. Maria Charlotta Andersdotter Söderlund.

Född 07.04.1836 i Gamlakarleby[1]. Efter mannens död hade Charlotta hyresgäster för att klara ekonomin bl.a. folkskolläraren Anders Nyström, som senare gifte sig med dottern Adele. 1884 sålde hon huset (nr.115) åt glasmästaren Emil Kihlman och flyttade till huset nr. 120. Död 19.06.1922 i Gamlakarleby[2]. Far Tabell 2. Mor Tabell 3. –Gift med skrud 17.05.1859 i Gamlakarleby med Simon Petter Krabbe. Född 19.05.1816 i Gamlakarleby[1]. Sjökapten. Föddes oäkta. Det är beundransvärt, att han med den bakgrunden skolade sig. Han gick till sjöss och blev senare sjöbefäl. För att bli kapten förutsattes minst styrmansexamen, som avlades i sjöfartsskolorna. Dessutom krävdes goda språkkunskaper. Som kapten nämns han bl.a. den 27.10.1850 då han med fregatten Norden förde sågvaror från Gamlakarleby till Liverpool. På 1850-talet var han kapten också på skonarna Delfin och Jenny samt sluparna Onni och Vivers . Åren 1862-1872 var han kapten på barkskeppet "Kokkola" byggt 1859. Resorna var långa. Som exempel kan nämnas att fartyget lämnade Finland den 1.9.1862 och seglade via många hamnar med långa uppehåll i dessa till Odessa dit man anlände den 9.9.1863, alltså ett år senare! Först den 17.6.1864, nästan två år efter starten var man tillbaka i Gamlakarleby. Enligt skeppsdagböckerna tog en direkt resa från England till Alexandria i Egypten två månader. Barkskeppet Kokkolas sista resa startade från Aguilas i Spanien då ångfartyget "Danube" från Leith körde på Kokkola en vecka efter avfärden den 9.12.1872 med följden att Kokkola sjönk. Besättningen klarade sig. Simon Petter nämns ännu som medlem i Gamlakarleby sjömanshus år 1874.

Handelsfartygets kapten var ur borgarens synvinkel ägarens representant ute i världen. Hans uppgifter var därför i praktiken förutom ledningen av seglatserna också skötseln av affärerna. Kaptenernas förmåga att segla tryggt och snabbt och sålunda säkra det ekonomiska resultatet samt deras affärssinne var avgörande för affärernas totalresultat. Detta förutsatte också effektivitet och disciplin av manskapet, vilket ofta ledde till rymning och ekonomiska förluster. Kaptenen fick i allmänhet fortsätta så länge fartyget gick med vinst. Om vinsten började minska fäste ägarna noggrannare uppmärksamhet på kaptenens verksamhet och manskapets rymningar var då en av de frågor man granskade.

[4]. Det beror utan tvekan på kaptenens och det övriga befälets person hur manskapet ställde sig till disciplinen. Handelsfartyget var ett litet samfund, där kaptenen hade en auktoritär makt och där de personliga relationerna med lätthet kan tillspetsas. På havet verkade man i extrema förhållanden och bringade tid i hamnarna ofta flera månader, vilket spetsade till känslorna inte bara mellan befälet och manskapet utan också inom manskapet.

Ett typiskt exempel är barken Kokkolas seglats 1862-1864, under vilken manskapet drabbade samman flera gånger och råkade i hamnarna i konflikter, som då och då krävde utomstående hjälp. Det är möjligt att kapten Krabbe själv orsakade en del av myteriandan eftersom rymningarna var många på de skepp han hade kommando över, 1862-1867 rymde18 sjömän.

Problemen under seglatsen 1862-64 började i maj 1863 i Odessa hamn, då manskapet vägrade att rengöra däcket. Som motdrag avlönade han rengörare från hamnen, men avdrog deras arvode från manskapets lön. Då fartyget anlände till Marseille med spannmålslast krävde besättningen sina löner utan avdrag. Matrosen Häggqvist försökte bevisa åt kaptenen, att avdraget var olagligt. Kaptenen meddelade, att han inte hade några extra pengar att betala och indrog matrosens söndagsledighet. Denne rymde men ångrade sig och återvände till fartyget. Densamme Häggqvist förorsakade följande år problem, då han råkade i slagsmål med andra besättningsmän i hamnen i Odessa. Han hade kallat sjöman Rimmi "bonde" på svenska vartill denne svarade på finska: bonde är du själv. Därefter följde ett allmänt slagsmål och kaptenen satte Häggqvist i arrest. Känslorna svallade till den grad, att kaptenen kallade kapten Ludvig Lagus, som var Finlands handelsagent i Odessa till förmedlare. Häggqvist rymde igen men återvände. Lagus kunde inte heller åstadkomma frid och fröjd varefter hela besättningen hotade att rymma, men det skedde inte varken i Odessa eller Marseille. Först i Liverpool och Glasgow lämnade 10 man fartyget. I Liverpool hade matros Häggqvist igen uppeggat besättningen genom att kräva högre löner.

