. Kaarle Juhonpoika Hämäläinen. Född 08.03.1830 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Stadsmusiker. Flyttade officiellt den 8.3.1855 från Rautalampi till Gamlakarleby och gifte sig tre månader senare. Ett skäl till ett så snabbt giftermål kunde vara, att han under sina tidigare färder till Gamlakarleby hade träffat Johanna Kastell, som sedan födde en son, kallad Karl 18.9.1854. Det är dock högst troligt, att han fr. o. m 1853 i själva verket bodde i Gamlakarleby och gjorde flyttningsanmälning först den 8.3.1855. Dog på okänt sätt i Uleåborg , där hans bror Lauri verkade. Enligt vissa källor hade Kaarle blivit kapellmästare i Uleåborgs stads kapell.[2] Död 18.07.1858 i Uleåborg[3]. Far Tabell 2. Mor Tabell 3. –Gift 03.06.1855 i Gamlakarleby utan skrud med Johanna Fredrika Kastell. Född 17.09.1829 i Gamlakarleby [1]. Död 15.12.1909 i Gamlakarleby [5].[4]

Karl William Hämäläinen;Hämelin.

Bild 1. Karl W. Hämelin.

Född 18.09.1854 i Gamlakarleby[1]. Sjökapten. Enligt födelseboken var Karl oäkta. I kommunionboken 1879-87 nämns dock "sjökapten Karl William Hämäläinen som avlidne mannens barn i förra giftet". Detta bestyrkes dessutom genom att Johanna Fredrika gifte sig med Kaarle Hämäläinen ungefär ett år efter barnets födelse. Karl gick i Elementärskolan i Gamlakarleby till 1868 då han avgick som 14-åring och började sin yrkesbana som sjöman senast 1870, då han nämns som medlem i sjömanshuset i Gamlakarleby. I skolans historik nämns, att han hette Hämäläinen och tog namnet Hämelin. Tretton år senare kallas han styrman (Åbo sjömanshus). Han nämns också i Björneborgs och Vasa Sjömanshus. Enligt bevarade sjöböcker var han 1896 kapten på ångfartyget Constantia med Björneborg som hemhamn. Enligt en anteckning på en tavla som föreställer Constantia var han kapten på fartyget 1896-1902. Han nämns också som kapten på ångfartyget Tärnan 1905-06. Flyttade redan som ung pojke ca. 1870 till huset no.196 som var beläget på nuvarande Gustav Adolfsgatan, dåvarande Staketgatan ungefär där församlingshemmet nu befinner sig. Modern hade då gift om sig med sjöman Matts Svanström, som hade barn från tidigare giften. 1873 föddes deras dotter Anna Fredrika, som senare kallades "Faster-Anna" av Karls barn. .[6]

Bild 2. Constantia - kapten Karl W. Hämelin.

Död 19.12.1909 i Gamlakarleby [3].

I. Juho Gabriel Antinpoika Hämäläinen. Född 10.05.1800 i Sumiainen, Lohilahti[1]. Torpare, smed. Flyttade som 20-åring från Sumiainen till Rautalampi, Siikakoski by, där han träffade den sex år yngre Anna Leena Pynnönen och gifte sig med henne och blev därmed hemmasvärson i torpet som kallades Autiomäki. Det blev i längden för trångbott, varför de nygifta flyttade till ett torp som kallades Pirkkala. Intill torpet fanns en smedja och en bastu. Enligt Armi Klemetti var Juho en skicklig smed och skulle ha fått till och med ett så viktigt uppdrag som att tillverka tornuret i Kuopio domkyrka. Det har dock inte påträffats bevis på detta. Det är möjligt, att Juho som smed har kunnat tillverka "klingande" kyrkklockor men knappast tidsvisare. Paret fick 12 barn. Då barnen var små och inte ännu kunde hjälpa till blev det tungt att göra dagsverk till Pynnölä, vilket var ersättningen bostaden. Juho odlade sina egna åkrar och gjorde smedsarbete, men hungern var en ofta sedd gäst i pörtet.

I. Anna Helena Juhontytär Pynnönen. Född ca 1806 i Rautalampi, Pynnölä torp nr. 3[8]. Anna Leena var enligt svärdottern Emma, gift med sonen Lars en liten vänlig, rödögd gumma. Rödögdheten berodde troligen på att hon under största delen av sitt liv hade vistat i rökpörten. Alla barn utom Lauri var födda i bastun. I augusti 1832 hade Anna Leena begivit sig ut i skogen för att plocka bär. Då hon inte hade återvänt på kvällen begav sig Juho ut för att söka henne, men då kom hon emot honom på stigen, blekare än tidigare och smålog åt sin man. I sin kjol hade hon insvept sin lilla son Lauri, som hon hade fött ute i skogen.[2] Död ca 1888 i Rautalampi[2]. Far Tabell 6. Mor Tabell 7. –Gift 13.10.1821 med Juho Gabriel Antinpoika Hämäläinen. Född 10.05.1800 i Sumiainen, Lohilahti[1]. Torpare, smed. Död 28.01.1881 i Rautalampi[2]. Tabell 2.[7]

II. Antti Juhonpoika Hämäläinen . Född 28.09.1753 i Sumiainen, Hämälä (Lohilahti)[1]. Hemmanet delades 1795 i två delar, varav den ena var Hämälä med Juho Juhonpoika som husbonde och den andra var Anttila med Antti Juhonpoika som husbonde 1795-1826. Död av ålder 03.09.1826 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Far Tabell 8. Mor Tabell 9. –Gift (beräknad tid) 1784 i Saarijärvi med Hedvig Reinholdintytär Schavon. Född (beräknad tid) 1767 i Saarijärvi[3]. Död i slag 28.03.1836 i Sumiainen, Lohilahti, Anttila[3]. Tabell 5.[8]

II. Hedvig Reinholdintytär Schavon. Född (beräknad tid) 1767 i Saarijärvi[3]. Enligt Armi Klemetti var Antti Hämäläinens äktenskap ovanligt, eftersom det sades, att han fick en adelsfröken till hustru. Det ryktades bl. a. att Hedvig var oäkta dotter till konung Gustav III. Då Hedvig föddes var konungen tjugoåring, varför det inte vore omöjligt men ryktet är nog taget ur luften.

II. Juho Simonpoika Pynnönen. Född 13.10.1767 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Torpare. Juho var den äldste sonen och gifte sig redan som 18-åring med Kristiina Pietiläinen. Han blev inte husbonde trots att var den äldste sonen utan det blev den yngste sonen Simo istället och Juho blev torpare på sin fars hemman. Det är möjligt, att Juho inte var villig eller som det ofta blev då fadern stannade länge kvar som husbonde och äldste sonen också var relativt gammal. Juho och Kristiina tycks inte enligt kyrkböckerna ha fått barn som normalt var eftersom det enda barnet, Anna Leena är född 21 år efter bröllopet. Det nämns inte i kyrkböckerna, men det är möjligt, att Anna Leena är adopterad. Man finner henne inte bland de födda, inte i varje fall som barn till Juho och Kristiina. Död av ålder 18.03.1849 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Far Tabell 12. Mor Tabell 13. –Gift 24.10.1785 i Rautalampi med Kristiina Samulintytär Pietiläinen. Född 06.12.1768 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död av ålder 21.04.1846 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Tabell 7.[4]

II. Kristiina Samulintytär Pietiläinen. Född 06.12.1768 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död av ålder 21.04.1846 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Far Tabell 14. Mor Tabell 15. –Gift 24.10.1785 i Rautalampi med Juho Simonpoika Pynnönen. Född 13.10.1767 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Torpare. Död av ålder 18.03.1849 i Rautalampi, Siikakoski, Autiomäki[3]. Tabell 6.[4]

III. Juho Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född (beräknad tid) 1724 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Bonde. Som äldsta sonen i en stor barnskara blev han husbonde på Lohilax hemman 1744 till och med ca. 1790. Inlöste hemmanet från kronan 31.3.1762. Död i lungsot 05.10.1798 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Far Tabell 16. Mor Tabell 17. –Gift 10.10.1751 i Viitasaari, Jurvansalo med Marketta Antintytär Kahilainen. Född 07.03.1735 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 24.04.1830 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[10]. Tabell 9.[4]

III. Marketta Antintytär Kahilainen. Född 07.03.1735 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[1]. Död 24.04.1830 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[10]. Far Tabell 18. Mor Tabell 19. –Gift 10.10.1751 i Viitasaari, Jurvansalo med Juho Yrjänänpoika Hämäläinen;Lohilahti . Född (beräknad tid) 1724 i Sumiainen, Lohilahti[3]. Bonde. Död i lungsot 05.10.1798 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 8.[4]

III. Georg Reinhold Danielinpoika Schavon. Född 11.07.1731 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Korpral;rustmästare. Blev som sin far soldat och var redan som 14-åring trumslagare i Tavastehus läns infanteriregemente, Rautalampi kompani 1745. Tio år senare blev han kommenderad till befästningsarbete i Sveaborg den 10.4.1755. Därefter nämns han som "volontär" 17.1.1759 och korpral 4.3.1761. Samma år den 19.9.1761 blev han kommenderad till kriget i Pommern. Tillsammans med de andra i Rautalampi kompani for han iväg med fregatten Höken. Kriget var över 1762 och han var åter följande års mönstring den 2.3.1763 och sist år 1789, då sägs:" Korpral Reinhold Schavon, tavastlänning, 58 år, 44 tjänsteår, längd 5 fot 5 tum (163 cm), närvar, kraftlös, länge och väl betjänad även i kriget i Pommern, anmodar och erhåller avsked, förordar pension". Bodde i början av sitt äktenskap i soldattorpet Hokkanen i Mulikka, som finns i Pääjärvi, Saarijärvi. Senare återfanns han i rustmästarbostället i Jokela.[31] Död i slag 10.12.1797 i Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela[3]. Far Tabell 20. Mor Tabell 21. –Gift före 06.1764 med Anna Elisabet Israelsdotter Kunelius. Född 15.04.1738 i Gamlakarleby[1]. Död i feber 18.04.1809 i Saarijärvi, Pääjärvi, Kuoppala[3]. Tabell 11.[32]

III. Anna Elisabet Israelsdotter Kunelius. Född 15.04.1738 i Gamlakarleby[1]. Efter hennes föräldrars skiljsmässa flyttade Anna-Lisa och hennes syskon med modern till sin mormor Anna och hennes nye man orgelnisten Gustav Rönberg i kvarteret 15 i Gamlakarleby. Efter Rönbergs död flyttade de igen, nu till Anna-Lisas tant Anna, som var gift med Alexander Fäder. Anteckningar om nattvardsgång förekommer 1758, varefter hon sägs ha flyttat till Savolax. Hon kom då antagligen till Rautalampi och träffade en reservist, som hette Reinhold Schavon, som verkade som trumslagare i Tavastehus läns infanteriregement. Paret vigdes möjligen i Rautalampi, ävenom inga dokument har påträffatsmen de kom till Saarijärvi senast 1764, Då nämns det i bouppteckningen efter hennes mor i juni samma år, att hon är gift med en soldat i Saarijärvi.[167] Flyttade efter sin mans död 1798 till Laukaa till sin dotter Hedvigs familj men återvände 1808 till Saarijärvi och bosatte sig på Kuoppala året innan sin död. Det skedde under det svensk-ryska kriget, vilket var mycket tungt också på dessa nejder.[8] Död i feber 18.04.1809 i Saarijärvi, Pääjärvi, Kuoppala[3]. Far Tabell 22. Mor Tabell 23. –Gift före 06.1764 med Georg Reinhold Danielinpoika Schavon. Född 11.07.1731 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Korpral;rustmästare. Död i slag 10.12.1797 i Saarijärvi, Pääjärvi, Jokela[3]. Tabell 10.[32]

