militären samt som chef för infanteriet. 1549 utnämndes han till lagman för Södra Finland och 1554 tillsammans med sin brorsson Klas Kristersson till befälhavare för all krigskraft i slottslägren i Finland. 1556 fick han av konung Gustav Vasa ett betydande erkännande då han utnämndes till rådgivare i Finland åt konungens favoritson hertig Johan. Efter konungens död blev Erik XIV ny konung och försökte reducera Johans makt. Johan var tvungen att stanna i Sverige för att försvara sina intressen och utnämnde Henrik till ståthållare för Norra Finland och Joakim Bulgrin till ståthållare för Södra Finland. Henrik blev riddare 1561.

Då Johan kom i öppen konflikt med konungen sökte Henrik konungens gunst och Johan svarade med att frånta honom häradshövdingtjänsten i Masku. Han blev dock utnämnd av konungen till överbefälhavare i Livland och fick som förläning Muurla socken och Metsäkorpi i Mynämäki med förbättrade villkor. Han fick också tillbaka häradshövdingstjänsten i Masku och dessutom utnämning till lagman i Norra Finland.

Henrik Horn verkade som ståthållare i Estland 1564-1568 och var samtidigt chef för infanteriet. 13.8.1565 segrade han tillsammans med Anders Nilsson (Sabelfana) i Tallinn i en strid mot anfallande tyska logosoldater och till deras ära anordnades en segerfest i Stockholm. Som belöning fick han i förläning sin hemsocken Masku. År 1566 blev han riksråd.

Konung Erik XIV råkade i onåd bland adeln bl.a för att ha försämrat dess privilegier och för svag skötsel av statsfinanserna. Han fängslades slutligen av de revolterande hertigarna 1568. Brodern Johan III besteg tronen och han hade inte glömt att Henrik hade ställt sig på Eriks sida tidigare. Henriks familj blev fängslad och försökte fängsla även Henrik i Tallinn. Henrik hade dock gjort avtal med tallinnborna om slottets försvar mot alla anfall. Johan befallde honom att lämna Tallinn och ståthållarskapet, vilket han även gjorde och fick av Johan ett öppet brev där han friades från alla straff på begäran av riksrådet, men ombads att hålla sig på sina herrgårdar i Finland. Hans inflytelserika vänner hjälpte honom dock att komma i konungens gunst. Då det 25-åriga kriget mot Ryssland utbröt utnämndes Henrik till krigsråd i augusti 1571 och 4.9.1571 till högsta krigsråd. Åren 1572- ca.1580 var han överståthållare för Finland och i oktober 1573 överbefälhavare för Finlands stridsstyrkor. 9.4.1576 blev han dessutom överbefälhavare och landshövding för Estland, där han tillsammans med sin son Karl Henriksson i januari till mars 1577 ledde stadens berömda försvar mot 50000 ryssar. Som belöning erhöll han lagmansämbetet för Norra Finland och senare samma år ståthållarskapet för samma område. Ca. 1585 var han åter överståthållare i Finland med undantag för Savo och Karelen och senare samma år Raseborg, Borgå och Tavastehus län. Samtidigt erhöll han för livstid sina lagmans och häradshövdingsämbeten samt förläningen Metsäkorpi i Mynämäki omfattande 20 bönder. Den 14.7.1594 fick han av den nye konungen Sigismund från Stockholm bekräftelse på häradsdomartjänsten i Masku samt en förläningen i Ylimä på livstid. Henrik Klasson Horn af Kanckas avled 21.6.1595 kl. 8 på morgonen i Kankais som 83-åring och begravdes 27.7.1595.[127] Död 21.06.1595 i Masku, Kankainen[126].
Tabell 10927

XIII. N.N. Kristersdotter Frille. Lagmannen i Södra Finland, danskfödde Krister Frilles dotter fyllde de krav hennes makes Klas Henriksson (Horn) samhälleliga status och familjens stora egendom krävde av henne. Som medlem av den begåvade, gamla kultursläkten hade hon i sitt hem utan tvekan fått goda förutsättningar att bli husmoder i landets ledande familj. Tillsammans med sin make och släktingarna har hon också sett till att hennes egna barn fick en sådan uppfostran man kunde vänta av en familj i den ställningen.[136] Död ca 1508 i Halikko, Joensuu (Åminne)[121].[102] Far Tabell 21854. Mor Tabell 21855. –Gift ca 1472 med Klas Henriksson. Född ca 1440[119]. Död ca 1520[119]. Tabell 10926.[121]

XII Barn
Krister Klasson Horn af Åminne. Död ca 1520[124]. Se även 10926.
Margareta Klasdotter. Tabell 5463.
Brita (Kristina?) Klasdotter. Se även 10926.
Tabell 10940

XIII. Olof Nilsson Diekn . Måhända samme Olof Diekn som var domhavande i Halikko härad 1479. Sålde Gumnäs i Pojo socken till Nådendals kloster. Gumnäs återlöstes senare av hustruns systerdotter Lucia Olofsdotter Skelge mot Saustila i Sagu socken. Slutlig förlikning med klostret angående dessa godstransaktioner ingicks först 1498 av Rötker Olfsson.

[154]. Några släktforskare har ansett, att Olofs far är Nils Ingesson Diekn men utan stöd av dokument. Antagandet kan bero på att Olof sålde Gumnäs i Pojo som ursprungligen hade hört till Nils Ingesson och att Olof skulle då ha ärvt godset. Gumnäs kan ha kommit till Olof med hans hustru, som var Nils brors dotterdotter. Enligt detta resonemang skulle Olof ha gift sig med sin kusindotter.

[154]. Död före 1490[154].[157] –Gift med N.N. Hansdotter von Kampen. Tabell 10941.[154]

XII Barn
Rötker Olofsson Diekn . Tabell 5470.
N.N. Olofsdotter Diekn . Gift med väpnaren Mårten Ivansson, som jämte Rötker Olofsson 1490 ärvde, men avsade allt arv efter Lucia Olofsdotter Skelge som var barnlös. Lucia var Rötkers och hans systers mors kusin.

[154]. Se även 10941.
Tabell 10941

XIII. N.N. Hansdotter von Kampen. Far Tabell 21882. Mor Tabell 21883. –Gift med Olof Nilsson Diekn . Död före 1490[154]. Tabell 10940.[157][154]

XII Barn
Rötker Olofsson Diekn . Tabell 5470.
N.N. Olofsdotter Diekn . Se även 10940.
Tabell 10942

XIII. Jöns Pedersson Gädda. Väpnare på Niitty hemman, adlig.[153]

XII Barn
Ragnhild Johansdotter Gädda. Död ca 1537[153]. Tabell 5471.
Tabell 21838

XIV. Jakob "Jeppe" Kurki. Domhavande i Nyland på Tord Bondes vägnar 1404. Omnämns 1418 som vittne vid Henrik Svärds bröllop. Beseglade sin svärfars gåvobrev till Åbo domkyrka 1435. Var adlig nämndeman vid lagmansrätten i Lempäälä 1455.

[78]. Far Tabell 43676. Mor Tabell 43677. –Gift med Karin Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Död före 1480[79]. Tabell 21839.[79]

XIII Barn
Klas (Klaus) Jakobsson Kurki. Född ca 1425[81]. Skrev sig till Laukko i Vesilahti. Verkade som häradshövding i Övre Satakunta 1456-77 och omnämns som medlem i lagmansrätten 1466. Han var också Erik Totts fogde på Åbo slott till 1457 samt fogde i Satakunta 1463 på sin svärfars Jöns Olofssons vägnar och fogde i Sääksmäki 1470.

Balladen "Elinan surma" (Mordet på Elin) berättar om Klaus Kurki. Den har knappast någon historisk grund, eftersom en liknande internationellt lånad legend har även knytits till hans morfar Klaus Diekn samt släkterna Horn i Halikko och Fleming i Louhisaari. Hans hustru var Elin Jönsdotter Stenbock.

[81]. Död ca 1478[81].[80]
Anna Jakobsdotter Kurki. Gav 1480 sitt mödernegods Askais i Lemo socken till Nådendals kloster, till sin dotters, Katarina Saksens provent. Gift 1:o med borgaren i Åbo Hans Saksen och 2:o med häradshövdingen i Pikis härad, Sten Henriksson Renhuvud, i hans 2:a gifte.

[82].[80]
Birgitta Jakobsdotter Kurki.[80]
Karin Jakobsdotter Kurki. Tabell 10919.
Tabell 21839

XIV. Karin Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Make före 1435 Jakob Kurki, som nämns i Katarinas broders Henrik Klassons testamente.[79] Död före 1480[79]. Far Tabell 43678. Mor Tabell 43679. –Gift med Jakob "Jeppe" Kurki. Tabell 21838.[79]

XIII Barn
Karin Jakobsdotter Kurki. Tabell 10919.
Tabell 21848

XIV. Greger Andersson Garp.


Bild 7. Greger Andersson Garps sigill.
Ägare till Koskis gård i Vemo. Framträder första gången 1417 som syneman i Vemo. Var häradshövding i Vemo härad i Egentliga Finland 1437-1449. Levde ännu 4.2 1449, då han utfärdade sitt andra testamente, men var död 2.8 1450. Nämndes 11.11 1421 bland biskop Magnus svågrar, d.v.s. gift med en dotter av Olof Tavast. Flera källor identifierar henne med biskopens syster Kristina, men detta kan inte vara rätt, eftersom Kristina levde ännu 1439 och Greger Andersson hade redan före den 1435 sålt åt Klas Lydekeson Diekn sin senare hustru Anna Jönsdotters morgongåva av hennes föregående man (Lasse Laurensson, även kallad Lasse Finne, död 1425) Lähteenoja i Eura socken. I utbyte mot morgongåvan hade hon av Greger Andersson fått Nygård och Hietois i Vemo socken. Hustrun Anna ägde vidare jord i Euraåminne och Vittis (Huittinen) samt i Tövsala (Taivassalo). Hon innehade dessutom fädernegodset Kåsäter i Götlunda socken i Glanshammars härad i Närke, som nämnes 22.8 1462 i samband med en beskyllning, vilken hennes brorsöner Matts och Ulf Peterssöner riktade mot henne, att hon förskingrat deras fäderne och möderne, men tillbakavisades av henne, som då ännu levde i Nådendals kIoster efter att ha uppgett Nygård och Hietois gårdar mot fritt uppehälle inom klostrets hägnad.[106] Död ca 1449[102]. Far Tabell 174716. –Gift 1:o med N.N. Olofsdotter Tavast. Tabell 21849.[101][102] –Gift 2:o med Anna Jönsdotter. Änka efter Lasse Finne, som givit henne Lähteenoja i Eura socken till morgongåva. Hon levde ännu 1422. Hon var hemma från "Kundhasaeter i Göthalunda socken", sannolikt Kåsäter i Götalunda socken i Närke och hade i Sverige två brorsöner, Ulf och Matts Pedersson, som klandrade hennes gåvor till Nådendals kloster. Ingav 1447 en nunna Katarina Jönsdotter från Stockholm, med Kariniemi i Huittis socken till klostret, dit hon 1450 efter sin senare mans död även förärade Villiluoto ö i Töfsala socken (Taivassalo). Upplät slutligen genom gåvobrev 1458, 1460 och 1462 till Nådendals kloster allt sitt gods i Heda och Nygård mot fritt upphälle inom klostrets hägnad.

[102].[102]

XIII Barn
1: Anders Gregersson Garp. Tabell 10924.
Tabell 21849

XIV. N.N. Olofsdotter Tavast.[101] Far Tabell 43698. –Gift med Greger Andersson Garp. Död ca 1449[102]. Tabell 21848.[102]

XIII Barn
Anders Gregersson Garp. Tabell 10924.
Tabell 21850

XIV. Olof Persson Svärd .


Bild 8. Olof Persson Svärds sigill.
Väpnare. Omnämns som domhavande i Norrfinland 1440 och 1443-1445 som häradshövding i "Norrbotten", vilket torde betyda Österbotten. Köpte 1427 en sjättedel av Ytterbyn i Ahlainen, Ulfsby av Jönis Horkarl och 1437 ett annat gods i Ahlainen, som han pantsatte till Ulfsby kyrka för 40 daler för att finansiera sin sons, prästen Mårtens resa till Rom. Han tog själv 10 daler då han reste till Stockholm. Han intygade 25.3.1451, att han och hans avlidna hustru givit hennes arvgods, halva Pennäs i Ulfsby socken, för egna och anhörigas själar till Nådendals kloster, med förbehåll, att givarna och deras föräldrar skulle ihågkommas i klostrets böner. Bengt Lydekesson och hans maka Valborg, antagligen Olofs hustru Elin Jönsdotters syster, gav den andra delen av Pennäs till klostret.[113] Död före 1460[113]. Far Tabell 43700. –Gift med Elin Jönsdotter. Tabell 21851.[101]

XIII Barn
Petter Olofsson Svärd. Häradshövding i Nedre Satakunda härad och lagman. Erkände 1457 konung Kristian I bland adeln. Ägde Sonnäs och Storgård i Ulfsby socken.

[114]. Död före 1470[114].
Olof Olofsson Svärd.[114]
Lars Olofsson Svärd.[114]
Mårten Olofsson Svärd.[114]
Göran Olofsson Svärd.[114]
Karin Olofsdotter Svärd. Tabell 10925.[101]
Tabell 21851

XIV. Elin Jönsdotter. –Gift med Olof Persson Svärd . Död före 1460[113]. Tabell 21850.[101]

XIII Barn
Karin Olofsdotter Svärd. Tabell 10925.[101]
Tabell 21852

XIV. Henrik Olofsson . Godsägare till Åminne i Halikko socken. Han använde inte släktnamn utan det blev använt för släkten först på 1500-talet. Fick 7.12.1407 bland 13 män i Finland frälsebrev av konung Erik XIII för sig och sina efterkommande.

Kallas 22.1.1435 måg av Klas Lydekesson Diekn. Hustrun Cecilia var dotter till Finlands måhända mäktigaste och rikaste man. Genom giftermålet kom bl.a. Kankais herrgård i närheten av Masku kyrka. År 1438 satte Henrik sitt sigill på ett dokument, där hans bror Matts säljer Littois gård i St. Karins till Åbo domkyrka. Henrik och Cecilia lät bygga stenkyrkan i Halikko och fick därmed patronaträtt till Åminne gård. V.J. Kallio i boken "Halikon historia" antar, att kyrkan byggdes som försoning, eftersom Klas Diekn enligt en legend brände sin första hustru och dotter. Till legenden knyts även andra stormän, bl.a. Klaus Kurki. Om detta berättar bl.a. folkdikten Elinan surma. Man har dock inte kunnat bevisa, att någon av dem verkligen skulle ha begått brottet. Henrik var vid liv ännu 1448.[128] Död efter 1448[124]. Far Tabell 43704. Mor Tabell 43705. –Gift med Cecilia Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Tabell 21853.[79]

XIII Barn
Klas Henriksson. Född ca 1440[119]. Död ca 1520[119]. Tabell 10926.
Alissa Henriksdotter. Levde i Kankais. Sålde 1488 med sin senare mans och sin broders samtycke sitt gods i Annola i Ulfsby socken. Gift först med Olof N.N. och andra gången med Magnus Nilsson.