En del av problemet tycks ha varit, att befälet och besättningen till största del var svenskspråkiga och en minoritet var finskspråkiga från kommunerna kring Gamlakarleby och med bondebakgrund, vilket sjöbjörnar såsom Häggqvist inte värderade särskilt högt.

Manskapet revolterade även direkt mot Krabbe: då båten hade anlänt till Toulon år 1866 var båtsmannen till den grad upphetsad av kaptenens verksamhet, att han t.o.m. hotade att döda denne. Trots de många rymningarna gjorde Krabbe totalt femton resor som kapten på gamlakarlebyfartygen. Barken Kokkola hade under Krabbes kommando på 1860-talet seglat exeptionellt lönsamt och snabbt.[5] Simon Petter Krabbe ägde själv aktier i Skepps- och Warfsbolaget i Gamlakarleby, som grundades 1858. En stor del av stadens köpmän ägde också aktier. Barken Kokkola var byggd av varvet och bolaget var också fartygets redare.

Simon Petter bodde efter vigseln med första hustrun Lovisa Björndahl till en början på hyra i sin svärfars hus och köpte1854 ett eget hus no. 142-144 troligen beläget i hörnet av nuvarande Östra Kyrkogatan och Anders Chydeniusgatan. Omkring 1870 flyttade han till huset no. 115 där han bodde till sin död 1876.[6] Död 11.05.1876 i Gamlakarleby[7].[3]

Barn

I. Anders Johan Andersson jr Söderlund . Född 14.04.1797 i Gamlakarleby[1]. Sjötullsvaktmästare, kofferdistyrman. Blev döpt av den senare berömde Anders Chydenius. Död i hetsig feber 27.02.1846 i Gamlakarleby[8]. Far Tabell 4. Mor Tabell 5. –Gift 1:o 18.06.1826 i Gamlakarleby med Hedvig Christina Helin. Född 10.09.1798 i Gamlakarleby[1]. Döpt 11.09.1798 i Gamlakarleby[1]. Död rödsot 28.08.1833 i Gamlakarleby[8]. Begravd 03.09.1833 i Gamlakarleby[8].[3] –Gift 2:o 1835 i Gamlakarleby med Maria Lovisa Johansdotter Lindskog. Född 13.09.1806 i Jakobstad[1]. Död 05.05.1864 i Gamlakarleby[8]. Tabell 3.[3]

Barn

I. Maria Lovisa Johansdotter Lindskog. Född 13.09.1806 i Jakobstad[1]. Flyttat till Gamlakarleby 1832.[11] Död 05.05.1864 i Gamlakarleby[8]. Far Tabell 6. Mor Tabell 7. –Gift 1835 i Gamlakarleby med Anders Johan Andersson jr Söderlund . Född 14.04.1797 i Gamlakarleby[1]. Sjötullsvaktmästare, kofferdistyrman. Död i hetsig feber 27.02.1846 i Gamlakarleby[8]. Tabell 2.[3]

Barn

II. Anders Johan Andersson sr Söderlund . Född 26.11.1764 i Vasa[9].

Vicehäradshövding;borgmästare;häradshövding;lagman;riddare. Student i Åbo 29.8.1778 (Ostrob.) Justitieexamen 7.6.1784 under ledning av professor Mathias Calonius under vars tid det juridiska studiet blomstrade där. Auskultant i Vasa hovrätt 13.6.1784, vicehäradshövding 17.5.1788. Kanslist i Vasa hovrätt 9.10.1789. Notarie 15.8.1794. Borgmästare i Gamlakarleby 16.4.1795 till 1805. Häradshövding i Övre Mellersta Österbottens Domsaga 28.6.1805. Lagmans titel 1817. Bodde i Gamlakarleby till 1826 då han flyttade till Isakas i Östensö i Pedersöre, där domstolen var belägen. Genom tjänstebyte verkade han fr. o.m. 25.11.1835 som häradshövding i Idensalmi domrätt.