III. Simo Simonpoika Pynnönen. Född 14.04.1735 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Bonde. Död 16.02.1817 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Far Tabell 24. Mor Tabell 25. –Gift före 1759 i Rautalampi med Maija Juhontytär Varis. Född 07.02.1737 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Husmor. Död i vattensot 05.05.1798 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Tabell 13.[8]

III. Maija Juhontytär Varis. Född 07.02.1737 i Rautalampi, Töhkerönmäki[1]. Husmor. Död i vattensot 05.05.1798 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Far Tabell 26. Mor Tabell 27. –Gift före 1759 i Rautalampi med Simo Simonpoika Pynnönen. Född 14.04.1735 i Rautalampi, Siikakoski[1]. Bonde. Död 16.02.1817 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[3]. Tabell 12.[8]

III. Samuli Laurinpoika Pietiläinen. Född 18.12.1743 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Flyttade den 23.9.1788 till Viitasaari och bosatte sig på Lepistö hemman i Ilmolahti tillsammans med hustru och fem barn samt en piga som kallades Kaarina Keurulainen. Lepistö blev senare Pietilä.[199] Död 27.04.1823 i Viitasaari, Ilmolahti, Lepistö[3]. Far Tabell 28. Mor Tabell 29. –Gift 18.05.1766 i Rautalampi, Pesiäissalmi med Anna Markuntytär Liimatainen. Född 17.04.1745 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Död ca 1805 i Viitasaari, llmolahti, Lepistö[200]. Tabell 15.[8]

III. Anna Markuntytär Liimatainen. Född 17.04.1745 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Död ca 1805 i Viitasaari, llmolahti, Lepistö[200]. Far Tabell 30. Mor Tabell 31. –Gift 18.05.1766 i Rautalampi, Pesiäissalmi med Samuli Laurinpoika Pietiläinen. Född 18.12.1743 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[1]. Död 27.04.1823 i Viitasaari, Ilmolahti, Lepistö[3]. Tabell 14.[8]

IV. Yrjänä Yrjänänpoika Hämäläinen. Född (beräknad tid) 1698 i Sumiainen, Lohilahti[11]. Bonde. Husbonde 1727-1743. Enligt kyrkoböckerna var han en bonde med gott uppförande.[12] Död 02.04.1746 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[11]. Far Tabell 32. Mor Tabell 33. –Gift med Riitta Jaakontytär Honkonen . Född (beräknad tid) 1699[3]. Husmor. Död i hög feber 07.05.1773 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 17.[13]

IV. Riitta Jaakontytär Honkonen . Född (beräknad tid) 1699[3]. Husmor. Död i hög feber 07.05.1773 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Far Tabell 34. Mor Tabell 35. –Gift med Yrjänä Yrjänänpoika Hämäläinen. Född (beräknad tid) 1698 i Sumiainen, Lohilahti[11]. Bonde. Död 02.04.1746 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[11]. Tabell 16.[13]

IV. Antti Antinpoika Kahilainen. Född (beräknad tid) 1697[3]. Klockare. Död av ålder 08.01.1779 i Viitasaari, Salonpää[3]. Far Tabell 36. Mor Tabell 37. –Gift 03.06.1722 i Viitasaari med Marketta Pertintytär. Född (beräknad tid) 1699[3]. Död av snuvinfektion 21.01.1776 i Viitasaari, Solisniemi[27]. Tabell 19.[4]

IV. Marketta Pertintytär. Född (beräknad tid) 1699[3]. Död av snuvinfektion 21.01.1776 i Viitasaari, Solisniemi[27]. –Gift 03.06.1722 i Viitasaari med Antti Antinpoika Kahilainen. Född (beräknad tid) 1697[3]. Klockare. Död av ålder 08.01.1779 i Viitasaari, Salonpää[3]. Tabell 18.[4]

IV. Daniel Henrikinpoika Schavon.

Bild 3. Kvartersmästarbostället Harju.

IV. Anna Margareta von der Pahlen. Född ca 1695[7]. Bodde på sergeantbostället i Mahlu, Saarijärvi 1736-52 enligt kommunionboken, men nämns också i Sysmä 1938. Mannen avled ca. 1741, så det är möjligt, att änkan flyttade till Sysmä, där två av hennes systrar levde.[50] Död ca 1752 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Far Tabell 42. Mor Tabell 43. –Gift 28.01.1724 i Viitasaari, Vuoskoski, Hilmo med Daniel Henrikinpoika Schavon. Född ca 1688 i Sibbo[33]. Död ca 1741 i Saarijärvi, Mahlu[8]. Tabell 20.[4]

IV. Israel Pentinpoika Kunelius. Född 24.05.1709 i Rautalampi, Maukola[1]. Inhysing ("innevånare")[168]. Flyttade till Gamlakarleby från Maukola i Rautalampi. Bodde till en början i ett hus ägd av hustrun Margaretas föräldrar i kvarteret 15 varefter familjen flyttade till sitt eget hus i kvarteret 13 i hörnet av Kyrkogatan och Kampen. Hustrun förivrade sig med husaren Rosenmann och fick med honom dottern Maria varefter paret skildes. Med magistratens beslut företogs inventering av tillgångarna den 27.2.1744. Egendomen uppskattades till 139 koppardaler. Byggnaderna var förfallna och inredningen knapp. Israels svärmor Anna Forsman uppgav i samband med inventariet, att hon till största del hade betalat huset, vilket Israel förnekade. Magistraten lyckades inte utreda det verkliga förhållandet och beslöt överlåta ärendet till rådhusrätten. Israel blev kvar i huset och uppges enligt vissa källor vara död 1748. Detta bestyrks inte av dödboken i Gamlakarleby. Däremot anger kommunionboken "i Stockholm", varför hans öde tillsvidare är okänt. Margareta flyttade med barnen till sin moders hus och avled den 6.5.1764 i lungsot.[169] Far Tabell 44. Mor Tabell 45. –Gift ca 1935 i Gamlakarleby med Margareta Jöransdotter Forsman. Född ca 1716 i Stockholm[8]. Död i lungsot 06.05.1764 i Gamlakarleby[3]. Tabell 23.[8]

IV. Margareta Jöransdotter Forsman. Född ca 1716 i Stockholm[8]. Död i lungsot 06.05.1764 i Gamlakarleby[3]. Far Tabell 46. Mor Tabell 47. –Gift ca 1935 i Gamlakarleby med Israel Pentinpoika Kunelius. Född 24.05.1709 i Rautalampi, Maukola[1]. Inhysing ("innevånare")[168]. Tabell 22.[8]

IV. Simo Maunonpoika Pynnönen. Född 1697 i Kangasniemi[8]. Bonde. Flyttat från Kangasniemi till Rautalampi ca. 1712.[8] Död 09.06.1776 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[8]. Far Tabell 48. Mor Tabell 49. –Gift ca 1721 i Rautalampi med Riitta Mikontytär Paananen. Född (beräknad tid) 1688[180]. Död 15.03.1752 i Rautalampi, Siikakoski[180]. Tabell 25.[8]

IV. Riitta Mikontytär Paananen. Född (beräknad tid) 1688[180]. Död 15.03.1752 i Rautalampi, Siikakoski[180]. Begravd under kyrkan. Far Tabell 50. Mor Tabell 51. –Gift ca 1721 i Rautalampi med Simo Maunonpoika Pynnönen. Född 1697 i Kangasniemi[8]. Död 09.06.1776 i Rautalampi, Siikakoski, Pynnölä[8]. Tabell 24.[8]

IV. Juho Laurinpoika Varis. Född (beräknad tid) 1686 i Rautalampi, Istunmäki[3]. Trots att han var den äldste sonen blev han inte husbonde pä hemmanet utan den yngre brodern Mikko fick uppdraget. Det är möjligt att hans svaga hälsa bidrog till detta. Enligt skatteuppgifterna befriades han från personskatt redan som 47-åring då den normala åldern var 63 år. Kanske det också kunde bero på att hans far Lauri var länge husbonde och Mikko var därför åldersmässigt lämpligare då Lauri avstod.[8] Död av ålder 30.01.1759 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Far Tabell 52. Mor Tabell 53. –Gift 14.10.1722 i Rautalampi med Liisa Matintytär Kukkonen. Född (beräknad tid) 1700 i Paltamo?[4]. Död efter långvarig sjukdom 10.11.1763 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Tabell 27.[4]

IV. Liisa Matintytär Kukkonen. Född (beräknad tid) 1700 i Paltamo?[4]. Kallas Maria Mattsdotter, Paltamo i de vigdas bok. Hennes förnamn kan eventuellt vara Maria Elisabet.[4] Död efter långvarig sjukdom 10.11.1763 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Far Tabell 54. –Gift 14.10.1722 i Rautalampi med Juho Laurinpoika Varis. Född (beräknad tid) 1686 i Rautalampi, Istunmäki[3]. Död av ålder 30.01.1759 i Rautalampi, Töhkerönmäki[3]. Tabell 26.[4]

IV. Lauri Laurinpoika Pietiläinen. Född 23.05.1704 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Husbonde på Perintö-Pietilä 1740-1755.[8] Död 14.11.1780 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Far Tabell 56. Mor Tabell 57. –Gift 1:o 24.09.1724 i Rautalampi med Kristiina Korhonen. Född (beräknad tid) 1703[3]. Död 07.02.1731 i Rautalampi[3].[8] –Gift 2:o 29.05.1732 i Rautalampi, Rajalankoski med Kaarina Samulintytär Vepsäläinen. Född (beräknad tid) 1708 i Pieksämäki, Toholahti, Rajalanniemi[201]. Död av ålderdom 09.03.1790 i Viitasaari, Ilmolahti Lepistö[201]. Tabell 29.[4]

IV. Kaarina Samulintytär Vepsäläinen. Född (beräknad tid) 1708 i Pieksämäki, Toholahti, Rajalanniemi[201]. Var änka då hon gifte sig med Lauri Pietiläinen. Den första mannen Mikko Leskeläinen avled efter tre års äktenskap. Det fanns mera dramatik i äktenskapet: dottern Kaarina kvävdes som baby i sängen under sin mor. Död av ålderdom 09.03.1790 i Viitasaari, Ilmolahti Lepistö[201]. Far Tabell 58. Mor Tabell 59. –Gift 1:o 25.12.1727 i Rautalampi, Rajalanniemi med Mikko Leskeläinen.[4] –Gift 2:o 29.05.1732 i Rautalampi, Rajalankoski med Lauri Laurinpoika Pietiläinen. Född 23.05.1704 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[8]. Död 14.11.1780 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Tabell 28.[4]

IV. Markku Pekanpoika Liimatainen. Född 10.05.1703 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Bonde. Husbonde ca. 1725-51, varefter sonen Pekka efterträdde.[8] Död 07.06.1788 i Rautalampi, Pesiäissalmi[208]. Far Tabell 60. Mor Tabell 61. –Gift 1:o med Venla N.N. Död ca 1727[8].[193] –Gift 2:o ca 1727 i Rautalampi med Kristiina Matintytär Pakarinen. Född 18.09.1704 i Rautalampi, Pakarila[1]. Husmor. Död i styng 30.04.1769 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Tabell 31.[209]