[124]. Se även 21853.
Tabell 21853

XIV. Cecilia Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Ej namngiven i samtida källor. Enligt Jully Ramsay och Kaarlo Blomstedt hette hon "Cicilia" Klausdotter Diekn.

[135]. Far Tabell 43678. Mor Tabell 43679. –Gift med Henrik Olofsson . Död efter 1448[124]. Tabell 21852.[79]

XIII Barn
Klas Henriksson. Född ca 1440[119]. Död ca 1520[119]. Tabell 10926.
Alissa Henriksdotter. Se även 21852.
Tabell 21854

XIV. Krister Håkansson Frille.


Bild 11. Krister Håkansson Frilles sigill.
Född ca 1416[137]. Skrev sig till Haapaniemi i Kisko socken. Hovsven i Danmark 1445. Pantsatte 1447 gods i Hillerup i Danmark till sin farbror Klaus Kristiernsen. Hyllade 1457 konung Kristian I bland Finlands adel. Häradshövding i Halikko härad 1463. Konung Karl Knutssons råd 1464. Lagman i Södra Finland 1466 och ännu 1472. Förmodligen död samma år.

[138]. Död före 01.08.1472[138]. Far Tabell 43708. –Gift 1:o med Kristina Jakobsdotter (Diekn?). Enligt Ramsay var Kristina en dotter av Jakob Valdemarsson (Garp) med Karin Nilsdotter. Ramsay anger sedan som Jakobs andra hustru Ragnhild i Letala. Anthoni nämner inte Jakob Valdemarsson utan Jakob Jönsson Garp åtminstone som make till Ragnhild. En Kristina Jakobsdotter som skulle vara gift med Krister Frille nämns inte av Anthoni. På grund av denna oklarhet är Kristinas föräldrar i denna framställning tillsvidare Jakob Valdemarsson Diekn, (alltså med antagandet, att Valdemar Diekn hade en son med namnet Jakob) och Kristina Nilsdotter.

[139].[138] –Gift 2:o med Elin Magnusdotter . Tabell 21855.[138]

XIII Barn
1: Magnus Kristersson Frille. Väpnare. Slottslove i Åbo. Anförde vid Viborgs belägring 1495 biskop Magnus Stjernkors´ folk och råkade 1495 under en drabbning vid Vatikivi fors i rysk fångenskap. Befann sig åter i frihet 1497 och fick då av biskopen för sin trotjänst och den skada han lidit två gods på Sandön i Kimito. Den andra hälften hade han erhållit genom skifte med Matts Frille. Hövitsman på Åbo slott, tillsatt av konung Hans 1499 då denne av Sten Sture mottog Åbo, Viborg och Nyslott. Kallas 1501 fogde på Åbohus och 1502 i skrivelsen från konungen Mogens Frille, "vår ämbetsman på Åbo". Uppgav slottet 6.9.1502 till Sten Sture efter långvarigt motstånd. Då den nye riksföreståndaren Svante Sture 1504 kommit till Åbo för att ta försäkring av frälset i Finland, vägrade Magnus att ge honom sin trohetsed.

Gjorde skifte 1500 med sin bror Håkan, då denne gav honom hälften av Tykö i Bjärnå. Ägde också Fulkila herrgård i Uskela socken. Dog ogift före 8.12.1508. Magnus Frilles och hans avlidna bröders stora förmögenhet testamenterades dels till Åbo domkyrka och dels till landets kloster. En del överfördes till släktingarna, bl. a. släktgården Haapaniemi gick med hans till namnet okända syster, gift med lagmannen och riksrådet Klas Henriksson (Horn).[140]
1: Håkan Kristersson Frille. Född ca 1456[137]. Väpnare 1494. Ägde Kärkis i Sagu. Upplät 1500 hälften av Tykö i Bjärnå till sin bror Magnus.

[141]. Död 1508[138].
1: Johan Kristersson Frille. Född ca 1446 i Åbo[137]. Råkade i rysk fångenskap 12.10.1495 under Viborgs belägring, vid samma tillfälle som brodern Magnus. Gift med Margareta Linbecksdotter, nämns 4.3.1501

[142].
1: Erik Kristersson Frille. Född ca 1454 i Åbo[137]. Hans bror Håkan sålde 1494 med hans och brodern Johans samtycke deras andel i Forssa gods beläget i Tensla socken i Uppland.[138]
1: Ragnhild Kristersdotter Frille. Född ca 1448 i Åbo[137].
1: Malin Kristersdotter Frille. Född ca 1450 i Åbo[137].
1: Margareta Kristersdotter Frille. Född ca 1460 i Åbo[137].
2: N.N. Kristersdotter Frille. Död ca 1508 i Halikko, Joensuu (Åminne)[121]. Tabell 10927.[102]
Tabell 21855

XIV. Elin Magnusdotter . –Gift med Krister Håkansson Frille. Född ca 1416[137]. Död före 01.08.1472[138]. Tabell 21854.[138]

XIII Barn
N.N. Kristersdotter Frille. Död ca 1508 i Halikko, Joensuu (Åminne)[121]. Tabell 10927.[102]
Tabell 21882

XIV. Hans (Hannus) van Kampen. Död före 1415 i Åbo[153]. Köpman i Åbo, nämns 1415 och 1423[154]. –Gift med Märta Rötkersdotter Diekn (Ingessöner). Tabell 21883.[154]

XIII Barn
N.N. Hansdotter von Kampen. Tabell 10941.
Tabell 21883

XIV. Märta Rötkersdotter Diekn (Ingessöner). Bortgift till Åbo "med guld och pengar" alltså utan jordagods i hemgiften blir hon gift med åboköpmannen Hans van Kampen. Lever 1423. En till namnet okänd dotter gifter sig med frälsemannen Olof Nilsson i Pojo. Deras son väpnaren Rötger Olofsson gör på 1470-talet anspråk på de arvgods, Lucia Olofsdotter (Skelge) räknar som sitt fäderne och därför anser sig ha rätt att testamentera till Nådendals kloster. Enligt rättens beslut får Lucia behålla sina gods.

[156]. Far Tabell 43766. Mor Tabell 43767. –Gift med Hans (Hannus) van Kampen. Död före 1415 i Åbo[153]. Tabell 21882.[154]

XIII Barn
N.N. Hansdotter von Kampen. Tabell 10941.
Tabell 43676

XV. N.N..[83] –Gift med N.N. Hermansdotter Svärd. Tabell 43677.[83][83]

XIV Barn
Jakob "Jeppe" Kurki. Tabell 21838.
Tabell 43677

XV. N.N. Hermansdotter Svärd.[83] Far Tabell 87354. Mor Tabell 87355. –Gift med N.N.. Tabell 43676.[83][83]

XIV Barn
Jakob "Jeppe" Kurki. Tabell 21838.
Tabell 43678

XV. Klas Lydekesson Diekn (Lydekessöner).


Bild 6. Klas Lydekesson Diekns sigill.
Slottsfogde, slottslove, häradshövding och riddare. Under årens gång ökade han sin egendom tills den var kanske den största i Finland. Hans sätesgård var Nynäs i Nousis socken. Han ägde även Kankais i Masku, Harviala i Vanaja (Vånö) samt flera andra fastigheter på många orter.

Klas´ far Lydeke Olofsson var från Münster i Westfalen och det är möjligt, att Klaus och hans bror Bengt är födda där. Släktnamnet (Diekn = Djäkn) antyder dock, att han skulle ha gått i skolan i Åbo. Därför skulle han ha haft en för det dåtida frälset rätt ovanliga läs-, räkne- och skrivkunskaper, vilket utan tvekan har bidragit till att han kom i en betydande ställning och blev en av landets mäktigaste män.

Klas Lydekesson var häradshövding i Pikis härad 1407 och 1412, i Masko härad 1407-1435. Han var också ledamot av landsrätten. 1411-1420 var han fogde på Åbo slott och slottslove 1416-1435. I denna ställning strävade han till att bygga fredliga relationer till de baltiska handelsstäderna, såsom Tallinn även då Hansastäderna befann sig i krig med Sverige. Som följd härav blomstrade Åbo mitt under en tid av oroligheter. Levde ännu 22.1.1435, då han gjorde en testamentarisk disposition där han till Åbo domkyrka skänkte ett hus och en gård i Åbo samt en gård i Huukais i Lemo socken och 100 engelska nobler. Detta var för att finansierade tre mässor som skulle sjungas i Vår Fru-koret i kyrkan varje vecka.

Klaus Diekn var gift med Kristina Jönsdotter Garp och de hade tio barn. Enligt bl. a Ramsay var han tidigare gift med Elin från Orkovakkila i Mynämäki. Hon skulle ha avlidit tillsammans med sitt enda barn. Ramsay och flera andra källor påstår att Klas skulle ha bränt dem och att den berömda balladen "Elinan surma" skulle ha fått sitt motiv från detta. Balladens händelser är dock lagda till Laukko och är anknytna till Klaus Kurki. Senare forskare har inte funnit några bevis mot varken Klas Diekn eller Klaus Kurki, utan anser att balladen, som skrivits ner på 1500-talet, ca 100 år efter Klas Diekns död, har sin grund i bl. a. en dansk dikt med liknande motiv och vilken här har kunnat tillämpas på olika maktmän.

Finlands väpnarkår lade märke till Klas Diekns mäktighet och såg fördelarna med att liera sig med honom. Det skedde behändigt genom giftermål. Han hade på slutet av 1410-talet flera döttrar i giftermålsåldern, som blev makar till följande betydande män: Magnus Tavasts bror Jöns, Henrik Svärd, Jakob (Jeppe) Kurki, Henrik Bitz och Olof Horn.

Klas Diekn synes ha avlidit omkring 1435 och begrovs sannolikt i Åbo domkyrka, där Magnus Tavast var biskop, med vilken Klas Diekn hade haft ett långt förtroendefullt samarbete.[87] Död ca 1435[88]. Far Tabell 87356. –Gift med Kristina Jönsdotter Garp. Tabell 43679.[88] Frånskild ca 1402.

XIV Barn
Henrik Klasson Diekn (Lydekessöner). Magister, slottslove, lagman, häradshövding, riddare, riksråd, ledamot av landsrätten. Skrev sig till Kaskis i Mietois. Fick 1436 frälsebrev för Haatila i Nousiais.

Man har antagit, att Henrik Diekn är den Henricus Nicolai från Åbo, som 1427 blev kandidat (baccalaureus) och 1428 magister på univeritetet i Paris. Efter att ha återvänt till Finland väntade honom viktiga uppgifter. Han blev slottslove på Åbo slott efter sin far 1435-1436. Sistnämnda år krävde marsken Karl Knutsson att Henrik och alla övriga unionsvänliga slottschefer att lämna sina slott. Han blev riddare troligen 1441 vid konung Kristoffers kronstigning. Han nämnes därefter som domare i Nedre Satakunta härad 1441-1447, ledamot i landsrätten i Åbo 1446, lagman i Norrfinne lagsaga 1448-1458 och riksråd åtminstone 1450. Han deltog i den av Karl Knutsson utnämnda fredsdelegationen till Novgorod 1452 eller 1453. 1457 föreslog dåvarande konungen Karl, som då var i landsflykt, Henrik att fungera som en av de personer, som skulle vara förlikningsmän mellan honom och riksrådet. 1459 nämnes Henrik Diekn avliden och begraven i Helga lekamens kor i Åbo domkyrka.

Henrik Diekns maka åtminstone sedan 1438 var Lucia Olofsdotter Skelge, föräldrar Olof Skelge och Kristina Rötgersdotter (Diekn, Ingessönernas släkt). Paret var barnlöst och gjorde stora donationer speciellt till Åbo domkyrka och Nådendals kloster. Till det senare gav de bl.a. 10.5.1442 Ailois hemman i Reso, dit klostret flyttades. 1448 skänkte de Isotalo i Masku till Helga trekonungars kor i Åbo domkyrka. 1449 och 1451 testamenterade Lucia sin bästa kappa till Nousiais kyrka. 1459 hade Henrik låtit köra 288 spann råg, som hans far Klas i tiden hade blivit skyldig kyrkan. Lucia donerade 1466 till klostret enligt makens sista önskan, "för hans själagagn", en prästmunk och till dennes underhåll sin morgongåva, Lepistöoja i Virmo socken. Skänkte till klostret 1485 sitt gods Tursanperä i Virmo jämte Torois i Nousiais socken, med villkor att därför skulle inrättas en evig mässa, "första mässan" att börja kl. 5 om morgonen. Hon tillbringade senare delen av sitt liv i Nådendals kloster, kallad "Moder fru Lucia. Hon avled 1498 innan den 28.2.[89] Se även 43679.
Tomas Klasson;Tomas Nikolai Diekn (Lydekessöner). Skrev sig till Ylänne gård i Pöyttis socken. Studerade vid Leipzigs universitet. Död före 1452.[90] Se även 43679.
Arvid Klasson Diekn (Lydekessöner). Riddare och riksråd. Var 1439 jämte 48 andra godemän av finska adeln, som tillskrev rådet i Reval (Tallinn) med anledning av en skymf, som i Reval tillfogats Donhoff Kalle och hans fru. I Per Brahes släktbok i Svenska Kungliga Biblioteket står om denne Arvid Klasson "hemkom av sin vandring och hade varit järnslagen för sin faders skull". Måhända var han den "Arvidus de Finlandia", som 1444 finns inskriven vid universitetet i Erfurt. Testamenterade 1459 till Helga tre konungars altare i Åbo domkyrka sitt gods i Sorkkis by i Eura socken, samt Perkiö i Virmo socken. Dog kort därefter och begravdes 1459 eller 1460 i Helga lekamens kor i Åbo domkyrka. Hustru Ingeborg, som levde 1459, föräldrar Arvid Bengtsson Oxenstjerna och Birgitta Porse.[91] Död ca 1459[91]. Se även 43679.
Birgitta Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Ägde Vånå (Vanaja) i Harviala. Levde 1473, men var antagligen död 2.3.1481. Gift 12.6.1418 i Nousis, Nynäs med riddaren Henrik Svärd, död ca. 1440[79]. Se även 43679.
Marta Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Gift först med Jöns Olofsson Tavast till Kvidja i Pargas, vilken avled före 1439. Andre make väonaren Erik Asbjörnsson, som 1477 var omgift.[79] Död före 1477[79]. Se även 43679.
Anna Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Ärvde Nynäs i Nousis. Maken var Henrik Bitz den äldre, domare i Halikko, Åbo slottschef, Lagman för Södra Finland, riddare 1441 och riksråd. Genom detta äktenskap blev Nynäs huvudgods för släkten Bitz.[92] Död 1458[91]. Se även 43679.
Karin Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Död före 1480[79]. Tabell 21839.
Cecilia Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Tabell 21853.
N.N. Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Dotter, drunknade i Akkas å.[79] Se även 43679.
N.N. Klasdotter Diekn (Lydeksessöner). Dotter, dog ogift.[79] Se även 43679.
Tabell 43679

XV. Kristina Jönsdotter Garp. Nämnes 22.1 1435, såsom hustru tilI slottsfogden i Åbo, häradshövdingen i Masko härad i Norr Finland Klas Lydekesson eller Klas Djäkn. Omtalas i en 1500-talskälla vara kommen från Storgården i Letala socken. Hennes barn innehade Lepistö och andra släktgods.