Till sin livsåskådning var han liksom sin lärare Calonius upplysningsman, vaken, orädd och plikttrogen. Hans tjänstetid i Gamlakarleby sammanföll med den merkantila högkonjunkturen under Napoleonkrigen. Att han inte var någon inåtvänd bildningsaristokrat syns av hans initiativ att år 1800 grunda Läsesällskapet i Gamlakarleby, vilket var bland de första i landet. Bland de övriga grundarna var Anders Chydenius och många av stadens köpmän. Söderlund var den förste bibliotekarien i sällskapet. Ett miniatyrporträtt av honom har målats av Wilander. [10]. Död 19.08.1840 i Pedersöre, Östensö, Isakas lagmansgård[8]. Far Tabell 8. Mor Tabell 9. –Gift 02.08.1795 i Uleåborg med Helena Magdalena Johansdotter Polviander. Född 04.08.1770 i Uleåborg[11]. Död i barnsäng 11.03.1809 i Gamlakarleby[8]. Tabell 5.[3]

I Barn

II. Helena Magdalena Johansdotter Polviander. Född 04.08.1770 i Uleåborg[11]. Död i barnsäng 11.03.1809 i Gamlakarleby[8]. Far Tabell 10. Mor Tabell 11. –Gift 02.08.1795 i Uleåborg med Anders Johan Andersson sr Söderlund . Född 26.11.1764 i Vasa[9]. Vicehäradshövding;borgmästare;häradshövding;lagman;riddare. Död 19.08.1840 i Pedersöre, Östensö, Isakas lagmansgård[8]. Tabell 4.[3]

I Barn

II. Johan Eriksson Lindskog. Född 15.09.1781 i Nykarleby[1]. Sjöman. Verkade i Jakobstad men flyttade uppenbarligen på 1840-talet till Munsala, Monå där hans föräldrar hade bott. Det verkar som om hustrun Brita stannade kvar i Jakobstad. Hade det blivit en fnurra på tråden mellan dem?[11]. Död i svullnad 24.08.1848 i Munsala, Monå, Rank[8]. Far Tabell 12. Mor Tabell 13. –Gift 25.03.1806 i Jakobstad med Brita Maria Nybonde. Född 17.01.1779 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[1]. Död ca 1850 i Gamlakarleby[11]. Tabell 7.[3]

I Barn

II. Brita Maria Nybonde. Född 17.01.1779 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[1]. Död ca 1850 i Gamlakarleby[11]. Far Tabell 14. Mor Tabell 15. –Gift 1:o 08.06.1800 i Jakobstad med Jonas Eriksson Löfgren . Född 01.04.1779 i Jakobstad[1]. Sjöman. Död tillsammans med 15 besättningsmän 30.10.1804 i Kattegatt[8].[3] –Gift 2:o 25.03.1806 i Jakobstad med Johan Eriksson Lindskog. Född 15.09.1781 i Nykarleby[1]. Sjöman. Död i svullnad 24.08.1848 i Munsala, Monå, Rank[8]. Tabell 6.[3]

I Barn

III. Anders Söderlund. Född 26.10.1741[12]. Tullskrivare; stadskassör. Omnämns i Vasa kommunionbok första gången 1761. Hans titlar är enligt kyrkoböckerna först tullskrivare och sedan sonen Gustavs födelse 1773 stadskassör. Som ungkarl bodde han i huset nr. 159 i femte kvarteret och senare som nygift där tillsammans med hustrun Anna Sofia, hennes mor Maria och syster Maria. I kommunionboken 1777-96 påträffas familjen, som har utökats med några barn, i sjunde kvarteret i huset nr. 257, som ägdes av rådmannen Erik Johan Kruus. Vid det laget hade svärmodern Maria dött 1779 och svägerskan Maria gift sig senast 1777. Anders härkomst är oklar, men det är möjligt, att han kommer från Korsholm där Anna Sofia föddes. Namnet Söderlund påträffas inte bland lämpliga föräldrar, vilket kan tyda på, att han har varit tvungen att anta ett släktnamn då han blev tullskrivare i staden.[11] Död 07.02.1789 i Vasa[8]. –Gift 02.08.1764 i Vasa med Anna Sofia Andersdotter Saron. Född 26.10.1741 i Korsholm, Tölby[1]. Död 24.03.1819 i Gamlakarleby[8]. Tabell 9.[3]