IV. Kristiina Matintytär Pakarinen. Född 18.09.1704 i Rautalampi, Pakarila[1]. Husmor. Död i styng 30.04.1769 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Far Tabell 62. Mor Tabell 63. –Gift ca 1727 i Rautalampi med Markku Pekanpoika Liimatainen. Född 10.05.1703 i Rautalampi, Pesiäissalmi[1]. Bonde. Död 07.06.1788 i Rautalampi, Pesiäissalmi[208]. Tabell 30.[209]

V. Yrjänä Paavalinpoika Hämäläinen. Född ca 1666[2]. Bonde. Hemmanet kallades både Hämälä och Lohilahti (Lohilax) och var på den tiden 619 hektar stort. Hemmanet var till 1686 frälse, dvs ägt skattefritt av adeln. Det odlades av landbönder, som dock var skatteskyldiga för sin lön. Släkten Hämäläinen kom som landbönder till hemmanet 1645. Den förste var Perttu Paavalinpoika Hämäläinen. Yrjänä var antagligen Perttu Paavalinpoikas sonson. Enligt mantalslängderna hade Perttu Paavalinpoika åtminstone sönerna Perttu, Lauri och Paavali. Perttu var landbonde 1676-77 och hans son Lauri till 1692. Därefter blev antagligen Paavalis son husbonde 1693-1698. Därefter ser det ut som om det blev en utomstående husbonde, Pekka Pekanpoika Jämsä, vilket kan ha berott på, att det under några år hade varit svår missväxt och många husbönder tvingades ge upp. Släkten Hämäläinen fortsatte dock senare att odla på hemmanet och som husbönder nämns efter sekelskiftet Risto Paavalinpoika och Eerik Paavalinpoika, antagligen Yrjänä Paavalinpoikas bröder. Släkten inlöste egendomen 1762 under Yrjänä Paavalinpoikas sonsons Juhana Yrjänänpoikas tid.[14] Yrjänäs hustru kallas enligt mantalslängderna Marketta åtminstone efter 1692. I kyrkböckerna förekommer dock namnen Marketta Juhontytär, Marketta Pekantytär och Anna Juhontytär. Det kan vara fråga om skrivfel men det kan antas att moder till barnen var Marketta Pekantytär som levde 1668-1737.[15] Död ca 1736 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[8]. Far Tabell 64. –Gift med Marketta Pekantytär. Född (beräknad tid) 1668[17]. Husmor. Död 24.09.1737 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Tabell 33.[16]

V. Marketta Pekantytär. Född (beräknad tid) 1668[17]. Husmor. Död 24.09.1737 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[3]. Far Tabell 66. Mor Tabell 67. –Gift med Yrjänä Paavalinpoika Hämäläinen. Född ca 1666[2]. Bonde. Död ca 1736 i Sumiainen, Raikkaus, Lohilahti[8]. Tabell 32.[16]

V. Jaakko Joonaanpoika. Riitta Honkonens fars namn kan läsas i dödboken[3]. –Gift med Venla Kristiina Honkonen. Tabell 35.[26]

V. Venla Kristiina Honkonen. Riitta Honkonens mors namn kommer från dödboken där hennes föräldrar nämns.[3] –Gift med Jaakko Joonaanpoika. Tabell 34.[26]

V. Antti Kahilainen. Född (beräknad tid) 1658[10]. Klockare. Död 21.02.1754 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[10]. Begravd ikyrkan[3]. –Gift med Beata Paulintytär. Född Död av ålder 23.01.1763 i Viitasaari, Jurvansalo[28]. Tabell 37.[1]

V. Beata Paulintytär. Född Hon sägs vara 97 år gammal då hon dog, men det kan ifrågasättas eftersom hon då skulle ha varit 55 år då hon födde sitt yngsta barn. Död av ålder 23.01.1763 i Viitasaari, Jurvansalo[28]. –Gift med Antti Kahilainen. Född (beräknad tid) 1658[10]. Klockare. Död 21.02.1754 i Viitasaari, Jurvansalo, Haukilahti[10]. Tabell 36.[1]

V. Henrik Schavonius (Savonius). Nämns som student i Åbo 1674 och i katedralskolans stipendiatförteckning 1675-76 som Henrik Savonius, Nyland. Faderns namn kan ha varit Johan.[39] Sökte kyrkoherdeämbetet i Juva (Jockis) efter sin svärfars död (kyrkoherde i samma församling ) och reste till Sverige 1680 för att erhålla konungens rekommendationsbrev, men konsistorn hade redan utnämnt Arvid Bronnerus eftersom församlingen inte var "regal"[40]. Nämns 1682 som krigspredikant i Skafvaböle (Hyrylä).[41] Han var 1693-1701 kapellan i Koski, Tavastehus län. Nämns i mantalslängden i Tennilä 1694 med sin hustru och i prästgården 1698-1701.[42] 1699 nämns han som ägare till Uutela gård i Porvola. Under denna tidsperiod upplevde Finland de svåraste hungeråren i sin historia 1696-98 då en tredjedel av befolkningen dog och gårdarna blev öde.[43] Namnet Schavons ursprung är inte klarlagd. Då Henrik kom till gymnasiet kan han ha fått efternamnet. Savonius som det ursprungligen skrevs kan vara härlett från landskapet Savo. Å andra sidan nämns han i universitetets matrikel komma från Nyland.[33] Död ca 1701 i Koski[33]. –Gift 1:o med Kristiina Matintytär Ignatius. Tabell 41.[44] –Gift 2:o med Kristina Kass. Nämns som änka på tingsrätten i Lammi den 24.1.1710. Hon kom möjligen från Kass hemman i Katternö i Pedersöre, där man har gjort mycket släktforskning, men inget tyder dock på, att hon skulle vara Henrik Schavons hustru.[46][45]

V. Kristiina Matintytär Ignatius. Nämns som Henrik Savonius' hustru i Åbo akademis matrikel och i Bergholms släktbok samt i Juvas historia, men där som Katarina Ignatia, dotter till Mathias Ignatius. Som hustru nämns även Kristina Kass (som änka i domboken för Lammi). Henrik var möjligen gift flera gånger och det är tillsvidare oklart vem är moder till hans barn.[44] Far Tabell 82. –Gift med Henrik Schavonius (Savonius). Död ca 1701 i Koski[33]. Tabell 40.[44]

V. Wolter Magnus Sr. von der Pahlen. Kapten. Nämns som furir vid Tavastehus läns infanteriregemente 1685 och senare därstädes som sergeant 1689, fältväbel 1693, fänrik 1697, sekundärlöjtnant 1701, premiärlöjtnant samma år och slutligen kapten 1711. Stupade under Stora ofreden i striden mot ryssarna i Storkyro.[50] Sålde hälften av Paaso gård till överstelöjtnant Odert von Essen.[55] Död 19.02.1714 i Storkyro, Napue[56]. Far Tabell 84. Mor Tabell 85. –Gift med Maria Anna von Schildt. Tabell 43.[55]

V. Maria Anna von Schildt. Levde som änka. Omnämns som gudmor i Viitasaari 1714.[56] Föräldrar möjligen Georg von Schildt och N.N. von Nandelstadt.[51] –Gift med Wolter Magnus Sr. von der Pahlen. Kapten. Död 19.02.1714 i Storkyro, Napue[56]. Tabell 42.[55]

V. Pentti Pentinpoika Kunelius. Född ca 1665 i Viitasaari[171]. Bonde. Kom 1697 till Maukola prästgård som torpare på Talliniemi och blev senare som måg husbonde på Maukola åtminstone till år 1722.[171] Död ca 1754 i Rautalampi, Maukola[7]. Far Tabell 88. Mor Tabell 89. –Gift 27.09.1697 i Rautalampi med Elisabet Niilontytär Fridlander. Född ca 1664 i Rautalampi[7]. Död 01.04.1751 i Rautalampi, Maukola[7]. Tabell 45.[171]

V. Elisabet Niilontytär Fridlander. Född ca 1664 i Rautalampi[7]. Död 01.04.1751 i Rautalampi, Maukola[7]. Far Tabell 90. Mor Tabell 91. –Gift 27.09.1697 i Rautalampi med Pentti Pentinpoika Kunelius. Född ca 1665 i Viitasaari[171]. Bonde. Död ca 1754 i Rautalampi, Maukola[7]. Tabell 44.[171]

V. Jöran Jöransson Forsman. Född ca 1690 i Kalajoki[8]. Smed;borgare. Jöran kom från Kalajoki till Gamlakarleby och kallades dräng då han gifte sig. Han blev smed före 1719, eftersom han efter det kallades borgare. Var under stora ofreden flykting i Hälsingland i Sverige. Han kallades på listan över hjälbehövande "borgare från Gamlakarleby, i Tegelmora, okänt antal barn, lever i stor fattigdom". Han förekommer i olika dokument under många namn bl.a. Jöran Smed, Jöran Forsman, Jöran Jöransson och Johan Jöransson. Släktnamnet Forsman har han säkert fått eftersom han blev hantverkare och hade fått borgarrättigheter. Då måste man ha ett släktnamn.[179] Död 30.09.1739 i Gamlakarleby[3]. –Gift 18.02.1714 i Gamlakarleby med Anna Larsdotter Murick. Född 24.06.1694 i Gamlakarleby[1]. Död i bröstsjuka 10.06.1764 i Gamlakarleby[3]. Tabell 47.[4]

V. Anna Larsdotter Murick. Född 24.06.1694 i Gamlakarleby[1]. Död i bröstsjuka 10.06.1764 i Gamlakarleby[3]. Far Tabell 94. Mor Tabell 95. –Gift 1:o 18.02.1714 i Gamlakarleby med Jöran Jöransson Forsman. Född ca 1690 i Kalajoki[8]. Smed;borgare. Död 30.09.1739 i Gamlakarleby[3]. Tabell 46.[4] –Gift 2:o 07.10.1740 i Gamlakarleby med Gustav Rönberg. Organist.[4]

V. Mauno Olavinpoika Pynnönen. Född ungefär 1670. Mauno Pynnönen kom till Rautalampi från Kangasniemi, Lieminki, Pynnölä 1712. Hemmanet Pynnölä i Kärkkäälä by i Rautalampi socken är bland de äldsta i byn.[181] Död ca 1720 i Rautalampi, Siikakoski. Far Tabell 96. –Gift ungefär 1696 i Kangasniemi med Maija Räihä. Född (beräknad tid) 1670[182]. Död 24.02.1741 i Rautalampi[182]. Tabell 49.[1]

V. Maija Räihä. Född (beräknad tid) 1670[182]. Död 24.02.1741 i Rautalampi[182]. –Gift ungefär 1696 i Kangasniemi med Mauno Olavinpoika Pynnönen. Född ungefär 1670. Död ca 1720 i Rautalampi, Siikakoski. Tabell 48.[1]

V. Mikko Heikinpoika Paananen. Född (beräknad tid) 1653 i Rautalampi[183]. Död 20.05.1733 i Rautalampi, Leskelä[183]. Far Tabell 100. Mor Tabell 101. –Gift ca 1681 med N.N. Född (beräknad tid) 1659[185]. Död 13.05.1734 i Rautalampi, Leskelä[185]. Tabell 51.[184]