[96]. Far Tabell 87358. –Gift med Klas Lydekesson Diekn (Lydekessöner). Död ca 1435[88]. Tabell 43678.[88] Frånskild ca 1402.

XIV Barn
Henrik Klasson Diekn (Lydekessöner). Se även 43678.
Arvid Klasson Diekn (Lydekessöner). Död ca 1459[91]. Se även 43678.
Tomas Klasson;Tomas Nikolai Diekn (Lydekessöner). Se även 43678.
Birgitta Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Se även 43678.
Marta Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Död före 1477[79]. Se även 43678.
Anna Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Död 1458[91]. Se även 43678.
Karin Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Död före 1480[79]. Tabell 21839.
Cecilia Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Tabell 21853.
N.N. Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Se även 43678.
N.N. Klasdotter Diekn (Lydeksessöner). Se även 43678.
Tabell 43698

XV. Olof (Jönsson?) Tavast. Sannolikt identisk med Olof Jönsson, vilken nämnes första gången 1373. Var 29.8.1386 bland frälsemän i Finland som bekräftat den skrivelse i vilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhöll om att Jeppe Diekn skulle bli lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Nils Tavast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Olav köpte för "halvtredjehundramark" ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, vilket gods sedan blev släktens stamgods, och där c .1850, en silversked prydd med Tavastska vapnet hittades. Köpte även gods i Halois i Virmo och i Kurina i Mietois socken, vilket köp hans son biskop Magnus år 1416 till fullo betalade. Sönerna Magnus och Nils avslutade den handel han ingått om Kaarleis (?) i Virmo socken 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han som avliden.

Hans hustru är okänd, om vilken man endast vet, att hennes moder ägde Palttila i Letala socken.

[107]. Död före 1402.

XIV Barn
Ragnhild Olofsdotter Tavast. Gift med väpnaren Martin Abrahamsson Diekn. Död 1433.

[108].
N.N. Olofsdotter Tavast. Tabell 21849.[101]
Margit Olofsdotter Tavast. Make Hans Pedersson (Bock af Bulkkila nr. 247).[108]
Birgitta Olofsdotter Tavast. Make Erengisle Henriksson (?Lindelöf nr. 143).

[108].
Katarina Olofsdotter Tavast. 1. make Jöns Gudvastesson, rådman i Åbo 1416. 2. make borgaren Henrik Mört, som med Olof Tavast svärsöner beseglat biskopens gåvobrev till Helga lekamens kor i domkyrkan 1421. 3. make Olof Silta, borgare i Åbo 1439. Som änka, 1455 ingick hon förlikning med Olofs brorson Matts Silta om Kalkila gods, som hon fått till änkesäte av Olof Silta.

[108].
Kristina Olofsdotter Tavast. Anges av Ramsay som Greger Andersson Garps hustru. Hon levde dock då Greger omgifte sig. Därför måste man antaga, att Greger var gift med en okänd syster till Katarina, eftersom han bland Olof Tavasts svärsöner har beseglat biskop Magnus Tavasts gåvobrev till Helga lekamens kor.

[108].
Jöns Olofsson Tavast. Gift med Maria Klasdotter Diekn.

.[109]
Lars Olofsson Tavast.
Magnus Olofsson Tavast. Född 14.10.1357[110]. Magnus Olai, biskop i Finland 1412-1450. Bättre känd som Magnus II Tavast. Inskriven i universitetet i Prag 1396 som Magnus de Virmo. Nämns som präst i Virmo socken 1406 då han av konung Erik XIII får ett förläningsbrev på Toukela i Virmo. Han anses som den mest betydande av de medeltida biskoparna i Finland. Han kunde bl.a. hindra påvens och konungens försök att starkare påverka stiftet och kunde därmed förstärka kyrkans frihet i Finland. Hans insats i de statliga frågorna var mycket betydelsefull. Han samarbetade med konung Erik XIII i unionsfronten och senare med Karl Knutsson Bonde gällande nationella frågor. Han var placerad av Uppsala domkapitel som första kandidat till ärkebiskop för hela Sverige 1421, men blev inte vald. Han befrämjade grundandet av klostret i Nådendal och uppförde åt sig själv en bostad nära klostret och flyttade dit efter att ha lämnat biskopsämbetet 1450 på grund av hög ålder.

[111]. Död 09.03.1452 i Åbo [110].
Nils Olofsson Tavast. Fick frälsebrev 1407 i Åbo av konung Erik. Domhavande i Hollola härd 1403 och i Hauho härad ännu 1431, varefter han troligen snart hade avlidit. Hans hustru är inte känd, men hon hade ärvt Kärknäs i Sagu socken, vilket innehades 1405 av Nils Tavast. Enligt Anthoni var hon syster till Hakon Knutsson från Sagu. Vapen två ormar (Diekn, Ingessönernas släkt?)

[112].
Tabell 43700

XV. Per Hermansson Svärd. Ägde jord i Kräppelby och Haga i Borgå socken. Kallas "gamle Peder Svärd".

[115]. Far Tabell 87354. Mor Tabell 87355.

XIV Barn
Henrik Persson Svärd. Väpnare. Ägare till Harviala i Vånå. Gav 1418 åt sin hustru som morgongåva Niemenpää och Kotiala i Vånå. Hans svärfar Klas Lydekensson Diekn sände honom till konungen för att erhålla konungens åsikt om domen 1419. Utbytte jord med sin farbror, riddaren Nils Kurki 1425. Uppträdde som sigillvittne 1423 och 1435 samt sigillerade i augusti 1435 Halmstad-beslutet. Undertecknade 1439 bland 49 frälsemän en skrivelse till rådet i Reval angående anklagelsen mot Dönhoff Kalle och hans hustru.[115] Död ca 1440[116].
Olof Persson Svärd . Död före 1460[113]. Tabell 21850.
Margareta Persdotter Svärd. Levde som änka efter Erik Jönsson 1420, då hon tilldöms makens gods, Ailois i Reso socken. Hon bistås av son bror Henrik Svärd och kallas Margareta Pedersdotter, vilket bevisar, att deras far var Per Svärd.

[117].
Tabell 43704

XV. Olof Mattsson .


Bild 10. Olof Mattssons sigill.
Den första kända medlemmen av den gamla och mäktiga sannolikt rent finländska släkten Horn är Olof Mattsson. Han använde inte släktnamnet utan det stöter man på först i slutet av 1500-talet. Olof nämns första gången 1381 som medlem av en förlikningsnämnd. Han verkar ha varit en mycket betydande lokal person eftersom de övriga medlemmarna var bl.a. ordföranden, Åbo slottslove Jakob (Jeppe) Diekn och Finlands högsta ämbetsman Bo Jönsson Grips ställföreträdare Kettil Olsson. Följande gång påträffas Olof Mattsson 1398 som sigillvittne. Åtminstone till år 1415 nämns han i samband med olika förtroendeuppdrag, vilket visar att han hörde till de främsta förtroendemännen bl.a. som medlem i den högsta domstolen eller landsrätten sannolikt som fogde eller häradsdomare.

För att nå en dylik ställning på den tiden måste man förutom att vara begåvad också vara förmögen. Man vet att han hade ett gods i Halikko, Åminne som förblev i släkten i 400 år. Dessutom hade han genom gifte erhållit Ströms gård i Tövsala. Han dömdes vid reduktionsräfsteting i Pemar 18.3.1405 att till kronan återlämna en del av åkern, som kommit under frälse. Han nämns som avliden 1438 men har sannolikt dött tidigare.[129] –Gift med Katarina N.N. Tabell 43705.[130][130]

XIV Barn
Henrik Olofsson . Död efter 1448[124]. Tabell 21852.
Matts Olofsson. Domprost i Uppsala åtminstone 1438-1448. Sålde med sina bröders, Henriks och Jakobs samtycke, Littois i S:t Karins socken till Åbo domkyrka för "att hedra Gud och den Heliga Anna och att försörja sina föräldrars och bortgågna vänners själar" samt att underhålla prästen som sköter den Heliga Annas altare. Dessutom skulle en mässa per vecka finansieras med inkomsterna från gården.[121] Död efter 1448[130]. Se även 43705.
Jakob Olofsson . Skrev sig till Toijala i Halikko. Nämns då han deltog i ett möte i Åbo 1439 samt som sigillvittne 15.5.1448 i Åbo. Gift med Kristina (Brita?) Ingesdotter från Gammelby i Pernå.[131] Se även 43705.
Per Olofsson. Kyrkoherde i Korpo och notarius publicus 1434. Bevittnade brev bl.a. 1437 i Åbo domkyrka. Han var skriven till Uppsala stift men verkade också i Korpo församling. Han nämns också som kyrkoherde i Nagu 1447 och 1448. Den 16.5.1448 gav han med sina bröders och närmaste arvingars samtycke sitt gods Immala, Masko till Åbo domkyrka, under förutsättning att "altarets förman håller mig och mina föräldrar samt mina arvingar i minne under bönestunderna tillsammans med andra som bistått altaret". Var på1450-talet i riksrådet och som frälseman på mötet i Åbo.[132] Se även 43705.
Jösse Olofsson . Jösse råkade i gräl med Hans Dalhausen ägorna varefter Hans brände Jösses gård 1429. Efter en annan tvist blev han ihjälslagen av väpnaren Gödik Fincke. Jösses bröder krävde, att Fincke skulle bekosta två eviga mässor varje vecka vid den Heliga Annas altare för sin broders själ. den 9.10.1447 Fincke gav Kärknäs i Sagu samt ett dit hörande torp, Böta för detta ändamål till domkyrkan.[133] Se även 43705.
Tabell 43705

XV. Katarina N.N. Levde ännu 1390 då maken Olof intygade att han hade fått pengar för Kettavaniemi, som var hennes fädernegård och blivit försåld av hennes mor Katarina Gudmarsdotter.[134][130] Mor Tabell 87411. –Gift med Olof Mattsson . Tabell 43704.[130]

XIV Barn
Henrik Olofsson . Död efter 1448[124]. Tabell 21852.
Matts Olofsson. Död efter 1448[130]. Se även 43704.
Jakob Olofsson . Se även 43704.
Per Olofsson. Se även 43704.
Jösse Olofsson . Se även 43704.
Tabell 43708

XV. Håkan Kristiernsen Frille.


Bild 12. Håkan Kristiersen Frilles sigill.
Född ca 1380 i Ribe, Danmark[143]. Flyttade till Finland ca. 1410 och utnämndes till häradshövding i Halikko härad och ledamot av den nyinrättade högsta rätten, landsrätten i Åbo 1415 i vilka ämbeten han var ännu 1434. Gav 1425 sin bror Klaus fullmakt att skifta arvegodset efter föräldrarna i Danmark och förblev själv i Finland. Död före 1442 och begraven i Helga lekamens kor i Åbo domkyrka, dit han "för sin och sin hustrus lägerstad samt för deras och deras föräldrars själagagn" givit Rugnola gods i Kimito socken). Änkan levde 1442. Enligt gamla släktböcker var hon Elin Klasdotter Kurck, vilket dock inte alls stämmer med ätten Kurcks genealogi.

[144]. Far Tabell 87416. Mor Tabell 87417. –Gift med N.N.

XIV Barn
Frille (Frellav) Håkansson Frille. Född ca 1414[137]. Väpnare. Intygade på sin mors begäran att hans far Håkan Kristersson till Helga lekamens kor i Åbo domkyrka givit Rugnola gods i Kimito, men inte före sin död hunnit utfärda gåvobrevet. Sigillvittne i Åbo 1447. Beseglade 1449 på svenska sidan fördraget om Gotland. Erkände bland Finlands adel kung Kristian I som konung 1457.

[145].
Magnus Håkansson Frille. Född ca 1418[137]. Skrev sig till Grävseboda i Sverige. Häradshövding i Österrekarns härad 1439 och ännu 1470. Utgav 1458 på Kastelholm ett brev där han avstod sin del av fastigheter i Åbo till sin syster Margit. Förekommer senast 30.7.1472 då han till sin systerson, kaniken Håkan Andersson Lindelöf, adelssläkt nr. 143 gav sin andel i en gård i Åbo. Gift med Jutta Torkelsdotter af Vällinge.

[146].
Johan Håkansson Frille. Född ca 1420[137]. Riddare i Danmark.[146] Död ca 1468[146].
Krister Håkansson Frille. Född ca 1416[137]. Död före 01.08.1472[138]. Tabell 21854.
Matts Håkansson Frille. Skrev sig till Viborgs gård (Frillans) i Bjärnå socken och enligt gamla släktböcker även till Haapaniemi i Kisko. Avstod sin andel i Tykö i Bjärnå till Magnus Frille. Nämns som landssyneman i Bjärnå 26.2.1477. Gift med Margareta Bengtsdotter Dufva i Finland, nr. 95, kallades hustru Mariet i Viborg.

[146].
Ingeborg Håkansdotter Frille. Fick som hemgift godset Vääntelä i Lundo av "sin frände" biskop Magnus Tavast 1439 då hon gifte sig med Anders Henriksson, stamfader för adliga ätten Lindelöf, nr. 143 som förde ätten Frilles vapen något modifierat.

[146].
Karin Håkansdotter Frille. Född ca 1410[137]. Gift med häradshövdingen i Nedre Satakunda härad, och lagmannen Petter Svärd, uradel. Hon levde änka 1472, då hon avstod sin andel i en tomt i Åbo till sin systerson, kaniken Håkan Andersson Lindelöf. Enligt en källa, (Kurt V. Nagel , Family search) var Karin gift med Joakim Henriksen Reventlow 1439.