II Barn

III. Anna Sofia Andersdotter Saron. Född 26.10.1741 i Korsholm, Tölby[1]. Hennes far dog 1752 då hon var 11 år gammal. Familjen hade då bott i Petalax varifrån hon flyttade till Vasa. I kommunionboken 1761 omnämns hon i Vasa i andra kvarteret i huset nr. 37, som ägdes av rådmannen Nils Töhlberg. Där bodde hon till 1765 då hon gifte sig med Anders Söderlund. Efter mannens död 1789 bodde hon troligtvis hos sin son Fredrik först i Vasa senare i Kristinestad. Efter Fredriks död 1809 kom hon till Gamlakarleby 13.4.1813 till sin äldre son Anders, som tidigare varit borgmästare där och senare häradshövding i Övre Mellersta Österbottens Domsaga. Han bodde i Gamlakarleby ända till 1826, varefter han flyttade till Pedersöre, där domsagan var belägen.[11] Död 24.03.1819 i Gamlakarleby[8]. Far Tabell 18. Mor Tabell 19. –Gift 02.08.1764 i Vasa med Anders Söderlund. Född 26.10.1741[12]. Tullskrivare; stadskassör. Död 07.02.1789 i Vasa[8]. Tabell 8.[3]

II Barn

III. Johannes Danielsson Ahla;Polviander. Född 13.11.1730 i Gamlakarleby[1]. Vicehäradshövding. Omnämns som student i Åbo Akademi 1746. Flyttade till Uleåborg 1755 där han var auskultant och styvfaderns Martin Polvianders biträde och slutligen hans ersättare vid förvaltningen av Österbottens norra domsaga i Uleåborg 1769. Sålde 1799 sitt hus till Serafimerriddarkåren för att användas som länssjukhus. Huset var beläget på tomterna 34, 38 och 39 i första kvarteret mellan Kajaaninkatu, Linnankatu och Kirkkokatu. Byggnaden var av stock och i två våningar. I nedre våningen fanns 10 rum och tambur samt sal, 7 kamrar och kök. I övre våningen fanns motsvarande rum. Huset förstördes vid storbranden 1822.[17] Död 30.07.1804 i Uleåborg[8]. Far Tabell 20. Mor Tabell 21. –Gift 27.06.1758 i Torneå med Ebba Charlotta Abrahamsdotter Fougt. Född 27.11.1730 i Nedertorneå[1]. Död 24.04.1803 i Uleåborg[8]. Tabell 11.[3]

II Barn

III. Ebba Charlotta Abrahamsdotter Fougt. Född 27.11.1730 i Nedertorneå[1]. Död 24.04.1803 i Uleåborg[8]. Far Tabell 22. Mor Tabell 23. –Gift 27.06.1758 i Torneå med Johannes Danielsson Ahla;Polviander. Född 13.11.1730 i Gamlakarleby[1]. Vicehäradshövding. Död 30.07.1804 i Uleåborg[8]. Tabell 10.[3]

II Barn

III. Erik Johansson Lindskog. Född 29.05.1752 i Munsala, Monå, Rank[1]. Försvarskarl;torpare;dräng. Kom från Monå i Munsala till Nykarleby och gifte sig 1780. Då kallas han dräng. Familjen bodde i huset nr. 96 tillsammans med hustruns bröder Anders och Erik, som bägge var sjömän. Följande år flyttade familjen Lindskog till Monå tydligen till ett torp på Rank eftersom hustrun efter Eriks död kallas torparänka.[11] Död i feber 06.03.1800 i Munsala, Monå, Rank[8]. Far Tabell 24. Mor Tabell 25. –Gift 04.05.1780 i Nykarleby med Karin Eriksdotter Lindström. Född 19.08.1760 i Nykarleby[1]. Död i lungsot 02.07.1833 i Munsala, Monå, Rank[8]. Tabell 13.[3]

II Barn

III. Karin Eriksdotter Lindström. Född 19.08.1760 i Nykarleby[1]. Död i lungsot 02.07.1833 i Munsala, Monå, Rank[8]. Far Tabell 26. Mor Tabell 27. –Gift 04.05.1780 i Nykarleby med Erik Johansson Lindskog. Född 29.05.1752 i Munsala, Monå, Rank[1]. Försvarskarl;torpare;dräng. Död i feber 06.03.1800 i Munsala, Monå, Rank[8]. Tabell 12.[3]