V. N.N. Född (beräknad tid) 1659[185]. Död 13.05.1734 i Rautalampi, Leskelä[185]. –Gift ca 1681 med Mikko Heikinpoika Paananen. Född (beräknad tid) 1653 i Rautalampi[183]. Död 20.05.1733 i Rautalampi, Leskelä[183]. Tabell 50.[184]

V. Lauri Laurinpoika Varis. Född efter 1667 i Rautalampi, Istunmäki[186]. Bonde. Flyttade till Varis hemman i Töhkerönmäki by från Istunmäki, Kuhjo torp där hans far Lauri Heikinpoika hade varit torpare. Han nämns som husbonde 1705- ca. 1720och efterträds av sonen Mikko. Enligt kommunionboken 1705-13 flyttade förutom hans egen familj modern Barbara, bröderna Heikki och Juho, systern Agneta samt farbrodern Heikki.[8] Död 14.06.1748 i Rautalampi, Töhkerönmäki[187]. Begravd under kyrkan[3]. Far Tabell 104. Mor Tabell 105. –Gift ungefär 1685 i Rautalampi med Marketta Mikontytär Korhonen. Född (beräknad tid) 1663 i Rautalampi[3]. Död 29.11.1749 i Rautalampi, Töhkerönmäki[188]. Tabell 53.[8]

V. Marketta Mikontytär Korhonen. Född (beräknad tid) 1663 i Rautalampi[3]. Död 29.11.1749 i Rautalampi, Töhkerönmäki[188]. Begravd under kyrkan[3]. Far Tabell 106. –Gift ungefär 1685 i Rautalampi med Lauri Laurinpoika Varis. Född efter 1667 i Rautalampi, Istunmäki[186]. Bonde. Död 14.06.1748 i Rautalampi, Töhkerönmäki[187]. Tabell 52.[8]

V. Matti Kukkonen.

V. Lauri Olavinpoika Pietiläinen . Bonde. Född (beräknad tid) 1666 i Rautalampi, Kärkkälä, Perintö-Pietilä[176]. Död 26.12.1726 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Far Tabell 112. Mor Tabell 113. –Gift 1:o med Marketta N.N.. Död 03.04.1697 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. –Gift 2:o 17.10.1697 i Rautalampi med Susanna Heikintytär Liimatainen. Född före 1680[202]. Död 12.03.1724 i Rautalampi, Perintö-Pietilä[202]. Tabell 57.[4]

V. Susanna Heikintytär Liimatainen. Född före 1680[202]. Död 12.03.1724 i Rautalampi, Perintö-Pietilä[202]. Far Tabell 114. –Gift 17.10.1697 i Rautalampi med Lauri Olavinpoika Pietiläinen . Bonde. Född (beräknad tid) 1666 i Rautalampi, Kärkkälä, Perintö-Pietilä[176]. Död 26.12.1726 i Rautalampi, Kärkkäälä, Perintö-Pietilä[3]. Tabell 56.[4]

V. Samuli Paavonpoika Vepsäläinen. Far Tabell 116. –Gift med Justiina Olavintytär Laitinen. Tabell 59.[8]

V. Justiina Olavintytär Laitinen. Far Tabell 118. –Gift med Samuli Paavonpoika Vepsäläinen. Tabell 58.[8]

V. Pekka Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1666 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde. Flyttade från Saarijärvi till Pesiäissalmi i Rautalampi och var husbonde där ca 1702-1725, varefter sonen Markku tog över. Död 13.06.1743 i Rautalampi, Pesiäissalmi[210]. Far Tabell 120. Mor Tabell 121. –Gift 22.10.1699 i Rautalampi med Anna Heikintytär Kinnunen. Född ca 1680 i Rautalampi, Siikakoski?[184]. Tabell 61.[4]

V. Anna Heikintytär Kinnunen. Född ca 1680 i Rautalampi, Siikakoski?[184]. Far Tabell 122. –Gift 22.10.1699 i Rautalampi med Pekka Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1666 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde. Död 13.06.1743 i Rautalampi, Pesiäissalmi[210]. Tabell 60.[4]

V. Matti (Eliaanpoika?) Pakarinen. Husbonde på Pakarila ca. 1702-05. Far Tabell 124. Mor Tabell 125. –Gift med Maria Martintytär Siekkinen. Tabell 63.[184]

V. Maria Martintytär Siekkinen. Far Tabell 126. –Gift med Matti (Eliaanpoika?) Pakarinen. Tabell 62.[184]

VI. Paavali Pertunpoika Hämäläinen. Död före 1666 i Laukaa, Lohilahti[20]. Far Tabell 128. –Gift med Helka N.N.[20]

VI. Pekka Yrjänänpoika. –Gift med Kaarina Matintytär. Tabell 67.[25]

VI. Kaarina Matintytär. –Gift med Pekka Yrjänänpoika. Tabell 66.[25]

VI. Matti Niilonpoika (Mathias Nicolai) Ignatius. Prost. Blev student och var slutligen kyrkoherde i Jockis (Juva). Skrev sitt namn redan 1669 i formen Ignatius.[52] Präst i Nyslott (Savonlinna), notarie åt konsistorn och domkyrkans ekonom i Viborg 1642. Nämns som pedagog och slottspredikant i Nyslott 1646. Per Brahe befriade honom från skatt "för tre ekorrskinn i Tolvaniemi i Säämingi, som han hade tagit som öde" så länge han verkade som skolmästare.[53] Död 1680 i Juva[53]. Far Tabell 164.

VI. Kristian Magnus von der Pahlen. Regementsvartersmästare. Adelsätten von der Pahlen lär härstamma från Westfalen och utbredde sig till Livland, nuvarande Lettland. Riddaren Johannes de Pala, som levde under senare delen av 1200-talet och i början av 1300-talet förekommer där åren 1316-1325 ( verkade bl.a. som fogde i Treyden), Detlevus de Pale 1345 och Ludeke och Gottschalk von der Pale 1397, alla som vasaller till ärkebiskopen i Riga. Släktens namn kommer troligtvis från det tidigare namnet på bäcken Pale, som rinner förbi Dickeln. Släkten har senare utbrett sig och är immatrikulerad på riddarhusen i Tallinn (Reval) under nr. 40, i Riga under nr. 40 och i Mitau (nuvarande Jelgava) under nr. 212. I Stockholm är släkten immatrikulerad som friherrlig släkt under nr. 75. I Sissegal socken i Livland besatt släkten på 1400-talet Altenwoga, Weissensee och Taurup samt Astrau (även kallat Hof zur Pale) i Dickelns socken och Seppküll i Lemsal socken.[58] Trots de digra släktutredningarna av släkten kan man inte tillsvidare fastställa hur Kristian Magnus von der Pahlen med säkerhet hör till släkten.[59] Dokumenterade uppgifter om honom är knappa och man vet endast, att han var regementets kvartersmästare och ägde Paaso gård i Heinola genom sin hustru Katarina de la Motte.[56] Död ca 1694 i Heinola[55]. –Gift 1667 i Heinola, Paaso med Katarina de la Motte. Död 03.06.1698[61]. Tabell 85.[60]

VI. Katarina de la Motte. Hennes första man Evert Johan Ållongren ärvde hälften av Paaso gård. Då hans dräng sköt honom på landsvägen invid gården 1666 och paret var barnlöst, gick gården till Katarina. Den finska adelssläkten Ållongren hade immatrikulerats 1625 under nr.115.[63] Död 03.06.1698[61]. Far Tabell 170. Mor Tabell 171. –Gift 1:o med Evert Johan Ållongren. Kornett, hörde till släkten Ållongren i Finland nr. 115. Mördades på landsvägen i Paaso av sin dräng.[60] Död 1666[56].[60] –Gift 2:o 1667 i Heinola, Paaso med Kristian Magnus von der Pahlen. Regementsvartersmästare. Död ca 1694 i Heinola[55]. Tabell 84.[60]

VI. Pentti Nuutinpoika (Benedictus Canuti) Kunelius (Cunelius). Född ca 1622 i Viborg(?)[7]. Kom från Viborgs stift, där han nämns som djäkn, skolelev år 1648. Följande år anklagas han för att med bar hand ha slagit ihjäl Sven Olavsson Pihl, som var känd som en stor slagsbult. Saken torde inte ha varit svartvit, eftersom han endast dömdes till böter, ävenom stora. Han kom in i universitetet i Dorpat, där han bl. a. lärde sig latin. Han nämns som student i Dorpat 6.3.1650. Han skrev år 1652 en klagodikt på latin med anledning av prästen i Viborg, Samuel Mattsson Toljas bortgång. Dikten trycktes samma år i Dorpat och finns numera i helsingfors universitets bibliotek. Under dikten finns en översättning från latin: "Med största högaktning och med tårar skriven av Benedictus Canuti Cunelius Wib. Carelius". Efter att ha blivit utdimitterad från Dorpat blev han först Kompanipredikant i Viborgs infanterieskadron 1655-57 i Nöteborg, Ingermanland, sedan vikarierande kyrkoherde i Luumäki 1660-63. Som kyrkoherde i Viitasaari verkade han därefter till sin död.[172] Erhöll befrielse med riksdagens beslut från halva skatten fr. o.m. 1669 med pastoratets "ringhet" som motiv. [173]. Död ca 1690 i Viitasaari[174]. –Gift 1:o före 1659 med Elisabet N.N. Född ca 1630[7]. Död ca 1684[7]. Tabell 89.[7] –Gift 2:o före 1678 med Maria N.N.[7]

VI. Elisabet N.N. Född ca 1630[7]. Död ca 1684[7]. Enligt vissa källor Elisabet Israelsdotter[7]. –Gift före 1659 med Pentti Nuutinpoika (Benedictus Canuti) Kunelius (Cunelius). Född ca 1622 i Viborg(?)[7]. Död ca 1690 i Viitasaari[174]. Tabell 88.[7]

VI. Nils Nikolai Fridlander. Född ca 1630[171]. Död ca 1714[171]. –Gift ca 1661 med Valborg Henrika Tomasdotter. Död ca 1722[171]. Tabell 91.[171]

VI. Valborg Henrika Tomasdotter. Död ca 1722[171]. Far Tabell 182. Mor Tabell 183. –Gift ca 1661 med Nils Nikolai Fridlander. Född ca 1630[171]. Död ca 1714[171]. Tabell 90.[171]

VI. Lars Henriksson Murick. Född 11.08.1663 i Gamlakarleby[1]. Far Tabell 188. –Gift 10.08.1686 i Gamlakarleby med Elisabet Olofsdotter. Tabell 95.[4]

VI. Elisabet Olofsdotter. –Gift 10.08.1686 i Gamlakarleby med Lars Henriksson Murick. Född 11.08.1663 i Gamlakarleby[1]. Tabell 94.[4]

VI. Olavi Pynnönen. Död 18.06.1688 i Kangasniemi[3]. Begravd under kyrkan[3].

VI. Heikki Matinpoika Paananen. Född ca 1624[184]. Far Tabell 200. Mor Tabell 201. –Gift 1655 i Rautalampi med Marketta N.N.. Född ca 1628 i Rautalampi[184]. Tabell 101.[184]

VI. Marketta N.N.. Född ca 1628 i Rautalampi[184]. –Gift 1655 i Rautalampi med Heikki Matinpoika Paananen. Född ca 1624[184]. Tabell 100.[184]