[146].
Margit Håkansdotter Frille. Levde 1458 då hennes bror Magnus Frille "med all kärlek och god vilja" till henne avstod sin del i några tomter i Åbo.

[146].
Tabell 43766

XV. Rötker Ingesson Diekn (Ingessöner). Väpnare och underlagman i Nyland. Levde på sin sätesgård Saustila i Sagu socken i Nyland. Två ormar stolpvis i sigillet. Nämnes senast 1423. Som underlagman sätter han sitt sigill under ett köpebrev, undertecknat Karis 1392 3/9. Enligt detta godkänner Olof Ingesson i Rösund att hans syssling Gesta Kristin säljer sin andel i Sandnäs, Karis, till Niclis Ingesson, Rötkers bror, för 30 mark. Två gårdar i Halliala by och en rök i Saustila by, båda i Sagu socken i närheten av Åbo, vilka Rötker äger och felaktigt kommit under frälse, återdöms till skatte vid räfsteting. Rötker är ofta sigillvittne och syneman under 1400-talets två första decennier. Genom att pantsätta en gård i Hallela by i Sagu till fogden i Raseborg för sjuttio nobler kan Rötker ge döttrarna hemgift vid deras giftermål.

[158]. Far Tabell 87532. –Gift med Lucia N.N. Tabell 43767.[158]

XIV Barn
Katarina Rötgersdotter Diekn (Ingessöner). Se även 43767.
Märta Rötkersdotter Diekn (Ingessöner). Tabell 21883.
Kristina Rötkersdotter Diekn (Ingessöner). Se även 43767.
Tabell 43767

XV. Lucia N.N. Lucias släkt har av olika släktforskare antagits vara bl.a. (Jönsdotter) Garp och Jägerhorn af Spurila, men utan stöd av dokument. Beträffande Garp finns det inga dokument, där det skulle förekomma en dotter Lucia till Jöns Garp. Beträffande Jägerhorn af Spurila refereras till Jully Ramsay, men hon har inte tagit ställning till Lucias släkt utan säger, att hennes man Rötker Ingesson (men inte Lucia) enligt Anreps släkttavlor föres till Jägerhorn af Spurila.

[158]. –Gift med Rötker Ingesson Diekn (Ingessöner). Tabell 43766.[158]

XIV Barn
Katarina Rötgersdotter Diekn (Ingessöner). Se även 43766.
Märta Rötkersdotter Diekn (Ingessöner). Tabell 21883.
Kristina Rötkersdotter Diekn (Ingessöner). Se även 43766.
Tabell 87354

XVI. Herman Svärd. Enligt Ramsay sannolikt från Livland, där "svärdsarvingar" omtalas 1348 i Riga. Vähäkangas anser, att han möjligtvis kan ha kommit från Sverige.

[84]. –Gift med N.N. Jakobsdotter Kurki. Tabell 87355.[83][83]

XV Barn
Per Hermansson Svärd. Tabell 43700.
Nils Hermansson Kurki. Var riddare redan 1401 då hans svärfader Filip Karlsson mot lån av fyrahundra svenska mark till honom pantförskrev Tånga i Uppland. Köpte 1402 Löpö i Gustavs socken. Ledamot av den räfstenämnd, som 1405 rannsakade om sedan konung Albrekts tid bortgivna kronogods. Omnämns som riksråd 1413 och 1425 då han utbytte jord med sin brorsson Henrik Svärd.[78] Död ca 1429[78]. Se även 87355.
N.N. Hermansdotter Svärd. Se även 87355.
N.N. Hermansdotter Svärd. Tabell 43677.[83]
Tabell 87355

XVI. N.N. Jakobsdotter Kurki.[83] Far Tabell 174710. Mor Tabell 174711. –Gift med Herman Svärd. Tabell 87354.[83]

XV Barn
Per Hermansson Svärd. Tabell 43700.
Nils Hermansson Kurki. Död ca 1429[78]. Se även 87354.
N.N. Hermansdotter Svärd. Se även 87354.
N.N. Hermansdotter Svärd. Tabell 43677.[83]
Tabell 87356

XVI. Lydeke Olofsson. Släktens stamfar, men återfinnes inte i samtida handlingar. Sönerna synas inflyttat till Finland.

[94]. Det förekommer flera släkter med namnet Diekn av vilka den viktigaste är den s.k. Lydekesönernas släkt. Uppgifterna om stamfaderns namn varierar. Vissa källor (bl.a. Ramsay/Messenius: Theatrum Nobil) är han fogden "advocatus finlandiae" Lyder de Kyren och andra hävdar att han heter Lydeke Olofsson. De flesta släktutredningar använder det sistnämnda, så även här. Han använde säkert inte namnet Diekn, utan det har senare kommit i bruk.

Hans söner sägs vara från Munster i Westfalen, varför det är möjligt att han har kommit därifrån till Finland eller också är det så, att endast sönerna har kommit hit. Hans sons, Klas Lydekessons fem döttrar blev stammödrar för betydande medelstidsätter, bl.a. Fleming, Bitz, Kurki och Horn.[95][93] –Gift med N.N.

XV Barn
Klas Lydekesson Diekn (Lydekessöner). Död ca 1435[88]. Tabell 43678.
Bengt Lydekesson Diekn (Lydekessöner). Väpnare, häradshövding, fogde, ledamot av landsrätten, riksråd. Skrev sig till Penttilä (Bengtilä) i Pirkkala. Han var också ägare till bl. a. Kulju gård i Pirkkala.

Han var fogde i Tavastehus 1410-1439, häradshövding i Övre Satakunta härad 1412-1460 och ledamot av landsrätten i Åbo åtminstone 1434, 1438 och1439. Han deltog i riksrådets möten i Söderköping 5.10.1436 och Telge 1438.

Han var en av grundarna till Nådendals kloster. Till Åbo domkyrkas Heliga lekamens kor gav han ett gods, Haatila i Nousis, en tomt i Åbo stad med en stenkällare samt hundra mark pengar mm. Han hade testamenterat Kulju gods i Pirkkala till sina brorsöner Henrik och Arvid om de överlevde honom. Eftersom de hade avlidit tidigare och blivit begravna i nämnda kor i domkyrkan, skänkte han godset till koret strax innan sin egen död ca 1460.

Makan Valborg Jönsson levde 1442, då hennes make donerade sin arvedel av Penninen i Lemo till Nådendals kloster. Makan var antagligen syster till Elin Jönsdotter, som gift med väpnaren Olof Svärd 1451 gav den andra hälften av Penninen till klostret.[95]
Tabell 87358

XVI. Jöns Andersson Garp. Riksråd. Framträder troligen första gången 1373, med större sannolikhet 1380 som sigillvittne i Egentliga Finland. Beseglar med bevarat sigill 1386 en skrivelse å "frälsemanna vägnar", där frälset understöder Jakob Abrahamsson, Åbo slottsfogde till efterträdare åt Finlands lagman Bo Jonsson Grip. Var den förste finländska frälsemannen som blev riksråd och deltog 1396 i Nyköping då den nordiskia unionen bildades och troligen även vid den internordiska herredagen i Hälsingborg i augusti 1401. Deltar i konungsräfsten i Finland 1405 som konungsdomhavande. Uppträder ännu ett par år senare, omkring 1407. Har innehaft Storgården i Letala (Laitila) socken, varifrån dottern enligt en 1500-talskälla var kommen, troligen även Lepistö i Virmo (Mynämäki) socken, som senare innehades av dotterbarnen och strögods i samma socknar samt i Tövsala (Taivassalo).

[97]. Far Tabell 174716.

XV Barn
Jakob Jönsson Garp. Nämnes första gången 22.11 1420 som främste landssyneman i Kjulo sn i Nedre Satakunda. Dömdes 1424 i stadig besittning av jord som fadern innehaft. Uppträdde ännu 21.6 1425. Jakobs sätesgård synes varit Letala Storgård, tilI vilken såväl han själv sam hustrun nämnes. Ägde även jord i Virmo sn i Egentliga Finland. Var gift med Ragnhild Eriksdotter, som dog medan Henrik KIasson Diekn var lagman i Norrfinne lagsaga d. v. s. mellan 1449 och 1458. Sedan hennes broder häradshövdingen Erik Eriksson (kluven sköld med halv lilja; se RA perg. 8.9 1469) i Sandika i Edebo socken i Uppland också avlidit, föll Forssa i Tensta sn i Norunda hd på hustru Ragnhilds arvingars lott.

[98].
Greger Jönsson Garp. Sigillerar 1423 i Åbo en pantförskrivning omedelbart efter (sin broder) Jakob Jönsson.[99]
Kristina Jönsdotter Garp. Tabell 43679.
Katarina Jönsdotter Garp. Var gift med häradshövdingen Hartvig Dyker (Borstbölesläkten?), vilken nämnes 1405 -1432. Katarina nämnes som dennes änka någon gång efter 1412, då mannen tilI domkyrkan gav godset Heikkilä i Virmo som han ärvt efter makarnas gemensamma barn. Antagandet att Katarina Jönsdotter varit dotter av Jöns Andersson styrkes av att både denne och hans svärson Klas Lydekesson gått i borgen för Hartvig Dyker, och att dennes arvingar ärvde vissa garpgods, bland annat i Tursanperä i Virmo, som en kort tid hade innehafts av Klas Lydekesons son Henrik Klasson. Därtill har Hartvig Dykers ättlingar fört Garparnas trappgavelvapen. En del av dessa omständigheter har tidigare tytts så, att Jöns Andersson antagits varit gift med en fränka tilI Hartvig Dyker, men detta måste anses mindre sannolikt.

[96].
Tabell 87411

XVI. Katarina Gudmarsdotter.[130]

XV Barn
Katarina N.N. Tabell 43705.[130]
Tabell 87416

XVI. Kristiern Frellavsen Frille. Född ca 1346 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Av dansk adlig börd. Fogde på Ribehus 1382. Fick 1408 en attest av borgmästare och råd i Ribe, att han var född av "gode riddare och knaegte". Begraven i Ribe domkyrka 1418

[147]. Död 20.01.1418 i Ribe, Danmark[147]. Far Tabell 174832. Mor Tabell 174833. –Gift 1:o med N.N.. Tabell 87417.[147] –Gift 2:o med Ermegaard Eggertsdatter Altena;Norby. Född ca 1358 i Uggerslevgaard, Odense, Danmark[137]. Härstammar från en gammal Holsteinsk släkt Altena. Enligt Ramsay skedde arvskifte efter henne 1460. Kurt V. Nagel anger att hon har avlidit 7.8.1415.

[143]. Död 07.08.1415[137].[147]

XV Barn
1: Hilleborg Kristiernsdatter Frille. Född ca 1376 i Ribe, Danmark[137]. Gift med Ditlev Berneke Skinkel. ca 1360 i Rolstethe, Rolsted, Odense, Danmark. Han blev omgift ca. 1403, vilket tyder på att Hilleborg avled ca 1403.

[137]. Död ca 1403[137]. Se även 87417.
1: Frellav Kristiernsen Frille. Född ca 1378 i Ribe, Danmark[137]. Se även 87417.
1: Håkan Kristiernsen Frille. Född ca 1380 i Ribe, Danmark[143]. Tabell 43708.
1: Kirsten Kristiernsdatter Frille. Född ca 1382 i Ribe, Danmark[137]. Se även 87417.
1: Kristina Kristiernsdatter Frille. Född ca 1387 i Ribe, Danmark[137]. Se även 87417.
2: Eggert Kristiernsen Frille. Född ca 1388 i Ribe, Danmark[137]. Riksråd, riddare, kammarmästare, slottslove i Köpenhamn. I landsflykt 1468-69 i Lybeck. Var enligt flera källor gift med Anna Juel (bl. a Kurt V. Nagel, Family Search), men en källa anger Karen Banner som hustru och med henne dottern Ermegaard.(www.home.cfl.rr.com/slekten/html/p00923ae13.html)

Eggert Frille anlitades flitigt i viktiga förhandlingar, som krävde diplomatiska färdigheter. På den tiden gällde det främst förhandlingar med svenskar, norrmän och Hansa-städerna. Efter det han genom sin dotter Ermegaards giftermål med Filip Axelsson Tott blev anknuten till de mäktiga Axelsbröderna (Tott) svalnade förhållandet till kung Kristiern och då förhållandet mellan släkten Tott och konungen utvecklades till öppen konflikt var han tvungen att fly till Lybeck. Först några veckor före sin död kunde han återvända 1470.

[148]. Död 05.02.1470[137].
2: Johan Kristiernsen Frille. Född ca 1390 i Ribe, Danmark[137].
2: Taleke Kristiernsdatter Frille. Född ca 1392 i Ribe, Danmark[137].
2: Vilhelm Kristiernsen Frille. Född ca 1394 i Ribe, Danmark[137].
Tabell 87417

XVI. N.N.. –Gift med Kristiern Frellavsen Frille. Född ca 1346 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Död 20.01.1418 i Ribe, Danmark[147]. Tabell 87416.[147]

XV Barn
Hilleborg Kristiernsdatter Frille. Född ca 1376 i Ribe, Danmark[137]. Död ca 1403[137]. Se även 87416.
Frellav Kristiernsen Frille. Född ca 1378 i Ribe, Danmark[137]. Se även 87416.
Håkan Kristiernsen Frille. Född ca 1380 i Ribe, Danmark[143]. Tabell 43708.
Kirsten Kristiernsdatter Frille. Född ca 1382 i Ribe, Danmark[137]. Se även 87416.
Kristina Kristiernsdatter Frille. Född ca 1387 i Ribe, Danmark[137]. Se även 87416.
Tabell 87532

XVI. Inge Diekn (Ingessöner). Släkten blev genom Inges son Nils adlad 1412 av Konung Erik XIII. Kallas Ormsläkten efter de två ormarna i vapnet.

[159].

XV Barn
Nils Ingesson Diekn (Ingessöner). Hade två ormar i vapnet liksom brodern Rötker. Erhöll 1392 fastebrev på Sandnäs i Karis, numera i Bromarv, där han också hade Domarby. Han ägde också Gumnäs i Pojo. Nämns som domare i Västra Nyland 1395. Fick 1412 i Kalmar av konung Erik XIII "frihet och frälse till evig tid på allt det gods han då hade i sin frihavande värjo att nyttja som andra riddare i Sverige". Sannolikt var han samme Nils Diekn, som 1428 och ännu 1433 var underlagman på Åland.[159] Död efter 1433[159].
Rötker Ingesson Diekn (Ingessöner). Tabell 43766.
Tabell 174710

XVII. Jakob Kurki. Lagman i Finland. Omnämns 1362-1382. Ägde Niemipää och Koljala gods i Vånå (Vanaja) socken. Jakob var förfader till Kurki-Svärd-släkten, men på ett sätt, som inte tillsvidare kan finnas i dokument. Då Jakobs dotter gifte sig med Herman Svärd, nämndes den ena, som Per Svärd och den andre som Nils Kurki, vilket kräver en förklaring.