II Barn

III. Erik Simonsson Nybonde. Född 09.03.1752 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[3]. Husbonde på Nybonde[11]. Död i bröstsjuka 21.02.1819 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[8]. Far Tabell 28. Mor Tabell 29. –Gift 07.08.1777 i Pedersöre med Beata Jakobsdotter. Född ca 1761[11]. Tabell 15.[3]

II Barn

III. Beata Jakobsdotter. Född ca 1761[11]. Bondedotter från Lövö gård i Lövö[11]. –Gift 07.08.1777 i Pedersöre med Erik Simonsson Nybonde. Född 09.03.1752 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[3]. Död i bröstsjuka 21.02.1819 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[8]. Tabell 14.[3]

II Barn

IV. Anders Saron. Född (beräknad tid) 1692[8]. Tillnamnet Saron har Anders fått då han blev soldat. Hans härkomst är tillsvidare okänd. Han omnämns 1737-41 som rustmästare i Korsholm där hans tjänstebostad var i Tölby, Vörts. Där föddes dottern Anna Sofia, som senare gifte sig med Anders Söderlund. Åren 1741-42 var han furir i Alavus, Röyskö. Furiren är den högsta underofficeren, vars uppgift är att se till att stridsenhetens mat och logi fungerar. Därefter verkade 1742-44 han i Närpes, Nämpnäs som fanbärare och 1744-48 åter som furir i Korsnäs, Petalax, Spärring. Han avslutade sin soldatkarriär i Närpes, Nämpnäs som fanbärare 1748-49 varefter han tog avsked 3 år före sin bortgång.[13] Död 23.08.1752 i Korsnäs, Petalax[8]. –Gift med Maria Kristina Bartz. Född (beräknad tid) 1712[14]. Död 21.11.1779 i Vasa[15]. Tabell 19.[1]

III Barn

IV. Maria Kristina Bartz. Född (beräknad tid) 1712[14]. Död 21.11.1779 i Vasa[15]. –Gift med Anders Saron. Född (beräknad tid) 1692[8]. Död 23.08.1752 i Korsnäs, Petalax[8]. Tabell 18.[1]

III Barn

IV. Daniel Jakobsson Ahla. Döpt 07.10.1686 i Gamlakarleby[1]. Handlande;skeppsredare;rådman. En av stadens största handlande och främsta borgare. Vistades under stora ofreden (1713-21) till största del i Stockholm liksom de flesta handelsmännen och rådmännen. Han var rådman 1722 till sin död 1731. Ryssarna som ockuperade staden hade förstört många av husen och skeppen, varför Daniel Ahla var tvungen att helrenovera sitt hus och bygga nya skepp. År 1722 hade han ett skepp, som förde tjära till Stockholm. Var vid tiden före sin död förmodligen den rikaste mannen i staden. "Men ej blott genom sin omfattande handel och stora rikedom hörde han till stadens mest bemärkta invånare, utan genom sitt uppträdande, sin karaktär och sitt sinnelag torde han dessutom varit den förste". Begravdes under kyrkogolvet. Hans handelsrörelse övertogs efter hans död av änkans nye make Martin Polviander.

Skänkte till kyrkan 1724 en håv av grön gyllenduk och 1725 ett altarekläde av fint sammetstyg med påsydda bokstäver J.H.S D.J.S.A M.J.D.C (Jakob Henriksson, Daniel Jakobsson Ahla, Margareta Jakobsdotter Carlbohm).[18] Död 30.09.1731 i Gamlakarleby[8]. Far Tabell 40. Mor Tabell 41. –Gift hemma med krona 28.11.1711 i Gamlakarleby med Margaretha Jakobsdotter Carlbohm. Född 16.02.1691 i Gamlakarleby[1]. Död 24.04.1754 i Gamlakarleby[8]. Tabell 21.[3]