VI. Lauri Heikinpoika Varis. Född ca 1635 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Inhysing;torpare. Nämns 1665-76 som bror till husbonden på Istunmäki hemman och 1676-84 som farbror till husbonden samy som husbonde på torpet Kuhjo 1684-94. Han hade bott hela sitt liv på hemmanet, vars husbonde var hans far, Heikki Paavonpoika Varis 1633-46, sedan hans äldre bröder Paavo Heikinpoika till år 1662 och Klaus Heikinpoika till 1676. Därefter blev Klaus son Heikki husbonde mellan 1676 och 1694. Lars hade alltså som yngre son inte blivit husbonde i sina bästa år, utan hade vait tvungen att grunda ett nytt hemman eller köpa ett annat, såsom hans egen son gjorde då han flyttade till Töhkerönmäki omkring 1707.[190] Död 28.02.1697 i Rautalampi, Istunmäki[191]. Far Tabell 208. Mor Tabell 209. –Gift ungefär 1666 i Rautalampi med Barbara Laurintytär Närhi. Född ca 1640 i Rautalampi, Närhinsalo[184]. Död efter 1713 i Rautalampi, Töhkerönmäki[8]. Tabell 105.[186]

VI. Barbara Laurintytär Närhi. Född ca 1640 i Rautalampi, Närhinsalo[184]. Flyttade efter mannens död till sin son Lauri i Töhkerönmäki, var hon avled efter 1713, eftersom hon nämnes i kommunionboken 1705-13. Därefter saknas kyrkoböckerna till 1721.[8] Död efter 1713 i Rautalampi, Töhkerönmäki[8]. Far Tabell 210. Mor Tabell 211. –Gift ungefär 1666 i Rautalampi med Lauri Heikinpoika Varis. Född ca 1635 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Inhysing;torpare. Död 28.02.1697 i Rautalampi, Istunmäki[191]. Tabell 104.[186]

VI. Mikko Korhonen.

VI. Olavi Pietarinpoika Kärkkäinen;Pietiläinen. Född ca 1630 i Rautalampi, Kärkkäälä[200]. Död ca 1694 i Rautalampi, Kärkkäälä, Pietilä[200]. Far Tabell 224. Mor Tabell 225. –Gift 1:o ca 1650 med Sofia N.N. Död ca 1670 i Rautalampi, Perintö-Pietilä[200]. Tabell 113.[203] –Gift 2:o ca 1673 med Elina Matintytär. Död ca 1712 i Laukaa, Sumiainen, Mäkelä[200].[204]

VI. Sofia N.N. Död ca 1670 i Rautalampi, Perintö-Pietilä[200]. –Gift ca 1650 med Olavi Pietarinpoika Kärkkäinen;Pietiläinen. Född ca 1630 i Rautalampi, Kärkkäälä[200]. Död ca 1694 i Rautalampi, Kärkkäälä, Pietilä[200]. Tabell 112.[203]

VI. Heikki Liimatainen.

VI. Paavo Vepsäläinen.

VI. Olavi Laitinen.

VI. Markku Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1625 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde;smed. Flyttade till Pesiäissalmi 1668 från Liimattala i Pyyrinlahti. Var husbonde till 1690, varefter sonen Markku övertog. Var en duktig smed i sina yngre dagar. Död 15.05.1710 i Rautalampi, Pesiäissalmi[211]. Begravd under kyrkan 15.05.1710 i Rautalampi, Pesiäissalmi[3]. Far Tabell 240. Mor Tabell 241. –Gift ca 1665 med Venla N.N. Tabell 121.[212]

VI. Venla N.N. –Gift ca 1665 med Markku Markunpoika Liimatainen. Född ungefär 1625 i Saarijärvi, Pyyrinlahti, Liimattala[193]. Bonde;smed. Död 15.05.1710 i Rautalampi, Pesiäissalmi[211]. Tabell 120.[212]

VI. Heikki Kinnunen.

VI. Elias Matinpoika Pakarinen. Far Tabell 248. Mor Tabell 249. –Gift med Helka N.N. Tabell 125.[217]

VI. Helka N.N. –Gift med Elias Matinpoika Pakarinen. Tabell 124.[217]

VI. Martti Siekkinen.

VII. Perttu Paavalinpoika Hämäläinen. Den förste landbonden av släkten Hämäläinen på Lohilax hemman.[22] Far Tabell 256. –Gift med Helka N.N.[23]

VII. Niilo Juhonpoika Ignat. Släkten Ignatius' äldsta kända medlem. Borgare i Viborg, nämns "i vallen" 1613-1627. Förekommer inte längre i dokument från 1635. Han antas ha kommit från Ignat, en gård österom staden. Där var redan 1551 Per Ignatt husbonde och samtidigt verkade borgaren Jöran Ignatt i staden, vilken antas ha kommit från samma gård. Nils' släktförhållande till dessa är dock oklar.[53]

VII. Karl (Sr) de la Motte. Major. Kornett vid Åbo läns kavalleriregemente 1637, löjtnant 1639. Ryttmästare vid Viborgs läns kavalleriregemente 1643, major 1647. Tjänstgjorde vid Åbo läns kavalleriregemente 1653. Ägde i arv Lahis herrgård i Sääksmäki vartill hörde bl.a. husen i Vahanka by i Saarijärvi samt Lempilä i Halikko (från 1676). För honom resolverades i rådet 18.7.1634 att på riddarhuset skulle lämnas plats till dess han från Frankrike förskaffat sig bevis att hans far varit av adel. Blev godkänd som svensk medborgare efter att Karl Karlsson Gyllenhjelm hade levererat ett bevis åt riksdagen och därefter introducerad på riddarhuset 1642 under nr. 280 på ättens vägnar.[63] Död 1653 i Sääksmäki[60]. Far Tabell 340. Mor Tabell 341. –Gift med Gertrud von Engelhardt. Död 1659 i Sääksmäki[55]. Tabell 171.[64][60]

VII. Gertrud von Engelhardt. Död 1659 i Sääksmäki[55]. Begravd i kyrkan.[64] Far Tabell 342. Mor Tabell 343. –Gift med Karl (Sr) de la Motte. Major. Död 1653 i Sääksmäki[60]. Tabell 170.[60]

VII. Tomas Henrik N.N. Kyrkoherde i Mäntyharju[171]. –Gift ca 1661 med Brita Olofsdotter (?). Tabell 183.[171]

VII. Brita Olofsdotter (?). –Gift ca 1661 med Tomas Henrik N.N. Tabell 182.[171]

VII. Henrik Larsson Murick. Född ca 1619 i Nedervetil?. Död 02.09.1697 i Gamlakarleby[3].

VII. Matti Paananen. –Gift med Kaarina N.N.. Tabell 201.[184]

VII. Kaarina N.N.. –Gift med Matti Paananen. Tabell 200.[184]

VII. Heikki Paavonpoika Varis. Född ca 1590 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Husbonde på Istunmäki hemman 1633-46. Led i äldre ålder av bråck.[190] Död ca 1674 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Far Tabell 416. –Gift ca 1625 i Rautalampi med Elina Tapanintytär. Död i Rautalampi, Istunmäki[184]. Tabell 209.[184]

VII. Elina Tapanintytär. Död i Rautalampi, Istunmäki[184]. –Gift ca 1625 i Rautalampi med Heikki Paavonpoika Varis. Född ca 1590 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Död ca 1674 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Tabell 208.[184]

VII. Lauri Yrjönpoika Närhi. Den äldre brodern Tuomas var husbonde på gården. Lauri med familj bodde på hemmanet men han kallas varken torpare eller inhysing i tillgängliga dokument, men han har sannolikt deltagit i hemmanets skötsel. Död ca 1667 i Rautalampi, Närhinsalo[197]. Far Tabell 420. Mor Tabell 421. –Gift ca 1649 med Kaarina N.N. Tabell 211.[198]

VII. Kaarina N.N. –Gift ca 1649 med Lauri Yrjönpoika Närhi. Död ca 1667 i Rautalampi, Närhinsalo[197]. Tabell 210.[198]

VII. Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen. Bonde. I Kärkkäälä fanns på 1500-1600-talen många familjer som kallades Kärkkäinen. För att underlätta detta började man kalla familjerna efter hemmansnamnen, vilka ändrades också om det var nödvändigt. Pietari Kärkkäinens efterkomma kallades därför i slutet av 1600-talet Pietilä eller Pietiläinen. T.ex. i jordboken från 1705 kallades hemmanet Pietilä i stället för det tidigare Kärkäs.[205] Död ca 1655 i Rautalampi[206]. Far Tabell 448. –Gift med Elina Olavintytär. Tabell 225.[207]

VII. Elina Olavintytär. –Gift med Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen. Bonde. Död ca 1655 i Rautalampi[206]. Tabell 224.[207]

VII. Markku Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Husbonde på Liimattala hemman i Pyyrinlahti ca 1644-1653. Liimattala hade så småningom blivit förmögnare genom att förutom jordbruk och boskapsskötsel idka post- och gästgiveriverksamhet. Enligt reduktionskommittens protokoll 1683 var endast 7% av gårdarna förmögna. Liimattala hörde till dem.[213] Far Tabell 480. Mor Tabell 481. –Gift ca 1620 med Kerttu N.N. Tabell 241.[214]

VII. Kerttu N.N. –Gift ca 1620 med Markku Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Tabell 240.[214]

VII. Matti Heikinpoika Pakarinen. Far Tabell 496. –Gift med Anna N.N. Tabell 249.[217][217]

VII. Anna N.N.[217] –Gift med Matti Heikinpoika Pakarinen. Tabell 248.[217]

VIII. Paavali Hämäläinen.

VIII. Samson (Sr) de la Motte.

Bild 4. Släkten de la Mottes vapen.

VIII. Brita Mikaelsdotter Munck af Fulkila. Levde som änka 1642 på Lempilä säteri i Halikko socken.[66] Död ca 1646 i Halikko, Lempilä[60]. Far Tabell 682. Mor Tabell 683. –Gift med Samson (Sr) de la Motte. Född i Frankrike[60]. Generalmajor[60]. Död ca 1620 i Sääksmäki[60]. Tabell 340.[63]

VIII. Caspar von Engelhardt. Innehade herrgården Urtau i Livland (Engelhardtshof I). Blev såsom sin fader och sina bröder krigsfånge och fördes till Moskva. Han var fängslad under en lång tid och tjänade därefter tsaren, men endast hans son Werner (Jeremei) blev kvar vid tsarens hov.[161] Far Tabell 684. Mor Tabell 685. –Gift 1:o med Barbara von Fuldert. Tabell 343.[163][162] –Gift 2:o med Margareta von Bistram. Av släkten Born i Riga.[162][162]

VIII. Barbara von Fuldert.[163] Far Tabell 686. Mor Tabell 687. –Gift med Caspar von Engelhardt. Tabell 342.[162]

VIII. Paavo Olavinpoika Varis. Bonde. Husbonde på Istunmäki 1580-1633 efter sin far.[190] Far Tabell 832.

VIII. Yrjö Matinpoika Närhi. Född ca 1591 i Rautalampi[184]. Bonde. Husbonde på Närhinsalo hemman ca. 1630-1637. Far Tabell 840. –Gift ungefär 1620 med Valpuri Antintytär. Husmor. Tabell 421.