[85].[83] –Gift med N.N. Jakobsdotter. Tabell 174711.[83][83]

XVI Barn
N.N. Jakobsdotter Kurki. Tabell 87355.[83]
Tabell 174711

XVII. N.N. Jakobsdotter.[83] Far Tabell 349422. –Gift med Jakob Kurki. Tabell 174710.[83][83]

XVI Barn
N.N. Jakobsdotter Kurki. Tabell 87355.[83]
Tabell 174716

XVII. Anders Garp. Lagman. Son eller bror till Tore Garper. Uppträdde som sigillvittne i Åbo 1373. Nämnes 1376 som riksdrotsen Bo Jönsson Grips fogde i Löpsta, d.v.s. Lepistö i Virmo socken. Omtalas sista gången 1387, då han i Stockholm överlät jord i Finland (Djärvnäs gods i Vemo, som han sålde för 100 mk). Innehade Storgården i Letala (Laitila) socken och Vias i Töfsala (Viiainen, Taivassalo).

Var troligen gift två gånger, eftersom åldersskillnaden mellan barnen är stor och yngste sonen Gregers mor synes efter Anders död ha varit gift med en Jöns, vars barn, Anders Jönsson och Margareta Jönsdotter nämnas bror och syster till Greger Andersson. Tidigare synes Anders Garp ha varit gift med en nära släkting till prästmannen Ulfhard Ulfhardsson, eftersom en Filip Ulfhardsson och Jöns Andersson, Anders Garps son, sägas vara den före 2.5.1405 i Prag avlidne Ulfhards närmaste arvingar.[97] Far Tabell 349432. –Gift 1:o med N.N. –Gift 2:o ca 1380 med N.N.[100]

XVI Barn
1: Jöns Andersson Garp. Tabell 87358.
1: Tord Andersson Garp. Nämnes första gången 1405, då han med orätt påstås vara död. Överlät såsom kanik i Åbo 1431 till biskopen för sin skuld tilI honom arvgodset Syttiö i Letala socken i Egentliga Finland jämte ängar som tagits från Letala Storgård. Nämnes som död 1439.

[96].
1: N.N. Andersson Garp. Var kanske identisk med den frälseman Peter Andersson, vilken 1402 uppträdde som främsta sigillvittne i Åbo. Hans dotter var gift med Bengt Mikaelsson (vänstervänt horn; HaSig, nr 124) till Paimala i S:t Marie sn i Egentliga Finland, vilken omnämnes 1405 -1420. Deras son Lars omtalas 1441 som avliden, då morfaderns broder Greger Andersson försålde sitt och sina syskons arv i Paimala by efter Lars.[101]
1: Katarina Andersdotter Garp. Nämnes 1411 som Påvel Karpalainens hustru, tydligen i hans senare gifte. Katarina hade synbarligen på sin del fått faderns gods Vias, som senare innehades av hennes son Tord liksom Vuorenpää, likaledes i Tövsala socken, vilket han fått för en summa pengar, som han lånat av modern. En del av Vuorenpää hade Tords helbroder Stig erhållit 1449 vid ett skifte med kusinen Jöns Japsson. Katarina Andersdotter överlevde sin man, vilken senast nämnes 1420.

[96].
1: Greger Andersson Garp. Död ca 1449[102]. Tabell 21848.
Tabell 174832

XVII. Frellav Hakonsen Frille. Född ca 1312 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[149]. Stamfader för den danska medeltidsätten Frille. Frellav Hakonsen blev 1334 adlad av hertig Valdemar i Danmark. Släktnamnet Frille är troligtvis härlett från hans förnamn Frellav. Släkten är utgången på svärdssidan både i Danmark och Finland under början av 1500-talet.

[147]. Far Tabell 349664. –Gift ca 1341 med N.N. Född ca 1312[137]. Tabell 174833.[137]

XVI Barn
Hakon Frellavsen Frille. Född ca 1342 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Se även 174833.
Klaus Frellavsen Frille. Född ca 1344 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Se även 174833.
Kristiern Frellavsen Frille. Född ca 1346 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Död 20.01.1418 i Ribe, Danmark[147]. Tabell 87416.
Tabell 174833

XVII. N.N. Född ca 1312[137]. –Gift ca 1341 med Frellav Hakonsen Frille. Född ca 1312 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[149]. Tabell 174832.[137]

XVI Barn
Hakon Frellavsen Frille. Född ca 1342 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Se även 174832.
Klaus Frellavsen Frille. Född ca 1344 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Se även 174832.
Kristiern Frellavsen Frille. Född ca 1346 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Död 20.01.1418 i Ribe, Danmark[147]. Tabell 87416.
Tabell 349422

XVIII. Jakob Andersson. Lagman i Finland. Omnämns1331-1347 som Jakob Andrisson.

[86].[83]

XVII Barn
N.N. Jakobsdotter. Tabell 174711.[83]
Tabell 349432

XVIII. Tore Garper. Riksrådsätten Garp är att döma av namnet (fornsvenska garper = tysk, som slagit sig ned i Norden), av tysk härstamning. Släkten synes ha inkommit tidigt på 1300-talet, eftersom en sannolik medlem av ätten redan 1367 bär det nordiska förnamnet Tore.

År 1367 var en Torer Garp vittne i Finström på Åland för en jordägare rörande pantsättning i Nykyrko socken i Egentliga Finland.

[103].

XVII Barn
Anders Garp. Tabell 174716.
Tabell 349664

XVIII. Hakon Frellavsen. Född ca 1282 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Far Tabell 699328. Mor Tabell 699329. –Gift ca 1311 med N.N. Född ca 1282[137].[137]

XVII Barn
Frellav Hakonsen Frille. Född ca 1312 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[149]. Tabell 174832.
Tabell 699328

XIX. Frellav Thomsen i Borg. Född ca 1250 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Omtalas då han överlät några jordbruksområden till Lögum kloster i Syd-Jylland på 1270-talet.

[151]. Far Tabell 1398656. Mor Tabell 1398657. –Gift ca 1279 med N.N. Född ca 1250[137]. Tabell 699329.[149]

XVIII Barn
Thomas Frellavsen. Född ca 1280 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Se även 699329.
Hakon Frellavsen. Född ca 1282 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Tabell 349664.
Tabell 699329

XIX. N.N. Född ca 1250[137]. –Gift ca 1279 med Frellav Thomsen i Borg. Född ca 1250 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Tabell 699328.[149]

XVIII Barn
Thomas Frellavsen. Född ca 1280 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Se även 699328.
Hakon Frellavsen. Född ca 1282 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Tabell 349664.
Tabell 1398656

XX. Thom i Borg. Född ca 1220 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. –Gift ca 1249 med N.N. Född ca 1220[137]. Tabell 1398657.[137]

XIX Barn
Frellav Thomsen i Borg. Född ca 1250 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Tabell 699328.
Tabell 1398657

XX. N.N. Född ca 1220[137]. –Gift ca 1249 med Thom i Borg. Född ca 1220 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Tabell 1398656.[137]

XIX Barn
Frellav Thomsen i Borg. Född ca 1250 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Tabell 699328.