III Barn

IV. Margaretha Jakobsdotter Carlbohm. Född 16.02.1691 i Gamlakarleby[1]. Död 24.04.1754 i Gamlakarleby[8]. Far Tabell 42. Mor Tabell 43. –Gift 1:o hemma med krona 28.11.1711 i Gamlakarleby med Daniel Jakobsson Ahla. Handlande;skeppsredare;rådman. Död 30.09.1731 i Gamlakarleby[8]. Tabell 20.[3] –Gift 2:o 27.05.1733 i Gamlakarleby med Martin Polviander. Född ca 1696[27]. Vicehäradshövding;häradshövning;assessor i Åbo Hovrätt. Omnämns som häradshövning i Österbottens norra domsaga 1738, assessor i Åbo Hovrätt 1751.Var magistratens kandidat till borgmästare i Gamlakarleby 1735. Han torde ha bott i Gamlakarleby till 1754, då han flyttade till Uleåborg.[28] Död 23.09.1761 i Uleåborg[28].[3]

III Barn

IV. Abraham Johansson Fougt. Född (beräknad tid) 1684 i Härnösand, Sverige[43]. Magister;kyrkoherde;lantdagsrepresentant . Student i Härnösands gymnasium och inskriven i Uppsala Universitet 21.9.1703. Studerade även i Lund men vigdes till magister i Uppsala 12.6.1716. Rektor i Torneå 21.5.1718. Prästvigd 1719. Kyrkoherde i Nedertorneå 1724. Stiftets lantdagsrepresentant 1731. Carl v. Linné var inlogerad hos Fougt under sina resor i norr: "Probsten mag. Abraham Fougt, en hiertans god, wacker och from herre, förer stor stat, accomoderade mig pretieux med hvarjehanda viner; halt mig hos sig både uti fram- och bortresan 3 á 4 dygn, predikar hwar söndag både swenska och finska." Betraktades dock inte som särskilt god predikant. Han var en stridbar representant för den lutherska ortodoxin och en avgjord motståndare såväl till den konservativa som den radikala pietismen senare också till herrnlutismen. Han bedömdes av tyska herrnlutherister, som besökte Torneå som mer intresserad av ekonomi än andliga ting. Under hans tid besökte den franska Lapplands gradmätningsexpeditionen 1736-37 flera gånger prosteriet. Värden beskrevs som gästfri och god sällskapsman. 26.7.1752 besökte konung Adolf Fredrik kyrkan under gudstjänsten. Skrifter: De Hunnis, praes. F Törner, Uppsala 1709; De secta Scholasticorum, praes. J. Steuchius, ibid. 1714. Dikt till pastor Eric Sjöbergs och Kristina Edins bröllop 1709. Finsk-svensk ordbok. [44]. Död 05.05.1760 i Torneå [8]. Far Tabell 44. Mor Tabell 45. –Gift 03.05.1719 i Lövånger, Sverige med Kristina Persdotter Höijer;Eurenia. Född (beräknad tid) 1699[45]. Död 20.03.1762 i Torneå [45]. Tabell 23.[44]

III Barn

IV. Kristina Persdotter Höijer;Eurenia. Född (beräknad tid) 1699[45]. Kristina var Per Höijers dotter, vilket framkommer ur kyrkoböckerna bl.a. i dödsnotisen, där som anhöriga anges Per Höijer och Margareta Forsman samt i de vigdas bok, där bruden kallas Christina Eurenia Persdotter Höijer. Namnet Eurenia kommer efter moderns, Margareta Forsmans andre man Nicolaus Jacobi Eurenius, vars släktnamn användes också för Kristina. Det är alltså en del av hennes släktnamn och inte ett förnamn.[53] Död 20.03.1762 i Torneå [45]. Far Tabell 46. Mor Tabell 47. –Gift 03.05.1719 i Lövånger, Sverige med Abraham Johansson Fougt. Född (beräknad tid) 1684 i Härnösand, Sverige[43]. Magister;kyrkoherde;lantdagsrepresentant . Död 05.05.1760 i Torneå [8]. Tabell 22.[44]

III Barn

IV. Johan Larsson. Far Tabell 48. –Gift 29.09.1745 i Munsala, Monå med Margeta Mattsdotter. Född (beräknad tid) 1725[60]. Död i lungsot 05.09.1767 i Munsala, Monå[60]. Tabell 25.[3]

III Barn

IV. Margeta Mattsdotter. Född (beräknad tid) 1725[60]. Död i lungsot 05.09.1767 i Munsala, Monå[60]. –Gift 29.09.1745 i Munsala, Monå med Johan Larsson. Tabell 24.[3]