VIII. Valpuri Antintytär. Husmor. –Gift ungefär 1620 med Yrjö Matinpoika Närhi. Född ca 1591 i Rautalampi[184]. Bonde. Tabell 420.

VIII. Pietari Pietarinpoika Kärkkäinen. Bonde[205]. Nämns som husbonde ca 1586-1643.[205] Far Tabell 896.

VIII. Pekka Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Husbonde på Liimattala i Pyyrinlahti efter sin far ca. 1600-1640. Hemmanet delades 1627 och det nya Alatalo beboddes av Markku Pekanpoika som troligen var hans bror, eftersom hans son med samma namn var delvis samtidigt husbonde på Liimattala och med en annan hustru. På Alatalo bodde förutom Markkus familj hans bror Yrjö och syster Riitta. År 1634 nämndes för första gången i mantalslängden friska (skattedugliga) hustrur och 15 år fyllda barn. På Liimattala nämns Anna som hustru, men det är oklart vems hustru. Det är därför möjligt men inte helt säkert, att Anna var Pekkas hustru. I mantalslängden för 1630 anges Pekka vara ofärdig och lam i fötterna men är fortfarande husbonde. Han nämns ännu 1639. Man kan anta, att han levde ungefär mellan 1570 och 1640. Liimattala hade ökat sin förmögenhet under denna tid från att ha varit ett medeltalshemman. T. ex. år 1634 var gården på fjärde plats i hela Stor-Saarijärvi beträffande boskapsförmögenheten.[213] Far Tabell 960. –Gift med Anna N.N(?). Tabell 481.[215]

VIII. Anna N.N(?). Anna nämns i mantalslängderna som hustru, men det är inte helt klart att det rör sig om Pekkas hustru.[216] –Gift med Pekka Pekanpoika Liimatainen. Bonde. Tabell 480.[215]

VIII. Heikki Pakarinen. Bonde[217]. Husbonde på Pakarila hemman i medlet av 1600-talet[217].

IX. Mikael Påvellsson Munck af Fulkila.

Bild 5. läkten Munck af Fulkilas vapen.

IX. Margareta Tomasdotter Starck. En vecka efter mannens avrättning erhöll hon av hertig Karl den 19.11.1599 ett brev, där hon fick behålla sin egendom. Hon tilllhörde den adliga släkten Starck nr. 222. Fulkila gård kom till släkten Munck via Margareta. Gården hade 1530 tillhört hennes fars farbror Hans Persson Starck och hon ärvde den efter sin kusin Anna Hansdotter. Margareta hade också ärvt Käldinge efter sin far. Hon begravdes tillsammans med sin son Hans Munck i en murad grav i Åbo domkyrka.[69] Begravd 19.09.1637 i Åbo[69]. Far Tabell 1366. Mor Tabell 1367. –Gift med Mikael Påvellsson Munck af Fulkila. Död 10.11.1599 i Åbo[68]. Tabell 682.[69]

IX. Robert (Robrecht) von Engelhardt. Ärvde Urtau (Engelhardtshof I) 1517. År 1558 blev han och hans tre söner krigsfångar i samband med kriget mot Ryssland och dog cirka 1560 i Moskva.[161] Död 1560 i Moskva[161]. Far Tabell 1368. Mor Tabell 1369. –Gift med Anna von Sesswegen. Tabell 685.[163][164]

IX. Anna von Sesswegen.[163] Far Tabell 1370. Mor Tabell 1371. –Gift med Robert (Robrecht) von Engelhardt. Död 1560 i Moskva[161]. Tabell 684.[164]

IX. Johan von Fuldert.[163] Far Tabell 1372. –Gift med Anna Rese. Tabell 687.[163][162]

IX. Anna Rese.[163] Far Tabell 1374. –Gift med Johan von Fuldert. Tabell 686.[163][162]

IX. Olavi Paavonpoika Varis. Född ca 1530 i Suonenjoki, Lietteenmäki[184]. Kommit 1553 till Keitele, som var Saarioinen/Kylmäkoski sockens ödemarker i Savolax. Den mark som han bosatte sig på var 1½ mantal och hade tillhört Nuutti Laurinpoika och Markku Olavinpoika från Kylmäkoski. På den tiden styrde kronan aktivt bosättningen av ödemarkerna. Rautalampi socken grundlades officiellt 1561 några år efter att Olavi hade bosatt sig där. Olavi var husbonde på Istunmäki, som hemmanet kallades 1553-1580. Numera hör byn Istunmäki till Konnevesi socken.[190] Död ca 1580 i Rautalampi, Istunmäki[184]. Far Tabell 1664.

IX. Matti Laurinpoika Närhi. Född ca 1559[184]. Påträffas i jordboken 1585 på Kuuslahti hemman, som var öde några år i början av 1600-talet. Hemmanet beboddes troligen då men ekonomin räckte inte till skattebetalning. Han var husbonde åtminstone 1593-1629. Far Tabell 1680.

IX. Pietari Kärkkäinen. Bonde. Enligt jordböckerna bosatte sig Lauri Pietarinpoika Kärkkäinen och Jaakko Pietarinpoika Kärkkäinen från Kärkkää by i Pälkäne i Rautalampis ödemarker i medlet av 1500-talet. Samtidigt förekommer Pietari Kärkkäinens namn i jordböckerna som husbonde ca. 1560-85. Det framgår inte huruvida han är släkt med dessa. Pietari och hans söner brukade till en början hemmanet, som då kallades "Kärkäs" och senare 1707 Pietilä då det antagligen inlöstes av staten. Det kallas länge efter det "Perintö-Pietilä", (Arv-Pietilä). I Rautalampi historia berättas att "gubben" Kärkkäinen (Pietari?) enligt en släkttradition hade rest ända till Sverige för att erhålla inteckning i hemmanet. Där hade man undrat över hemmanets storlek och frågat varför han behövde så mycket land. Kärkkäinen hade sagt att han hade sju söner, de behöver nog jord. Det äldsta huset var beläget i näset i Kärkkäinen. I början av 1900-talet fanns ett hundratal hus på det område Kärkkäinen då hade, vilket ger en uppfattning om hemmanets storlek.[205]

IX. Pekka Liimatainen. Bonde;nämndeman (1587). Den förste husbonden på Liimattala i Pyrinlahti, Saarijärvi socken ca 1561-1600. Hemmanet delades på 1580-talet och husbonde för den nya delen Laurila blev Lauri Liimatainen år 1587, antagligen Pekkas son. Pekka levde ungefär mellan 1540 och 1600. Det finns inga dokument angående hustrun eftersom hustrun sällan nämndes på den tiden. Den nye husbonden efter Pekka hette också Pekka och var antagligen hans son.

X. Påvel Andersson till Huovari och Lahdinko. Fogde. Sannolikt smådräng på Åbo slott 1538, då han enligt bokföringen hade erhållit 6 alnar tyg till sin dräkt. Fogde i Sääksmäki härad 1560-1568. Erhöll den 17.6.1570 frälsebrev av konung Johan för Huovari och de gods han fått med sin hustru (bl.a. Nuhjala). Nämns senast 1575. Dog före 1584.[71] Far Tabell 2728. Mor Tabell 2729. –Gift med Brita Andersdotter till Nuhjala. Tabell 1365.

X. Brita Andersdotter till Nuhjala. Far Tabell 2730. Mor Tabell 2731. –Gift med Påvel Andersson till Huovari och Lahdinko. Fogde. Tabell 1364.

X. Tomas Olofsson Starck. Ägde Käldinge i Nagu. Nämns 1556, 1562 och 1567 i rusttjänstlängder. Underskrev tillsammans med adeln i Åbo län sitt stöd åt konung Johan 1568. Levde åtminstone 1584, men avled troligen snart därefter.[152] Död ca 1584[153]. Far Tabell 2732. Mor Tabell 2733. –Gift med Brita Nilsdotter. Tabell 1367.[73]

X. Brita Nilsdotter. Far Tabell 2734. Mor Tabell 2735. –Gift med Tomas Olofsson Starck. Död ca 1584[153]. Tabell 1366.[73]

X. Hans (Johann) von Engelhardt. Ärvde Urtau (Engelhardtshof I) i socknen Sesswegen i Livland samt förvärvde Assegal och Billenhof i socknen Kremon av Riga domkapitel 20.5.1496. Nyförvärvet kallades Engelhardtshof II. Hans von Engelhardt var även vasall under ärkebiskopen i Riga. Samma år uppenbarade sig den baltiska grenen också i Estland. Denna gren stödde sig på de lantegendomar den ägde ända till slutet av Tyska ordens välde i Östersjöområdet 1562.[165] Död 1504 i Riiga[162]. Far Tabell 2736. Mor Tabell 2737. –Gift med Anna von Fögten. Tabell 1369.[163][162]

X. Anna von Fögten. Tillhörde en livländsk adelsätt[162].[163] Far Tabell 2738. Mor Tabell 2739. –Gift med Hans (Johann) von Engelhardt. Död 1504 i Riiga[162]. Tabell 1368.[162]

X. Henrik Hermansson von Sesswegen.[163] Far Tabell 2740. –Gift med Sofia Berg. Tabell 1371.[163][162]

X. Sofia Berg.[163] Far Tabell 2742. –Gift med Henrik Hermansson von Sesswegen. Tabell 1370.[163][162]

X. Wolfgang von Fuldert.[163]

X. Johan Rese.[163]

X. Paavo Varis. Paavo Varis nämns som bonde 1541-47 i Joroinen i Juva socken, 1548 i Savilahti i Tavisalmi socken och 1549-51 i Saamiainen i samma socken. Invånarna i dessa bygder torde ha kommit från Lietenmäki by i Suonenjoki i Savolax. Det fanns dock inte många med namnet Varis i Savolax, varför det är troligt att de inte var ursprungligen därifrån. En naturlig utgångspunkt skulle vara byn Variksela i karelska Antrea, men namnformen "Vareksenpoika" som man använde pekar snarare mot Satakunta och Kokemäki, var det fanns en medeltida by, Vareksela. Därifrån har många nybyggare i Savolax kommit på 1500-talet.

X. Lauri Närhi.

XI. Anders Jönsson till Huovari. Fick 1525 livstidsfrälse för Huovari gods i Vemo. På häraden i Masko 1.6.1549 förekommer en Anders Jönsson Odensaari, som sannolikt är samma person som Anders Jönsson till Huovari.[74] –Gift möjligen med Märta Påvelsdotter. Tabell 2729.[71]

XI. Märta Påvelsdotter. Märta Påvelsdotter ingick jordskifte med sin frände Jöns Knutsson Kurck, vilket stadfästes av Hans Björnsson till Lepaa år 1563.