Namnindex
Namn Tabell
Alissa Henriksdotter 21852, 21853
Anders Andersson till Lahdinko och Nuhjala 2730, 2731
Anders Jönsson till Huovari 2728, 2729
Anna N.N(?) 480, 481
Anna Jönsdotter 21848
Anna N.N 248, 249
Beata Paulintytär 36, 37
Brita (Kristina?) Klasdotter 10926, 10927
Brita Andersdotter till Nuhjala 1364, 1365, 2730, 2731
Brita Nilsdotter 1366, 1367, 2734, 2735
Brita Olofsdotter (?) 182, 183
Cecilia N.N 2732, 2733
Elin Jönsdotter 21850, 21851
Elin Magnusdotter 21854, 21855
Elina Matintytär 112
Elina Olavintytär 224, 225
Elina Tapanintytär 208, 209
Elisabet N.N 88, 89
Elisabet Olofsdotter 94, 95
Frellav Thomsen i Borg 699328, 1398656, 1398657, 699329
Hakon Frellavsen 349664, 699328, 699329
Helka N.N 64, 128, 124, 125
Henrik Olofsson 21852, 43704, 43705, 21853
Jaakko Joonaanpoika 34, 35
Jakob Andersson 349422
Jakob Olofsson 43704, 43705
Jeppe Gunnila 10918, 10919
Jösse Olofsson 43704, 43705
Kaarina Matintytär 66, 67
Kaarina N.N 210, 211
Kaarina N.N. 200, 201
Karin till Fulkila 5464, 5465
Katarina N.N 43704, 43705, 87411
Kerttu N.N 240, 241
Klas Henriksson 10926, 21852, 21853, 10927
Kristina (Jakobsdotter?) 10926
Kristina Jakobsdotter (Diekn?) 21854
Lucia N.N 43766, 43767
Lydeke Olofsson 87356
Margareta Klasdotter 5462, 5463, 10926, 10927
Maria N.N 88
Marketta N.N. 100, 101, 56
Marketta Pekantytär 32, 33, 66, 67
Marketta Pertintytär 18, 19
Matts Olofsson 43704, 43705
Märta Påvelsdotter 2728, 2729, 5458, 5459
N.N 87356, 174716, 174716, 43708, 174832, 349664, 699328, 1398656, 1398657, 699329, 174833, 50, 51
N.N. 43676, 43677, 87416, 87417
N.N. Jakobsdotter 174710, 174711, 349422
N.N. Jeppesdotter 5458, 5459, 10918, 10919
Nils Månsson 2734, 2735
Olof Mattsson 43704, 43705
Pekka Yrjänänpoika 66, 67
Per Olofsson 43704, 43705
Påvel Andersson till Huovari och Lahdinko 1364, 2728, 2729, 1365
Påvel Hermansson 5458, 5459
Sofia N.N 112, 113
Thom i Borg 1398656, 1398657
Thomas Frellavsen 699328, 699329
Tomas Henrik N.N 182, 183
Valborg Henrika Tomasdotter 90, 91, 182, 183
Valpuri Antintytär 420, 421
Venla N.N 30, 120, 121
Altena;Norby, Ermegaard Eggertsdatter 87416
Berg, Johan 2742
Berg, Sofia 1370, 1371, 2742
von Bistram, Margareta 342
Boije, Anders Karlsson 2735
Boije, Nils 2735
Diekn , Brita Rötkersdotter 2734, 2735, 5470, 5471
Diekn , N.N. Olofsdotter 10940, 10941
Diekn , Olof Nilsson 10940, 10941
Diekn , Rötker Olofsson 5470, 10940, 10941, 5471
Diekn (Ingessöner), Inge 87532
Diekn (Ingessöner), Katarina Rötgersdotter 43766, 43767
Diekn (Ingessöner), Kristina Rötkersdotter 43766, 43767
Diekn (Ingessöner), Märta Rötkersdotter 21882, 21883, 43766, 43767
Diekn (Ingessöner), Nils Ingesson 87532
Diekn (Ingessöner), Rötker Ingesson 43766, 87532, 43767
Diekn (Lydekessöner), Anna Klasdotter 43678, 43679
Diekn (Lydekessöner), Arvid Klasson 43678, 43679
Diekn (Lydekessöner), Bengt Lydekesson 87356
Diekn (Lydekessöner), Birgitta Klasdotter 43678, 43679
Diekn (Lydekessöner), Cecilia Klasdotter 43678, 43679, 21852, 21853
Diekn (Lydekessöner), Henrik Klasson 43678, 43679
Diekn (Lydekessöner), Karin Klasdotter 21838, 21839, 43678, 43679
Diekn (Lydekessöner), Klas Lydekesson 43678, 87356, 43679
Diekn (Lydekessöner), Marta Klasdotter 43678, 43679
Diekn (Lydekessöner), N.N. Klasdotter 43678, 43679
Diekn (Lydekessöner), Tomas Klasson;Tomas Nikolai 43678, 43679
Diekn (Lydeksessöner), N.N. Klasdotter 43678, 43679
von Engelhardt, Caspar 342, 684, 685, 343
von Engelhardt, Gertrud 170, 171, 342, 343
von Engelhardt, Hans (Johann) 1368, 2736, 2737, 1369
von Engelhardt, Jürgen (Georg) 2736, 2737
von Engelhardt, Mikael 342, 343
von Engelhardt, Mikael 684, 685
von Engelhardt, Robert (Robrecht) 684, 1368, 1369, 685
von Engelhardt, Thomas 685
von Engelhardt, Werner (Jeremei) 342, 343
Forsman, Anna Jöransdotter 46, 47
Forsman, Brita Jöransdotter 46, 47
Forsman, Elisabet Jöransdotter 46, 47
Forsman, Jakob Jöransson 46, 47
Forsman, Jöran Jöransson 46, 46, 47, 47
Forsman, Magdalena Jöransdotter 46, 47
Forsman, Margareta Jöransdotter 22, 23, 46, 47
Forsman, Maria Jöransdotter 46, 47
Forsman, Susanna Jöransdotter 46, 47
Fridlander, Elisabet Niilontytär 44, 45, 90, 91
Fridlander, Nils Nikolai 90, 91
Frille, Eggert Kristiernsen 87416
Frille, Erik Kristersson 21854
Frille, Frellav Hakonsen 174832, 349664, 174833
Frille, Frellav Kristiernsen 87416, 87417
Frille, Frille (Frellav) Håkansson 43708
Frille, Hakon Frellavsen 174832, 174833
Frille, Hilleborg Kristiernsdatter 87416, 87417
Frille, Håkan Kristersson 21854
Frille, Håkan Kristiernsen 43708, 87416, 87417
Frille, Ingeborg Håkansdotter 43708
Frille, Johan Håkansson 43708
Frille, Johan Kristersson 21854
Frille, Johan Kristiernsen 87416
Frille, Karin Håkansdotter 43708
Frille, Kirsten Kristiernsdatter 87416, 87417
Frille, Klaus Frellavsen 174832, 174833
Frille, Krister Håkansson 21854, 43708, 21855
Frille, Kristiern Frellavsen 87416, 174832, 174833, 87417
Frille, Kristina Kristiernsdatter 87416, 87417
Frille, Magnus Håkansson 43708
Frille, Magnus Kristersson 21854
Frille, Malin Kristersdotter 21854
Frille, Margareta Kristersdotter 21854
Frille, Margit Håkansdotter 43708
Frille, Matts Håkansson 43708
Frille, N.N. Kristersdotter 10926, 10927, 21854, 21855
Frille, Ragnhild Kristersdotter 21854
Frille, Taleke Kristiernsdatter 87416
Frille, Vilhelm Kristiernsen 87416
von Fuldert, Barbara 342, 343, 686, 687
von Fuldert, Johan 686, 1372, 687
von Fuldert, Wolfgang 1372
af Fulkila, Anders(?) Mikaelsson Munck 682
af Fulkila, Anna Mikaelsdotter Munck 682
af Fulkila, Brita Mikaelsdotter Munck 340, 341, 682, 683
af Fulkila, Elin Mikaelsdotter Munck 682
af Fulkila, Hans Mikaelsson Munck 682
af Fulkila, Jöns Påvelsson Munck 1364, 1365
af Fulkila, Karl Mikaelsson Munck 682
af Fulkila, Katarina Mikaelsdotter Munck 682
af Fulkila, Klas Mikaelsson Munck 682
af Fulkila, Margareta Påvelsdotter Munck 1364, 1365
af Fulkila, Margareta Påvelsdotter Munck 682
af Fulkila, Mikael Påvellsson Munck 682, 1364, 1365, 683
af Fulkila, Valborg Påvelsdotter Munck 1364, 1365
von Fögten, Anna 1368, 1369, 2738, 2739
von Fögten, Reinhold 2738, 2739
Garp, Anders 174716, 349432
Garp, Anders Gregersson 10924, 21848, 21849, 10925
Garp, Anna Jönsdotter 5462, 5463
Garp, Greger Andersson 174716, 21848, 21849
Garp, Greger Jönsson 87358
Garp, Jakob Jönsson 87358
Garp, Jöns Andersson 87358, 174716, 5462, 10924, 10925, 5463
Garp, Karin Jönsdotter 2730, 2731, 5462, 5463
Garp, Katarina Andersdotter 174716
Garp, Katarina Jönsdotter 87358
Garp, Kristina Jönsdotter 43678, 43679, 87358
Garp, Margareta Andersdotter 10924, 10925
Garp, Margareta Jönsdotter 5462, 5463
Garp, N.N. Andersdotter 10924, 10925
Garp, N.N. Andersson 174716
Garp, Per Andersson 10924, 10925
Garp, Tord Andersson 174716
Garper, Tore 349432
Gädda, Jöns Pedersson 10942
Gädda, Ragnhild Johansdotter 5470, 5471, 10942
Hastfer, Katarina 2738, 2739
Honkonen, Venla Kristiina 34, 35
Honkonen , Riitta Jaakontytär 16, 17, 34, 35
Horn af Kanckas, Henrik Klasson 10926
Horn af Åminne, Krister Klasson 10926, 10927
Hämäläinen, Aapeli Juhonpoika 2, 3
Hämäläinen, Anna Kristiina Antintytär 4, 5
Hämäläinen, Anna Liisa Juhontytär 8, 9
Hämäläinen, Anna Marketta Antintytär 4, 5
Hämäläinen, Anna Sofia Juhontytär 2, 3
Hämäläinen, Anna Yrjänäntytär 32, 33
Hämäläinen, Antti Antinpoika 4, 5
Hämäläinen, Antti Juhonpoika 2, 3
Hämäläinen, Aune Yrjänäntytär 32, 33
Hämäläinen, Eerik Paavalinpoika 64
Hämäläinen, Erkki Juhonpoika 2, 2, 8, 9, 3, 3
Hämäläinen, Gabriel Juhonpoika 8, 9
Hämäläinen, Gustav Alfrid 1
Hämäläinen, Heikki Juhonpoika 8, 9
Hämäläinen, Helena Yrjänäntytär 32, 33
Hämäläinen, Helka Yrjänäntytär 32, 33
Hämäläinen, Hermanni Juhonpoika 2, 3
Hämäläinen, Johanna Antintytär 4, 5
Hämäläinen, Juho Gabriel Antinpoika 2, 4, 5, 3
Hämäläinen, Juho Gabriel Juhonpoika 2, 3
Hämäläinen, Juho Juhonpoika 8, 9
Hämäläinen, Kaarle Juhonpoika 1, 2, 8, 9, 3
Hämäläinen, Kustaa Antinpoika 4, 5
Hämäläinen, Lauri Juhonpoika 2, 8, 9, 3
Hämäläinen, Lauri Pertunpoika 128
Hämäläinen, Leena Antintytär 4, 5
Hämäläinen, Maria Henriikka Juhontytär 2, 3
Hämäläinen, Maria Juhontytär 2, 8, 9, 3
Hämäläinen, Matti Juhonpoika 8, 9
Hämäläinen, Paavali 256
Hämäläinen, Paavali Pertunpoika 64, 128
Hämäläinen, Perttu Paavalinpoika 128, 256
Hämäläinen, Perttu Pertunpoika 128
Hämäläinen, Riitta Katariina Antintytär 4, 5
Hämäläinen, Risto Paavalinpoika 64
Hämäläinen, Saara Maria Antintytär 4, 5
Hämäläinen, Taneli Antinpoika 4, 5
Hämäläinen, Yrjänä Juhonpoika 8, 9
Hämäläinen, Yrjänä Paavalinpoika 32, 64, 33
Hämäläinen, Yrjänä Yrjänänpoika 16, 32, 33, 17
Hämäläinen , Antti Juhonpoika 4, 8, 9, 5
Hämäläinen;Hämelin, Karl William 1
Hämäläinen;Lohi, Matti Juhonpoika 2, 3
Hämäläinen;Lohilahti , Antti Yrjänänpoika 16, 17
Hämäläinen;Lohilahti , Juho Yrjänänpoika 8, 16, 17, 9
Hämäläinen;Lohilahti , Lauri Yrjänänpoika 16, 17
Hämäläinen;Lohilahti , Liisa Yrjänäntytär 16, 17
Hämäläinen;Lohilahti , Maija Yrjänäntytär 16, 17
Hämäläinen;Lohilahti , Matti Yrjänänpoika 16, 17
Hämäläinen;Lohilahti , Reetta Yrjänäntytär 16, 17
Hämäläinen;Lohilahti , Venla Yrjänäntytär 16, 17
Hämäläinen;Lohilahti , Yrjänä Yrjänänpoika 16, 17
Ignat, Niilo Juhonpoika 164
Ignatius, Anders Mattsson 82
Ignatius, Kristiina Matintytär 40, 41, 82
Ignatius, Matti Niilonpoika (Mathias Nicolai) 82, 164
Ignatius, Sigfrid Matthie 82
Kahilainen, Anna Antintytär 36, 37
Kahilainen, Antti 36, 37
Kahilainen, Antti Antinpoika 18, 19
Kahilainen, Antti Antinpoika 18, 36, 37, 19
Kahilainen, Beata Antintytär 18, 36, 37, 19
Kahilainen, Gabriel Antinpoika 18, 19
Kahilainen, Heikki Antinpoika 18, 19
Kahilainen, Israel Antinpoika 18, 19
Kahilainen, Johannes Antinpoika 18, 19
Kahilainen, Maija Antintytär 36, 37
Kahilainen, Marketta Antintytär 8, 9, 18, 19
Kahilainen, Matti Antinpoika 18, 19
Kahilainen, Pauli Antinpoika 18, 36, 37, 19
Kahilainen, Saara Antintytär 18, 19
van Kampen, Hans (Hannus) 21882, 21883
von Kampen, N.N. Hansdotter 10940, 10941, 21882, 21883
Kass, Kristina 40
Kastell, Johanna Fredrika 1
Katarina Gudmarsdotter, 87411
von Kawern;von der Hoven, Margareta 2736, 2737
Kinnunen, Anna Heikintytär 60, 61, 122
Kinnunen, Heikki 122
Korhonen, Kristiina 28
Korhonen, Marketta Mikontytär 52, 53, 106
Korhonen, Mikko 106
Kukkonen, Liisa Matintytär 26, 27, 54
Kukkonen, Matti 54
Kunelius, Anna Elisabet Israelsdotter 10, 11, 22, 23
Kunelius, Anna Pentintytär 44, 45
Kunelius, Beata Pentintytär 88
Kunelius, Birgitta Pentintytär 88, 89
Kunelius, Elisabet Pentintytär 44, 45
Kunelius, Israel Pentinpoika 22, 44, 88, 89, 45, 23
Kunelius, Jöran Israelsson 22, 23
Kunelius, Margareta Israelsdotter 22, 23
Kunelius, Maria Kerttu Pentintytär 44, 45
Kunelius, Pentti Pentinpoika 44, 44, 88, 89, 45, 45
Kunelius (Cunelius), Pentti Nuutinpoika (Benedictus Canuti) 88, 89
Kurki, Anna Jakobsdotter 21838
Kurki, Birgitta Jakobsdotter 21838
Kurki, Jakob 174710, 174711
Kurki, Jakob "Jeppe" 21838, 43676, 43677, 21839
Kurki, Karin Jakobsdotter 10918, 10919, 21838, 21839
Kurki, Klas (Klaus) Jakobsson 21838
Kurki, N.N. Jakobsdotter 87354, 87355, 174710, 174711
Kurki, Nils Hermansson 87354, 87355
Kärkkäinen, Pietari 896
Kärkkäinen, Pietari Pietarinpoika 224, 448, 448, 896, 225
Kärkkäinen:Pietiläinen , Anna Pietarintytär 224, 225
Kärkkäinen;Pietiläinen, Elina Pietarintytär 224, 225
Kärkkäinen;Pietiläinen, Kaarina Pietarintytär 224, 225
Kärkkäinen;Pietiläinen, Lauri Pietarinpoika 224, 225
Kärkkäinen;Pietiläinen, Marketta Pietarintytär 224, 225
Kärkkäinen;Pietiläinen, Olavi Pietarinpoika 112, 224, 225, 113
Laitinen, Justiina Olavintytär 58, 59, 118
Laitinen, Olavi 118
Leskeläinen, Mikko 29
Liimatainen, Anna Markuntytär 14, 15, 30, 31
Liimatainen, Antti Markunpoika 30, 31
Liimatainen, Hannu Markunpoika 30, 31
Liimatainen, Heikki 114
Liimatainen, Heikki Markunpoika 30, 240, 241, 31
Liimatainen, Juho Markunpoika 30, 240, 241, 31
Liimatainen, Lauri Markunpoika 30, 31
Liimatainen, Maija Markuntytär 30, 31
Liimatainen, Markku Markunpoika 30, 120, 240, 241, 121, 31
Liimatainen, Markku Markunpoika 120, 121
Liimatainen, Markku Pekanpoika 30, 60, 240, 480, 481, 241, 61, 31
Liimatainen, Pekka 960
Liimatainen, Pekka Markunpoika 30, 31
Liimatainen, Pekka Heikinpoika 114
Liimatainen, Pekka Markunpoika 60, 120, 240, 241, 121, 61
Liimatainen, Pekka Pekanpoika 480, 960, 481
Liimatainen, Susanna Heikintytär 56, 57, 114
Liimatainen, Venla Pekantytär 60, 61
Murick, Anna Larsdotter 46, 47, 94, 95
Murick, Henrik Larsson 188
Murick, Lars Henriksson 94, 188, 95
Närhi, Barbara Laurintytär 104, 105, 210, 211
Närhi, Lauri 1680
Närhi, Lauri Yrjönpoika 210, 420, 421, 211
Närhi, Matti Laurinpoika 840, 1680
Närhi, Tuomas Yrjönpoika 420, 421
Närhi, Yrjö Matinpoika 420, 840, 421
Paananen, Heikki Matinpoika 100, 200, 201, 101
Paananen, Matti 200, 201
Paananen, Mikko Heikinpoika 50, 100, 101, 51
Paananen, Riitta Mikontytär 24, 25, 50, 51
von der Pahlen, Anna Margareta 20, 21, 42, 43
von der Pahlen, Gertrud Katarina 84, 85
von der Pahlen, Helena 84, 85
von der Pahlen, Ingrid 84, 85
von der Pahlen, Katarina 42, 43
von der Pahlen, Klas Johan 84, 85
von der Pahlen, Kristian Magnus 84, 85
von der Pahlen, Maria 42, 43
von der Pahlen, Reinhold 84, 85
von der Pahlen, Wolter Magnus Jr. 42, 43
von der Pahlen, Wolter Magnus Sr. 42, 84, 85, 43
Pakarinen, Elias Matinpoika 124, 248, 249, 125
Pakarinen, Esko Matinpoika 62, 63
Pakarinen, Heikki 496
Pakarinen, Kristiina Matintytär 30, 31, 62, 63
Pakarinen, Matti (Eliaanpoika?) 62, 124, 125, 63
Pakarinen, Matti Heikinpoika 248, 496, 249
Pietiläinen, (Hertta) Laurintytär 56
Pietiläinen, Anna Laurintytär 28, 29
Pietiläinen, Anna Olavintytär 112, 113
Pietiläinen, Anna Samulintytär 14, 15
Pietiläinen, Elias Olavinpoika 112
Pietiläinen, Elina Olavintytär 112, 113
Pietiläinen, Heikki Laurinpoika 28, 56, 57, 29
Pietiläinen, Helena Olavintytär 56, 57
Pietiläinen, Juho Laurinpoika 28, 56, 57, 29
Pietiläinen, Justiina Laurintytär 28, 29
Pietiläinen, Kaarle Samulinpoika 14, 15
Pietiläinen, Kaisa Laurintytär 28, 29
Pietiläinen, Kaisa Olavintytär 112, 113
Pietiläinen, Kristiina Samulintytär 6, 7, 14, 15
Pietiläinen, Lauri Laurinpoika 28, 56, 57, 29
Pietiläinen, Lauri Samulinpoika 14, 15
Pietiläinen, Liisa Laurintytär 56
Pietiläinen, Maria Laurintytär 28, 29
Pietiläinen, Maria Samulintytär 14, 15
Pietiläinen, Marketta Laurintytär 56
Pietiläinen, Matti Laurinpoika 28, 29
Pietiläinen, Matti Olavinpoika 112, 113
Pietiläinen, Mikko Olavinpoika 112
Pietiläinen, Olavi Laurinpoika 28, 56, 57
Pietiläinen, Olavi Olavinpoika 112
Pietiläinen, Paavo Laurinpoika 56, 57
Pietiläinen, Samuli Laurinpoika 14, 28, 56, 57, 29, 15
Pietiläinen, Samuli Samulinpoika 14, 15
Pietiläinen, Susanna Laurintytär 28, 56, 57, 29
Pietiläinen , Lauri Olavinpoika 56, 112, 113, 57
Pietiläinen , Liisa Samulintytär 14, 15
Pynnönen, Anna Helena Juhontytär 2, 3, 6, 7
Pynnönen, Anna Simontytär 12, 13
Pynnönen, Antti Maunonpoika 48, 49
Pynnönen, Antti Olavinpoika 96
Pynnönen, Antti Simonpoika 24, 25
Pynnönen, Heikki Simonpoika 12, 24, 25, 13
Pynnönen, Jaakko Simonpoika 12, 13
Pynnönen, Juho Simonpoika 6, 12, 13, 7
Pynnönen, Katariina Simontytär 12, 24, 25, 13
Pynnönen, Liisa Maunontytär 48, 49
Pynnönen, Maija Maunontytär 48, 49
Pynnönen, Maija Simontytär 12, 13
Pynnönen, Mauno Olavinpoika 48, 96, 49
Pynnönen, Olavi 96
Pynnönen, Pentti Olavinpoika 96
Pynnönen, Simo Maunonpoika 24, 48, 49, 25
Pynnönen, Simo Simonpoika 12, 12, 24, 25, 13, 13
Pynnönen, Valpuri Simontytär 24, 25
Rapp, Anna 340
Rese, Anna 686, 687, 1374
Rese, Johan 1374
Riukunen, Eeva Matintytär 20
Rosenmann, Maria 23
Räihä, Maija 48, 49
Rönberg, Gustav 47
Schavon, Anders Danielinpoika 20, 21
Schavon, Anna Elisabet Reinholdintytär 10, 11
Schavon, Anna Maria Danielintytär 20, 21
Schavon, Brita Kaisa Reinholdintytär 10, 11
Schavon, Daniel Danielinpoika 20
Schavon, Daniel Henrikinpoika 20, 40, 41, 21
Schavon, Ebba Maria Reinholdintytär 10, 11
Schavon, Elias Henrikinpoika 40, 41
Schavon, Georg Reinhold Danielinpoika 10, 20, 21, 11
Schavon, Hedvig Reinholdintytär 4, 5, 10, 11
Schavon, Henrik Henrikinpoika 40, 41
Schavon, Henrik Johan Danielinpoika 20, 21
Schavon, Henrik Reinholdinpoika 10, 11
Schavon, Jakob Reinholdinpoika 10, 11
Schavon, Katarina Danielintytär 20, 21
Schavonius (Savonius), Henrik 40, 41
von Schildt, Maria Anna 42, 43
von Sesswegen, Anna 684, 685, 1370, 1371
von Sesswegen, Henrik Hermansson 1370, 2740, 1371
von Sesswegen, Herman 2740
Siekkinen, Agneta Martintytär 126
Siekkinen, Anna Martintytär 126
Siekkinen, Juha Martinpoika 126
Siekkinen, Kristiina Martintytär 126
Siekkinen, Maria Martintytär 62, 63, 126
Siekkinen, Martti 126
Starck, Hans Persson 5464, 5465
Starck, Henrik Olofsson 2732, 2733
Starck, Margareta Tomasdotter 682, 683, 1366, 1367
Starck, Olof Persson 2732, 5464, 5465, 2733
Starck, Per Persson 5464, 5465
Starck, Tomas Olofsson 1366, 2732, 2733, 1367
Svärd, Göran Olofsson 21850
Svärd, Henrik Persson 43700
Svärd, Herman 87354, 87355
Svärd, Karin Olofsdotter 10924, 10925, 21850, 21851
Svärd, Lars Olofsson 21850
Svärd, Margareta Persdotter 43700
Svärd, Mårten Olofsson 21850
Svärd, N.N. Hermansdotter 43676, 43677, 87354, 87354, 87355, 87355
Svärd, Olof Olofsson 21850
Svärd, Per Hermansson 87354, 87355, 43700
Svärd, Petter Olofsson 21850
Svärd , Olof Persson 21850, 43700, 21851
Tavast, Birgitta Olofsdotter 43698
Tavast, Jöns Olofsson 43698
Tavast, Katarina Olofsdotter 43698
Tavast, Kristina Olofsdotter 43698
Tavast, Lars Olofsson 43698
Tavast, Magnus Olofsson 43698
Tavast, Margit Olofsdotter 43698
Tavast, N.N. Olofsdotter 21848, 21849, 43698
Tavast, Nils Olofsson 43698
Tavast, Olof (Jönsson?) 43698
Tavast, Ragnhild Olofsdotter 43698
Varis, Agneta Laurintytär 104, 105
Varis, Barbara Heikintytär 208, 209
Varis, Heikki Heikinpoika 208, 209
Varis, Heikki Juhonpoika 26, 27
Varis, Heikki Laurinpoika 104, 105
Varis, Heikki Paavonpoika 208, 416, 209
Varis, Juho Heikinpoika 208, 209
Varis, Juho Juhonpoika 26, 27
Varis, Juho Laurinpoika 26, 52, 104, 105, 53, 27
Varis, Juho Paavonpoika 1664
Varis, Kaarina Laurintytär 52, 53
Varis, Katariina Juhontytär 26, 27
Varis, Klaus Heikinpoika 208, 209
Varis, Lauri Heikinpoika 104, 208, 209, 105
Varis, Lauri Juhonpoika 26, 27
Varis, Lauri Laurinpoika 52, 104, 105, 53
Varis, Liisa Juhontytär 26, 27
Varis, Maalin Laurintytär 52, 53
Varis, Maija Juhontytär 12, 13, 26, 27
Varis, Maija Laurintytär 52, 53
Varis, Marketta Laurintytär 52, 53
Varis, Mikko Laurinpoika 52, 53
Varis, N.N. Laurinpoika 52, 53
Varis, Olavi Juhonpoika 26, 26, 27, 27
Varis, Olavi Laurinpoika 104, 105
Varis, Olavi Paavonpoika 416, 832, 1664
Varis, Paavo 1664
Varis, Paavo Heikinpoika 208, 209
Varis, Paavo Olavinpoika 416, 832
Varis, Paavo Paavonpoika 416
Varis, Pekka Paavonpoika 1664
Vepsäläinen, Kaarina Samulintytär 28, 29, 58, 59
Vepsäläinen, Paavo 116
Vepsäläinen, Paavo Samulinpoika 58
Vepsäläinen, Samuli Paavonpoika 58, 116, 59
de la Motte, Elisabet 340
de la Motte, Frans 340
de la Motte, Karl (Jr) 170, 171
de la Motte, Karl (Sr) 170, 340, 341, 171
de la Motte, Katarina 84, 85, 170, 171
de la Motte, Margareta 170, 171
de la Motte, Samson (Jr) 340
de la Motte, Samson (Sr) 340, 341
Ållongren, Evert Johan 85