XI. Anders Andersson till Lahdinko och Nuhjala. Skrev sig till Lahingo och ägde dessutom Nuhjala i Vemo.[102] –Gift med Karin Jönsdotter Garp. Tabell 2731.[102][102]

XI. Karin Jönsdotter Garp.[102] Far Tabell 5462. Mor Tabell 5463. –Gift med Anders Andersson till Lahdinko och Nuhjala. Tabell 2730.[102]

XI. Olof Persson Starck. Innahade Käldinge i Nagu och Mälö i Pargas.[152] Far Tabell 5464. Mor Tabell 5465. –Gift med Cecilia N.N. Tabell 2733.[152]

XI. Cecilia N.N. Fick försvarsbrev av Gustav Vasa och levde ännu 1540.[152] –Gift med Olof Persson Starck. Tabell 2732.[152]

XI. Nils Månsson. Av dansk adel. Ägde Heinis i Rimito.[154] –Gift med Brita Rötkersdotter Diekn . Tabell 2735.[154]

XI. Brita Rötkersdotter Diekn . Far Tabell 5470. Mor Tabell 5471. –Gift 1:o med Nils Månsson. Tabell 2734.[154] –Gift 2:o med Anders Karlsson Boije. Lagman i Kista socken, Finland. Levde i Gennäs, Pojo socken, Finland. Stamfader för adliga ätten Boije af Gennäs. Nämns som landssyneman i Pojo och Kista 1503. samt I Borgä 1516. Enligt de äldsta genealogierna gift med Brita, dotter till Rötker Olofsson (Diekn), som säges ha varit gift med Ragnhild Johansdotter till Gennäs. Då Rötker Olofsson för ett vapen snarlikt Boijarna, så synes Boijegenealogien med rätta uppge, att Anders genom giftet förvärvar gårdarna Gennäs och Dalkarby i Gennäs sn samt även förvärvat de tre ankarbojarna i sköldemärket, av vilket ättens namn skapas. Far Karl Andersson till Bjurböle i Borgå, Finland. Mor Margit N.N

XI. Jürgen (Georg) von Engelhardt. De äldsta uppgifterna angående ätten Engelhardts ursprung föreligger i fyra versioner: (1) Engelhardtarna var sedan 1200-talet kända på Tyska Ordens komturer i Burgund, som eventuellt kan anses vara stamlandet. (2) I Schweiz omnämns 1383-1390 Heinrich Engelhardt som medborgare i Zürich och medlem i stadsrådet. (3) En patriciersläkt med samma namn fanns i Breslau, nuvarande Wroclaw i Polen. (4) Hans Engelhardt "den Långe", som hade kommit från Schweiz, ägde i grevskapet Glatz i Schlesien - nuvarande Klodzko i Polen - senast år 1390 godset Wunschelburg, som såldes av Valentin Engelhardt 1414. I stället skaffade han sig flera schlesiska egendomar, bl. a bergsslottet Schnallenstein. Enligt A. Tihonovas (1994) uppgifter såldes släktslottet Schnallenstein efter Grünwaldfreden (1410) och dess herre Valentin von Engelhardt flyttade till Livland, där han blev den livländska grenens stamfader.

XI. Margareta von Kawern;von der Hoven.[166] –Gift med Jürgen (Georg) von Engelhardt. Tabell 2736.

XI. Reinhold von Fögten.[163] –Gift med Katarina Hastfer. Tabell 2739.[163][162]

XI. Katarina Hastfer.[163] –Gift med Reinhold von Fögten. Tabell 2738.[163][162]

XI. Herman von Sesswegen.[163]

XI. Johan Berg. Av öselska (estniska) släkten Carmel.[162][163]

XII. Påvel Hermansson . Häradshövding i Sääksmäki härad.[71] –Gift med N.N. Jeppesdotter. Tabell 5459.[75]

XII. N.N. Jeppesdotter. Far Tabell 10918. Mor Tabell 10919. –Gift med Påvel Hermansson . Tabell 5458.[75]

XII. Jöns Andersson Garp. Skrevs till Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland. Jöns Andersson eIler Johannes Garp Troligen densamme som Johannes Garp de Suecia, vilken 16.9.1484 inskrives vid Rostocks universitet, där han följande år blir baccalaureus. Håller 1490 enligt ett extrakt av 1663 häradsting i Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland men blev häradshövding där först efter årsskiftet 1495-1496. Biskop Magnus nämner Johannes Garp 5.2 1497 ärkebiskop Jakob UIfssons tjänare. Befann sig på Åbo slott 1502, då Magnus FriIIe där belägrades av Sten Sture d. ä:s anhängare. och uppgives ha tillställt myteri bland konung Hans tyska legotrupper, vilket hade till följd, att överbefälhavaren Magnus Frille nödgades kapitulera. Förlorade därför före maj månad 1503 sitt häradshövdingedöme, vilket han förgäves försökte återfå. Ärkebiskop Ulfsson hade inlagt sitt förord för honom till riksföreståndaren, men utan verkan. Nämnes 29.10 1510 och torde ha varit i livet ännu 1512.[104] Far Tabell 10924. Mor Tabell 10925. –Gift med Margareta Klasdotter. Tabell 5463.[105]

XII. Margareta Klasdotter. Med hänsyn tilI åldersskillnaden mellan de båda kullarna av Klas Henrikssons barn torde Margareta vara född i hans första äktenskap. Margareta levde 1510[118]. Far Tabell 10926. Mor Tabell 10927. –Gift med Jöns Andersson Garp. Tabell 5462.[105]

XII. Per Persson Starck. Frälseätten Starck har uppträtt redan på medeltiden och hade bosatt sig i Nagu och Pargas. Till ätten hörande medlemmar har dock kunnat förbindas till en obruten släktkedja först rån 1500-talets början. Ätten inskrevs på Sveriges riddarhus 15.7.1634 med nr. 222 och imatrikulerades på riddarhuset i Finland 6.2.1818 med nr. 18 men utgick därifrån 1895 men fortsatte i Sverige. Per Persson ägde Käldinge i Nagu och skulle enliget de äldsta släkttavlor ha varit gift med Karin, som kom från Fulkila gård i Halikko.[152] –Gift med Karin till Fulkila. Tabell 5465.[152]

XII. Karin till Fulkila. –Gift med Per Persson Starck. Tabell 5464.[152]

XII. Rötker Olofsson Diekn . Väpnare till Gennäs och Dalkarby i Pojo. Släkten Boije hade senare ett liknande vapen, vilket Boije fick genom Anders Boijes och Rötkers dotters Britas äktenskap. Rötker gjorde anspråk på en del av godsen Saustila och Hallila, som hade varit hans mors morfars. De var i hans mors kusins Lucia Olofsdotter Skelges ägo och Rötker ansåg, att Lucias mor Kristina och hennes man Olof Skelge med våld hade tagit godsen. I rättsprocessen, som sedan föregick fastställdes 1476, att Lucia hade all rätt till godsen eftersom Rötkers mormor Märta hade fått kontanter som hemgift, medan Lucias mor hade fått Saustila. Märtas hemgift finansierades genom att pantsätta Hallila, som senare inlöstes av Lucias far och efter ytterligare pantsättning senare av hennes man Henrik Klasson. Rätten fastställde också, att parterna skulle avstämma sina inbördes fordringar och skifta sin gemensamma egendom.

XII. Ragnhild Johansdotter Gädda. Skrev sig till Gennäs. Troligen född i Sverige. Sålde 1513 några gods i Linköpings stift till Erik Turesson, hövitsman på Viborg. Enligt senare släktforskningar anses Johan (Jöns) Gädda vara Ragnhilds fader, men utan bevis.[160] Död ca 1537[153]. Far Tabell 10942. –Gift med Rötker Olofsson Diekn . Tabell 5470.[153]

XIII. Jeppe Gunnila. Frälseman, nämns som "Jeppe i Gunnila"

XIII. Karin Jakobsdotter Kurki. Nämns som hustru Karin Jakobsdotter till Tottijärvi och senare till Gunnila, då hon tydligen i ett senare gifte var Jeppe Gunnilas maka. 1510 sålde hon Haveri gods i Pöytis åt Knut Eriksson, Elin Kurcks make. Köpebrevet sigillerades av häradshövdingen i Sääksmäki Påvel Hermansson, som omnämns som Katarinas måg.[77] Far Tabell 21838. Mor Tabell 21839. –Gift med Jeppe Gunnila. Tabell 10918.[75]

XIII. Anders Gregersson Garp. Väpnare (frälseklass genast under riddarna). Nämnes 1447 då han skulle enligt faderns testamente erhålla halva Koskis Storgård i Vemo socken vid dennes död och andra hälften vid styvmoderns frånfälle. Syneman 1462 i Lieto och 1468 i Räntämäki. Satt i landsrättsnämnd 1464 och 1476, i räfstenämnd 1488, möjligen i egenskap av häradshövding. Skrevs till Koskis. Gjorde jämte söner anspråk på det av hans kusins son den redan avlidne Hartvig Jakobsson till Åbo domkyrka skänkta Santasaari, d. v. s. Sandö i Sagu socken, varom rättegång och dom påbjöds av riksföreståndaren 1494. Fick i bakarv Hartvig Jakobssons gods i Nykyrko socken ävensom Letala storgård eller Hartikkala i Letala socken och ett flertal av dennes gods, som senare innehades av sondottern Anna Jönsdotters arvingar inom ätten Görtzhagen. Var gift med Karin, dotter av Olof Svärd (äldre ätten), vars enda kända hustru hette Elin Jönsdotter.[101] Far Tabell 21848. Mor Tabell 21849. –Gift med Karin Olofsdotter Svärd. Tabell 10925.[101][101]

XIII. Karin Olofsdotter Svärd.[101] Far Tabell 21850. Mor Tabell 21851. –Gift med Anders Gregersson Garp. Tabell 10924.[101]

XIII. Klas Henriksson.

Bild 9. Klas Henrikssons sigill.

XIII. N.N. Kristersdotter Frille. Lagmannen i Södra Finland, danskfödde Krister Frilles dotter fyllde de krav hennes makes Klas Henriksson (Horn) samhälleliga status och familjens stora egendom krävde av henne. Som medlem av den begåvade, gamla kultursläkten hade hon i sitt hem utan tvekan fått goda förutsättningar att bli husmoder i landets ledande familj. Tillsammans med sin make och släktingarna har hon också sett till att hennes egna barn fick en sådan uppfostran man kunde vänta av en familj i den ställningen.[136] Död ca 1508 i Halikko, Joensuu (Åminne)[121].[102] Far Tabell 21854. Mor Tabell 21855. –Gift ca 1472 med Klas Henriksson. Född ca 1440[119]. Död ca 1520[119]. Tabell 10926.[121]

XIII. Olof Nilsson Diekn . Måhända samme Olof Diekn som var domhavande i Halikko härad 1479. Sålde Gumnäs i Pojo socken till Nådendals kloster. Gumnäs återlöstes senare av hustruns systerdotter Lucia Olofsdotter Skelge mot Saustila i Sagu socken. Slutlig förlikning med klostret angående dessa godstransaktioner ingicks först 1498 av Rötker Olfsson.

XIII. N.N. Hansdotter von Kampen. Far Tabell 21882. Mor Tabell 21883. –Gift med Olof Nilsson Diekn . Död före 1490[154]. Tabell 10940.[157][154]

XIII. Jöns Pedersson Gädda. Väpnare på Niitty hemman, adlig.[153]

XIV. Jakob "Jeppe" Kurki. Domhavande i Nyland på Tord Bondes vägnar 1404. Omnämns 1418 som vittne vid Henrik Svärds bröllop. Beseglade sin svärfars gåvobrev till Åbo domkyrka 1435. Var adlig nämndeman vid lagmansrätten i Lempäälä 1455.

XIV. Karin Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Make före 1435 Jakob Kurki, som nämns i Katarinas broders Henrik Klassons testamente.[79] Död före 1480[79]. Far Tabell 43678. Mor Tabell 43679. –Gift med Jakob "Jeppe" Kurki. Tabell 21838.[79]

XIV. Greger Andersson Garp.

Bild 7. Greger Andersson Garps sigill.

XIV. N.N. Olofsdotter Tavast.[101] Far Tabell 43698. –Gift med Greger Andersson Garp. Död ca 1449[102]. Tabell 21848.[102]

XIV. Olof Persson Svärd .

Bild 8. Olof Persson Svärds sigill.

XIV. Elin Jönsdotter. –Gift med Olof Persson Svärd . Död före 1460[113]. Tabell 21850.[101]

XIV. Henrik Olofsson . Godsägare till Åminne i Halikko socken. Han använde inte släktnamn utan det blev använt för släkten först på 1500-talet. Fick 7.12.1407 bland 13 män i Finland frälsebrev av konung Erik XIII för sig och sina efterkommande.

XIV. Cecilia Klasdotter Diekn (Lydekessöner). Ej namngiven i samtida källor. Enligt Jully Ramsay och Kaarlo Blomstedt hette hon "Cicilia" Klausdotter Diekn.

XIV. Krister Håkansson Frille.

Bild 11. Krister Håkansson Frilles sigill.

XIV. Elin Magnusdotter . –Gift med Krister Håkansson Frille. Född ca 1416[137]. Död före 01.08.1472[138]. Tabell 21854.[138]

XIV. Hans (Hannus) van Kampen. Död före 1415 i Åbo[153]. Köpman i Åbo, nämns 1415 och 1423[154]. –Gift med Märta Rötkersdotter Diekn (Ingessöner). Tabell 21883.[154]

XIV. Märta Rötkersdotter Diekn (Ingessöner). Bortgift till Åbo "med guld och pengar" alltså utan jordagods i hemgiften blir hon gift med åboköpmannen Hans van Kampen. Lever 1423. En till namnet okänd dotter gifter sig med frälsemannen Olof Nilsson i Pojo. Deras son väpnaren Rötger Olofsson gör på 1470-talet anspråk på de arvgods, Lucia Olofsdotter (Skelge) räknar som sitt fäderne och därför anser sig ha rätt att testamentera till Nådendals kloster. Enligt rättens beslut får Lucia behålla sina gods.

XV. N.N..[83] –Gift med N.N. Hermansdotter Svärd. Tabell 43677.[83][83]

XV. N.N. Hermansdotter Svärd.[83] Far Tabell 87354. Mor Tabell 87355. –Gift med N.N.. Tabell 43676.[83][83]

XV. Klas Lydekesson Diekn (Lydekessöner).

Bild 6. Klas Lydekesson Diekns sigill.

XV. Kristina Jönsdotter Garp. Nämnes 22.1 1435, såsom hustru tilI slottsfogden i Åbo, häradshövdingen i Masko härad i Norr Finland Klas Lydekesson eller Klas Djäkn. Omtalas i en 1500-talskälla vara kommen från Storgården i Letala socken. Hennes barn innehade Lepistö och andra släktgods.

XV. Olof (Jönsson?) Tavast. Sannolikt identisk med Olof Jönsson, vilken nämnes första gången 1373. Var 29.8.1386 bland frälsemän i Finland som bekräftat den skrivelse i vilken Finlands inbyggare hos konung Albrekt anhöll om att Jeppe Diekn skulle bli lagman i Finland. Var sannolikt bördig från Tavastland, från Kylmäkoski socken, Mellola by, där sonen Nils Tavast hade sitt "fäderne", som han 1411 bortbytte mot Porkkala i Lampis socken. Olav köpte för "halvtredjehundramark" ett gods, Alasjoki (Tavastila) i Virmo socken, vilket gods sedan blev släktens stamgods, och där c .1850, en silversked prydd med Tavastska vapnet hittades. Köpte även gods i Halois i Virmo och i Kurina i Mietois socken, vilket köp hans son biskop Magnus år 1416 till fullo betalade. Sönerna Magnus och Nils avslutade den handel han ingått om Kaarleis (?) i Virmo socken 17.3.1402. I sistnämnda urkund nämnes han som avliden.

XV. Per Hermansson Svärd. Ägde jord i Kräppelby och Haga i Borgå socken. Kallas "gamle Peder Svärd".

XV. Olof Mattsson .

Bild 10. Olof Mattssons sigill.

XV. Katarina N.N. Levde ännu 1390 då maken Olof intygade att han hade fått pengar för Kettavaniemi, som var hennes fädernegård och blivit försåld av hennes mor Katarina Gudmarsdotter.[134][130] Mor Tabell 87411. –Gift med Olof Mattsson . Tabell 43704.[130]

XV. Håkan Kristiernsen Frille.

Bild 12. Håkan Kristiersen Frilles sigill.

XV. Rötker Ingesson Diekn (Ingessöner). Väpnare och underlagman i Nyland. Levde på sin sätesgård Saustila i Sagu socken i Nyland. Två ormar stolpvis i sigillet. Nämnes senast 1423. Som underlagman sätter han sitt sigill under ett köpebrev, undertecknat Karis 1392 3/9. Enligt detta godkänner Olof Ingesson i Rösund att hans syssling Gesta Kristin säljer sin andel i Sandnäs, Karis, till Niclis Ingesson, Rötkers bror, för 30 mark. Två gårdar i Halliala by och en rök i Saustila by, båda i Sagu socken i närheten av Åbo, vilka Rötker äger och felaktigt kommit under frälse, återdöms till skatte vid räfsteting. Rötker är ofta sigillvittne och syneman under 1400-talets två första decennier. Genom att pantsätta en gård i Hallela by i Sagu till fogden i Raseborg för sjuttio nobler kan Rötker ge döttrarna hemgift vid deras giftermål.

XV. Lucia N.N. Lucias släkt har av olika släktforskare antagits vara bl.a. (Jönsdotter) Garp och Jägerhorn af Spurila, men utan stöd av dokument. Beträffande Garp finns det inga dokument, där det skulle förekomma en dotter Lucia till Jöns Garp. Beträffande Jägerhorn af Spurila refereras till Jully Ramsay, men hon har inte tagit ställning till Lucias släkt utan säger, att hennes man Rötker Ingesson (men inte Lucia) enligt Anreps släkttavlor föres till Jägerhorn af Spurila.

XVI. Herman Svärd. Enligt Ramsay sannolikt från Livland, där "svärdsarvingar" omtalas 1348 i Riga. Vähäkangas anser, att han möjligtvis kan ha kommit från Sverige.

XVI. N.N. Jakobsdotter Kurki.[83] Far Tabell 174710. Mor Tabell 174711. –Gift med Herman Svärd. Tabell 87354.[83]

XVI. Lydeke Olofsson. Släktens stamfar, men återfinnes inte i samtida handlingar. Sönerna synas inflyttat till Finland.

XVI. Jöns Andersson Garp. Riksråd. Framträder troligen första gången 1373, med större sannolikhet 1380 som sigillvittne i Egentliga Finland. Beseglar med bevarat sigill 1386 en skrivelse å "frälsemanna vägnar", där frälset understöder Jakob Abrahamsson, Åbo slottsfogde till efterträdare åt Finlands lagman Bo Jonsson Grip. Var den förste finländska frälsemannen som blev riksråd och deltog 1396 i Nyköping då den nordiskia unionen bildades och troligen även vid den internordiska herredagen i Hälsingborg i augusti 1401. Deltar i konungsräfsten i Finland 1405 som konungsdomhavande. Uppträder ännu ett par år senare, omkring 1407. Har innehaft Storgården i Letala (Laitila) socken, varifrån dottern enligt en 1500-talskälla var kommen, troligen även Lepistö i Virmo (Mynämäki) socken, som senare innehades av dotterbarnen och strögods i samma socknar samt i Tövsala (Taivassalo).

XVI. Katarina Gudmarsdotter.[130]

XVI. Kristiern Frellavsen Frille. Född ca 1346 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Av dansk adlig börd. Fogde på Ribehus 1382. Fick 1408 en attest av borgmästare och råd i Ribe, att han var född av "gode riddare och knaegte". Begraven i Ribe domkyrka 1418

XVI. N.N.. –Gift med Kristiern Frellavsen Frille. Född ca 1346 i Sönderborg, Åbenrå-Sönderborg, Danmark[137]. Död 20.01.1418 i Ribe, Danmark[147]. Tabell 87416.[147]

XVI. Inge Diekn (Ingessöner). Släkten blev genom Inges son Nils adlad 1412 av Konung Erik XIII. Kallas Ormsläkten efter de två ormarna i vapnet.

XVII. Jakob Kurki. Lagman i Finland. Omnämns 1362-1382. Ägde Niemipää och Koljala gods i Vånå (Vanaja) socken. Jakob var förfader till Kurki-Svärd-släkten, men på ett sätt, som inte tillsvidare kan finnas i dokument. Då Jakobs dotter gifte sig med Herman Svärd, nämndes den ena, som Per Svärd och den andre som Nils Kurki, vilket kräver en förklaring.

XVII. N.N. Jakobsdotter.[83] Far Tabell 349422. –Gift med Jakob Kurki. Tabell 174710.[83][83]

XVII. Anders Garp. Lagman. Son eller bror till Tore Garper. Uppträdde som sigillvittne i Åbo 1373. Nämnes 1376 som riksdrotsen Bo Jönsson Grips fogde i Löpsta, d.v.s. Lepistö i Virmo socken. Omtalas sista gången 1387, då han i Stockholm överlät jord i Finland (Djärvnäs gods i Vemo, som han sålde för 100 mk). Innehade Storgården i Letala (Laitila) socken och Vias i Töfsala (Viiainen, Taivassalo).

XVII. Frellav Hakonsen Frille. Född ca 1312 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[149]. Stamfader för den danska medeltidsätten Frille. Frellav Hakonsen blev 1334 adlad av hertig Valdemar i Danmark. Släktnamnet Frille är troligtvis härlett från hans förnamn Frellav. Släkten är utgången på svärdssidan både i Danmark och Finland under början av 1500-talet.

XVII. N.N. Född ca 1312[137]. –Gift ca 1341 med Frellav Hakonsen Frille. Född ca 1312 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[149]. Tabell 174832.[137]

XVIII. Jakob Andersson. Lagman i Finland. Omnämns1331-1347 som Jakob Andrisson.

XVIII. Tore Garper. Riksrådsätten Garp är att döma av namnet (fornsvenska garper = tysk, som slagit sig ned i Norden), av tysk härstamning. Släkten synes ha inkommit tidigt på 1300-talet, eftersom en sannolik medlem av ätten redan 1367 bär det nordiska förnamnet Tore.

XVIII. Hakon Frellavsen. Född ca 1282 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Far Tabell 699328. Mor Tabell 699329. –Gift ca 1311 med N.N. Född ca 1282[137].[137]

XIX. Frellav Thomsen i Borg. Född ca 1250 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Omtalas då han överlät några jordbruksområden till Lögum kloster i Syd-Jylland på 1270-talet.

XIX. N.N. Född ca 1250[137]. –Gift ca 1279 med Frellav Thomsen i Borg. Född ca 1250 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Tabell 699328.[149]

XX. Thom i Borg. Född ca 1220 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. –Gift ca 1249 med N.N. Född ca 1220[137]. Tabell 1398657.[137]

XX. N.N. Född ca 1220[137]. –Gift ca 1249 med Thom i Borg. Född ca 1220 i Borg, Brede, Tönder, Danmark[150]. Tabell 1398656.[137]