Ortindex
Ort Tabell
Frankrike 340, 341
Borg, Brede, Tönder, Danmark 174832, 349664, 699328, 1398656, 1398657, 699329, 174833
Dorpat? 682
Estland 42, 43
Gamlakarleby 1, 10, 11, 22, 23, 46, 47, 94, 188, 95
Gamlakarleby 1
Halikko, Joensuu (Åminne) 10926, 10927, 21854, 21855
Halikko, Lempilä 340, 341, 682, 683
Halikko, Åminne 10926
Hartola 84, 85
Hauho, Rukkoila, Niemi 40, 41
Heinola 84, 85
Heinola, Paaso 84, 85
Helsingfors 2, 82, 3
Janakkala 84, 85
Juva 82, 164
Jämsä, Alho 20, 21
Kalajoki 46, 47
Kangasniemi 24, 48, 96, 49, 25
Konnevesi 2, 3
Koski 40, 41
Laukaa 4, 5
Laukaa, Kärkäs 112
Laukaa, Lohilahti 64, 128
Laukaa, Peltotalo 20
Laukaa, Sumiainen, Mäkelä 112
Laukaa, Sumiaiskylä, Pietilä 112
Lund, Sverige 170, 171
Luumäki(?) 88, 89
Masku, Kankainen 10926
Moskva 684, 1368, 1369, 685
Nedervetil? 188
Nöteborg eller Luumäki(?) 88, 89
Paltamo? 26, 27, 54
Pieksämäki, Toholahti, Rajalanniemi 28, 29, 58, 59
Pihtipudas, Pakkala 1664
Pälkäne 88
Rautalampi 2, 4, 5, 44, 45, 90, 91, 3, 6, 12, 24, 48, 49, 25, 50, 100, 101, 51, 13, 26, 52, 104, 208, 209, 105, 420, 840, 421, 53, 106, 27, 7, 28, 56, 224, 448, 225, 57, 30, 60, 61, 31
Rautalampi, Istunmäki 26, 52, 104, 208, 416, 832, 1664, 209, 105, 53, 27
Rautalampi, Kuhjo 416
Rautalampi, Kärkelänsalo 112
Rautalampi, Kärkkälä, Perintö-Pietilä 56, 112, 113, 57
Rautalampi, Kärkkäälä 56, 112, 224, 225, 113, 57
Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä 6, 7, 14, 28, 56, 112, 113, 57, 29, 15
Rautalampi, Kärkkäälä, Pietilä 112, 224, 225, 113
Rautalampi, Leskelä 50, 100, 101, 51
Rautalampi, Maukola 22, 44, 88, 89, 45, 90, 91, 23
Rautalampi, Närhinsalo 104, 105, 210, 420, 421, 211
Rautalampi, Pakarila 30, 31, 62, 63
Rautalampi, Perintö-Pietilä 56, 112, 113, 57, 114
Rautalampi, Pesiäissalmi 14, 15, 30, 60, 120, 240, 241, 121, 61, 31, 62, 63
Rautalampi, Pynnölä torp nr. 3 2, 3, 6, 7
Rautalampi, Rajalankoski 28, 29
Rautalampi, Rajalanniemi 29, 58
Rautalampi, Siikakoski 1, 2, 3, 6, 12, 24, 48, 96, 49, 25, 50, 51, 13, 7
Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki 6, 12, 13, 7, 14, 15
Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä 2, 3, 12, 24, 48, 49, 25, 13, 26, 27
Rautalampi, Siikakoski? 60, 61, 122
Rautalampi, Töhkerömäki 52, 53
Rautalampi, Töhkerönmäki 12, 13, 26, 52, 104, 208, 209, 105, 210, 211, 53, 106, 27, 54
Rautalampi, Ylä-Aho 4, 5
Rautalampi; Hannula 20
Ribe, Danmark 43708, 87416, 174832, 174833, 87417
Riga 342, 343
Riiga 1368, 2736, 2737, 1369
Saarijärvi 4, 5, 10, 11
Saarijärvi, Mahlu 10, 20, 40, 41, 21, 42, 43, 11
Saarijärvi, Pyyrinlahti 240, 241
Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala 60, 120, 240, 241, 121, 61
Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela 10, 20, 21, 11
Saarijärvi, Pääjärvi, Kuoppala 10, 11, 22, 23
Saarijärvi, Pääjärvi, Mulikka 10, 11
Sibbo 20, 40, 41, 21
Stockholm 22, 23, 46, 47
Storkyro, Napue 42, 84, 85, 43
Sumiainen, Hämälä (Lohilahti) 4, 8, 9, 5
Sumiainen, Lohilahti 2, 4, 8, 16, 32, 33, 17, 9, 5, 3
Sumiainen, Lohilahti, Anttila 4, 8, 9, 5, 10, 11
Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti 4, 8, 16, 32, 64, 33, 66, 67, 17, 34, 35, 9, 18, 19, 5
Suonenjoki, Lietteenmäki 832, 1664
Sääksmäki 170, 340, 341, 171, 342, 343
Sääksmäki, Kantola 340
Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark 87416, 174832, 174833, 87417
Tenala 682
Uggerslevgaard, Odense, Danmark 87416
Uleåborg 1, 2, 3
Viborg(?) 88, 89
Viitasaari 18, 36, 37, 19, 44, 88, 89, 45
Viitasaari, Ilmolahti 14, 15
Viitasaari, Ilmolahti Lepistö 28, 29, 58, 59
Viitasaari, Ilmolahti, Lepistö 14, 28, 29, 15
Viitasaari, Jurvansalo 8, 9, 18, 36, 37, 19
Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti 8, 9, 18, 36, 37, 19
Viitasaari, Juvansalo 88, 89
Viitasaari, Keihärinkoski 18, 19
Viitasaari, Kirkonkylä 18, 19
Viitasaari, Kolima 1664
Viitasaari, Salonpää 18, 36, 37, 19
Viitasaari, Solisniemi 18, 19
Viitasaari, Uusitorppa 18, 19
Viitasaari, Vuoskoski, Hilmo 20, 21
Viitasaari, llmolahti, Lepistö 14, 15, 30, 31
Åbo 682, 1364, 1365, 21854, 683, 21882, 21883
Åbo 43698

Referenser
1: syntyneet/födda
2: Klemetti, Armi: Muistelen 1958;rippikirja/kommunionbok;Pirhonen Maija-Liisa (sukututkimus/släktforskning)
3: kuolleet/döda
4: vihityt/vigda
5: hautakirjoitus/gravskriften
6: Minnesskrift med anledning av Elementärskolans i Gamlakarleby 50-åriga verksamhet. Gamlakarleby 1911 s.56;Ojala, Jari 1996;merimiesluettelot/sjömansförteckningar;rippikirjat/kommunionböcker
7: Pirhonen, Maija-Liisa (sukututkimus/släktforskning)
8: rippikirja/kommunionbok
9: lastenkirja/barnboken
10: kuolleet/döda. 96 år
11: kuolleet/döda. 48 år
12: SAY es2212 1727-59 s.102,127;kuolleet/döda
13: Klemetti, Armi: Muistelen s.13
14: SAY es 2211-12;Laukaan historia I s.636
15: SAY es2211 1694-1714 s.103;kuolleet/döda
16: kuolleet/döda. döda: Helena Yrjänäntytär; far Yrjänä Paavalinpoika, mor Marketta Pekantytär
17: kuolleet/döda. död 1737, 69 år
18: kuolleet/döda. 70 år
19: kuolleet. 70 år
20: SAY es2211 1654-73 s.103
21: Laukaan historia I s.636
22: SAY es2211 1675-93 s.103;Laukaan historia I s.229
23: SAY es2211 1634-53 s.107
24: SAY es2211 1675-93 s.103
25: kuolleet/döda. huusvärdinna Margareta, anhöriga: Peer Jöransson, Carin Mattsdotter
26: kuolleet/döda. döda: Brita Honkonen, far Jacob Johansson, mor Vendela Kristina Honkonen
27: kuolleet/döda. "klock. Anders Kahilina hu."
28: kuolleet/döda. 97 år
29: Klemetti, Armi: Muistelen s.14;Syväniemi, Keijo 1998; Kukkanen Kari;
30: rippikirja/kommunionbok;Pirhonen, Maija-Liisa (sukututkimukset)
31: Pirhonen, Maija-Liisa/Militaria 419 kansallisarkisto
32: Björkman, Hjalmar: Bouppteckningar i Gamlakarleby stad 1697-1800 s.87
33: Syväniemi, Keijo, 1998
34: Syväniemi, Keijo 1998; Pirhonen, Maija-Liisa (sukututkimus);Lindhin kokelma: Hämeen rykmentti s. 572;rippikirja/kommunionbok
35: kuolleet/döda. 63 år
36: 57 år
37: Syväniemi, Keijo 1998
38: kuolleet/döda. 57 år
39: http://matrikkeli.helsinki.fi/ylioppilasmatrikkeli/ (s.2322)
40: Riksregistratur 26.5.1580, 2.4.1681
41: Tuomiokirja Tuusula/Dombok i Tusby 29.5.1682
42: Akiander Matthias: Herdaminne för forna Wiborgs och nuvarande Borgå stift I-II. s.408. Helsingfors 1868. Henkikirjat, Tennilä 1694
43: SAY, Tennilä
44: Helsingin yliopiston ylioppilasmatrikkeli 1640-1852/Helsingfors universitets studentmatrikel 1640-1852; Juvan historia s.158; Bergholm A, Sukukirja I 1892 s. 659
45: Tuomiokirjat/Domböcker Lammi 24.1.1710
46: Syväniemi, Keijo 1998; Åbo Akademis studentmatrikel, s.137
47: Pääkatselmuskirja 1720 40-vuotias; hiskin mukaan 1744 75-vuotias, jolloin olisi syntynyt 1669; veljet syntyneet 1680-luvulla, joten 1680 lienee todennäköisin. 40 år
48: Wirilander, Kaarlo: Suomen armeijan upseerit ja aliupseeri s.317-18
49: kuolleet/döda. 75 år (?)
50: Lewenhaupt, Adam 1921 s. 493
51: Syväniemi, Keijo 1998 s.12-13
52: SKS, biografiakeskus
53: Bergholm A, Sukukirja I 1892 s. 658
54: Akiander Matthias: Herdaminne för forna Wiborgs och nuvarande Borgå stift I-II. s.444. Helsingfors 1868.
55: Ramsay, Jully 1909
56: Durchman, Osmo GSÅ 1918 s.62
57: Syväniemi, Keijo 1998; Kukkanen Kari
58: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.610; Wikström s.338
59: Das Genealogische Handbuch der Baltischen Ritterschaft
60: Carpelan, Tor 1954 s.260-261
61: Syväniemi Keijo 1998 s.15
62: Wirilander Kauko 1953
63: Carpelan, Tor 1954 s.261
64: Halén, Harry s.22, Sukutieto 3/2005
65: Ramsay, Jully 1909 s.79
66: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.237
67: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.300; Palola, Ari-Pekka Kansallisbiografia, Biografiakeskus
68: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.300
69: Carpelan, Tor 1954 s.1091
70: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.301
71: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.299
72: Ramsay, Jully s.285/Stjernman: Stamtafla över släkten Munck
73: Ramsay, Jully 1909 s.285
74: Ramsay, Jully 1909 s.285-285
75: Ramsay , Jully s.285; Sveriges Riksregistratur 1554
76: Ramsay, Jully s. 284
77: Anthoni, Erik (Genos 25/1954) s. 97-105
78: Ramsay, Jully 1909 s.244
79: Ramsay, Jully 1909, s.86
80: Vähäkangas, Tapio 1999 s.42
81: Vähäkangas, Tapio 1999 s.43
82: Vähäkangas, Tapio 1999 s.43; Ramsay, Jully 1909 s.244
83: Vähäkangas, Tapio 1999 s.40
84: Ramsay, Jully 1909 s.460; Vähäkangas, Tapio 1999 s.39
85: Vähäkangas, Tapio 1999 s.38
86: Vähäkangas, Tapio 1999 s.37
87: Ramsay, Jully 1909 s. 85; Kansallinen elämäkerrasto II s.494-495; Suomen historian pikkujättiläinen s.91; Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit 1959 s. 2; Vähäkangas, Tapio s. 53-55 Genos nro 2/2007
88: Vähäkangas, Tapio s. 53-55 Genos nro 2/2007
89: Kansallinen elämäkerrasto II. Porvoo 1929, s.495-496;Ramsay Jully 1909 s.85-86;Suomen tuomiokunnat ja kihlakunnantuomarit 1959, s.4
90: Ramsay, Jully 1909 s.86; Suomen historian pikkujättiläinen, s. 91
91: Ramsay, Jully 1909, s.86
92: Blomstedt, Kaarlo: Horn suvun alkuhistoria. Historiallinen arkisto XVII,5, s.52; Ramsay, Jully 1909 s.86
93: Ramsay, Jully 1909 s.85
94: Anthoni, Eric (ÄSF I2) s.126
95: Kansallinen elämäkerrasto II, s. 492-493; Ramsay, Jully 1909 s.85
96: Anthoni, Erik (ÄSF I2) s.149
97: Anthoni, Eric (ÄSF I2) s.149
98: Anthoni, Eric (ÄSF I2) s.150
99: Anthoni, Eric (ÄSF I2) s.151
100: Vähäkangas, Tapio s.132 Genos nro 3/2004
101: Anthoni, Eric (ÄSF I2) s.152
102: Ramsay, Jully 1909 s.140
103: Anthoni, Erik (ÄSF I2) s.148
104: Anthoni, Eric (ÄSF I2) s.152-153; Ramsay, Jully, 1909 s.140
105: Ramsay, Jully 1909 s. 140
106: Anthoni, Eric (ÄSF I2) s.151-152; Holmberg, Håkon, 1959 s.2; Ramsay Jully 1909 s.140
107: Anthoni, Eric (ÄSFI2) s.266-267; Ramsay, Jully 1909
108: Ramsay, Jully 1909 s.472
109: Ramsay, Jully 1909 s.473
110: Ramsay, Jully 1909 s.471
111: Ramsay, Jully 1909 s.470-471; Suomen historian pikkujättiläinen 1987 s.120
112: Ramsay, Jully 1909 s.472; Anthoni, Eric: Finlands medeltida frälse... Helsingfors 1970 s. 226
113: Ramsay, Jully 1909 s.460-461
114: Ramsay, Jully 1909 s.461
115: Ramsay, Jully 1909 s.460
116: Ramsay, Jully 1909 s.260
117: Ramsay, Jully 1909 s.460; DF/FMU 1633
118: Anthoni, Eric (ÄSF I2) s.153
119: Kansallinen elämäkerrasto II, Porvoo 1929, s.458
120: Kansallinen elämäkerrasto II, Porvoo 1929, s.459; Ramsay, Jully 1909 s.133; Blomstedt, Kaarlo: (HA XVII,5), s.131-139; Elgenstierna, Gustaf 1927 s.669-672
121: Blomstedt, Kaarlo: Horn-suvun alkuhistoria (HA XVII) s.131
122: Blomstedt, Kaarlo:Horn-suvun alkuhistoria (HA XVII,5) s. 139
123: Blomstedt, Kaarlo (HA XVII,5) s. 131-139; Ramsay, Jully 1909 s.181
124: Ramsay, Jully 1909 s.181
125: Ramsay, Jully 1909 s. 181; Elgenstierna, Gustaf 1925-1936 s. 669-672; Kansallinen elämäkerrasto II, Porvoo 1929 s. 460-461; Blomstedt Kaarlo: Henrik Klaunpoika Horn, Helsinki 1921 s. 7
126: Kansallinen elämäkerrasto II, Porvoo 1929 s.461
127: Kansallinen elämäkerrasto II, s.461-474
128: Ramsay, Jully 1909 s. 180-181;Kallio, V. J: Halikon historia, 1930
129: Kansallinen elämäkerrasto II. Porvoo 1929 s.456-457;Blomstedt, Kaarlo (HA XVII, 5) s. 21-31;Elgenstierna, Gustaf 1925-1936 III, s.669-670
130: Ramsay, Jully 1909 s.180
131: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.669-672
132: Blomstedt, Kaarlo (HA XVII,5); Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.669-672
133: Blomstedt, Kaarlo (HA XVII,5) s.157; Ramsay, Jully 1909 s.181
134: Boström H.J, 1927 s. 51-55
135: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.670; Blomstedt, K: Horn suvun alkuhistoriasta. Historiallinen arkisto XVCII, 5 s.52; Ramsay, Jully 1909 s. 86
136: Blomstedt, Kaarlo: Henrik Klaunpoika Horn, Historiallinen arkisto II, s.6. Helsinki 1921
137: Nagel Kurt V./Family Search
138: Ramsay, Jully 1909 s.134
139: Ramsay, Jully 1909 s.141; Anthoni, Eric (ÄSF I2) s.150
140: Ramsay, Jully 1909 s.134; Kansallinen elämäkerrasto II s. 158-159
141: Ramsay, Jully 1909 s.134; Blomstedt, Kaarlo (HA XVII,5) s. 139
142: Ramsay, Jully 1909 s.134; Blomstedt, Kaarlo (HA XVII,5) s. 136
143: Ramsay, Jully 1909 s.133; Nagel Kurt V./Family Search; Blomstedt, Kaarlo (HA XVII,5) s. 134, 136
144: Ramsay, Jully 1909 s.133-134
145: Ramsay, Jully 1909 s.135
146: Ramsay, Jully 1909 s.134
147: Ramsay, Jully 1909 s.133
148: Blomstedt, Kaarlo: Horn-suvun alkuhistoriasta s. 134, 136. HA XXVII, 5 Helsinki 1918; Kansallinen elämäkerrasto II, s. 158.
149: Holdt, Jacob (www.american-pictures.com/genealogy/persons)
150: Holdt, Jacob (www.american-pictures.com/genealogy/persons); Nagel, Kurt V./Family Search
151: Kansallinen elämänkerrasto II, Porvoo 1929, s. 158-159
152: Carpelan, Tor 1954 s.1090
153: Strang, Martti (WWW.Strang.ch/SUKU)
154: Ramsay, Jully 1909, s.87
155: Ramsay, Jully 1909 s. 181
156: Ramsay, Jully 1909 s.87; DF2006/FMU 3657-3660, 4283, 4786
157: DF/FMU 3657
158: Ramsay, Jully 1909, s.84
159: Ramsay, Jully 1909, s.83
160: Ramsay, Jully 1909 s.87;Strang, Martti (WWW.Strang.ch/SUKU)
161: Halén, Harry s.19, Sukutieto 3/2005
162: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.575
163: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.575
164: Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.575. Elgenstierna, Gustaf 1925-36 s.575
165: Halén, Harry s.18, Sukutieto 3/2005
166: Elgenstierna s.575; Halén, Harry s.18, Sukutieto 3/2005
167: Björkman, Hjalmar: Bouppteckningar i Gamlakarleby stad 1697-1800 s.87; rippikirja/kommunionbok;SAY Rautalampi s.159
168: Magistratens värderingsinstrument 27.2.1744. (Maistraatin toimeenpanema Israel Kuneliuksen omaisuuden arviointi.)
169: Björkman, Hjalmar: Bouppteckningar i Gamlakarleby stad 1697-1800 s.87; Magistratens värderingsinstrument 27.2.1744. (Maistraatin toimeenpanema Israel Kuneliuksen omaisuuden arviointi.)
170: rippikirja/kommunionbok;vihityt/vigda
171: Rautio, Tapio /Maukosen sukukirja, osa: Eliaksen kirja
172: Helsingin yliopiston ylioppilasmatrikkeli 1640-1852/Helsingfors universitets studentmatrikel 1640-1852;Pirhonen, Maija-Liisa (sukututkimus);Viipurin raastuvan pöytäkirja 17.5.1648 ja 9.7.1649/Viborgs rådhusrätts protokoll 17.5.1648 o. 9.7.1649
173: Akiander Matthias: Herdaminne för forna Wiborgs och nuvarande Borgå stift I-II. s.443. Helsingfors 1868.
174: Helsingin yliopiston ylioppilasmatrikkeli 1640-1852/Helsingfors universitets studentmatrikel 1640-1852
175: kuolleet/döda;Pirhonen, Maija-Liisa (sukututkimus). 60 år
176: kuolleet/döda. 60 år
177: kuolleet/döda. 51 år 9 m.
178: kuolleet/döda. över 70 år
179: Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden nr.1338
180: kuolleet/döda. 64 år
181: Jalkanen K.J.: Rautalammin historia s. 51
182: kuolleet/döda. 71 år
183: kuolleet/döda. 80 år
184: www.familysearch.org
185: kuolleet/döda. Michel Paananens enka 75 år
186: SAY es2211 1654-73 s.161
187: kuolleet/döda. 88 år
188: kuolleet/döda. 86 år
189: kuolleet/döda. 1 år
190: Oja, Aulis: Istunmäen Varikset 1500- ja 1600-luvuilla;SAY
191: kuolleet/döda. begravd under kyrkan
192: kuolleet/döda. 39 år
193: SAY es2212 1727-37 s.154
194: Oja, Aulis: Istunmäen Varikset 1500- ja 1600-luvuilla;SAY es2212 1727-37 s.154
195: Oja, Aulis: Istunmäen Varikset 1500- ja 1600-luvuilla s.1
196: Oja, Aulis: Istunmäen Varikset 1500- ja 1600-luvuilla;Pälkäneen historia ss. 208-209
197: SAY es2211 1654-73 s. 166. Karin kallas änka 1668
198: SAY es2211 1634-53 s.166
199: muuttaneet/flyttade
200: Pietiläinen, Paavo
201: kuolleet/döda. 82 år
202: kuolleet/döda. 38 år
203: SAY es2211 1654-73 s.156
204: ES2211 1654-73 s.156; 1674-93 s. 156
205: Jalkanen K.J.: Rautalammin historia
206: http://koti.japo.fi/~jkhpuro/esivanhemmat.htm#Taulu%2018
207: SAY es2211 1694-1713 s.156
208: kuolleet/döda. ogift (änkling?)
209: SAY es2211 1727-39 s.,154
210: kuolleet/döda. 80 år (?)
211: kuolleet/döda. 95 år (?)
212: SAY es2211 1694-1713 s.159
213: Kallio, Reino: Vanhan Saarijärven historia. Saarijärvi 1987
214: SAY e2211 1634-53 s.101
215: SAY, es2210 s.100
216: es2210 s.100
217: SAY ES2210 1654-73 s.139