III Barn

IV. Erik Eriksson Nybonde;Lindström. Född 08.03.1733 i Nykarleby, Lillsoklot, Nybonde[61]. Försvarskarl;dräng. Har tydligen flyttat redan före sin konfirmation som ca. 15-åring till Nykarleby stad och där arbetat som drängpojke. Bl.a handelsman Anders Munstrin och rådman Erik Kiemmer hade drängar med namnet Erik Eriksson mellan 1748 och 1760. Det är dock oklart om det rör sig om samma person i dessa fall. Då Eriks son Anders föddes 1759 kallades fadern ännu dräng. År 1762 vid sonen Eriks födelse kallades han försvarskarl och hade då fått tillnamnet Lindström eftersom detta var sed i städerna och i synnerhet om man var soldat, försvarskarl eller hantarbetare för att inte tala om borgarna och tjänstemännen. Mellan 1762 och 1766 befann sig familjen Lindström i borgaren Karl Lunds hus som inhysingar och därefter i huset nummer 96 till föräldrarnas död.[11] Död hastigt 01.08.1774 i Nykarleby. Far Tabell 52. Mor Tabell 53. –Gift med Maria Andersdotter Yrjäs. Född 08.03.1731 i Nykarleby, Lillsoklot, Yrjäs[8]. Död i cancer 14.10.1779 i Nykarleby[8]. Tabell 27.[11]

III Barn

IV. Maria Andersdotter Yrjäs. Född 08.03.1731 i Nykarleby, Lillsoklot, Yrjäs[8]. Död i cancer 14.10.1779 i Nykarleby[8]. Far Tabell 54. Mor Tabell 55. –Gift med Erik Eriksson Nybonde;Lindström. Född 08.03.1733 i Nykarleby, Lillsoklot, Nybonde[61]. Försvarskarl;dräng. Död hastigt 01.08.1774 i Nykarleby. Tabell 26.[11]

III Barn

IV. Simon Andersson Nybonde. Husvärd på Nybonde[11]. Far Tabell 56. Mor Tabell 57. –Gift 01.11.1743 i Nykarleby med Maria Tomasdotter . Tabell 29.[3]

III Barn

IV. Maria Tomasdotter . Kommen från Ytterjeppo.[3] –Gift 01.11.1743 i Nykarleby med Simon Andersson Nybonde. Husvärd på Nybonde[11]. Tabell 28.[3]

III Barn

V. Jakob Henriksson Ingalsuo;Ahla. Handlande. Första kända medlemmen av handels- och borgarsläkten Ahla, som hade sin glansperiod i början av 1700-talet i Gamlakarleby och utslocknade på manslinjen under 1800-talet. Det har framförts, att släkten härstammar från Ahlas hemman i Karleby men där har inte funnits något hemman med det namnet. Jakob Henriksson kallades Ahla först i slutet av 1600-talet och kändes tidigare under namnet Ingalsuo, vilket tyder på att han härstammade från Ruotsalo i Kelviå, där Ingalsuo hemman fanns. Var namnet Ahla kommer ifrån är inte känt, men kommer troligen ifrån den plats där han bodde i Gamlakarleby.

Det fanns åtminstone två andra Jakob Henrikssöner samtidigt i Gamlakarleby, vilket gör identifieringen av familjerna svår eftersom kommunionböckerna saknas från denna period. Den enda med sonen Erik är Jakob Ingalsuo. Erik kallas Erik Jakobsson Ahla vilket tyder på, att Ahla och Ingelsuo hör ihop. Göran Sundholm som har forskat i släkten Ahla anser, att det avgörande beviset är en dopnotis, där bland faddrarna finns Jakob Ingelsuos hustru Brita Larsdotter. Den enda Jakob Henriksson, som är gift med en Brita Larsdotter är Jakob Ingalsuo/Ahla som var gift med Brita Larsdotter Herman. Bland faddrarna fanns också Brita Hermans brorshustru Margareta Tomasdotter Watz, vilket vidare bestyrker dessa antaganden.

Jakob Ahla var gift tre gånger. Den första hustrun begravdes 6.11.1674 antas ha varit Lisbet Rasmusdotter. Han vigdes andra gången den 25.4.1676 med Lisbet Jonasdotter, rådman Johan Hanssons änka, som fick 20 riksdaler i morgongåva. Hon begravdes 14.5.1679 i kyrkan. Den tredje hustrun var Brita Larsdotter Herman och vigseln skedde 27.11.1679. Bruden erhöll 50 riksdaler i morgongåva. Beträffande Brita Herman skall nämnas, att hon enligt de föddas bok döptes 1666 och enligt vigselboken vigdes 1679 och skulle härmed ha varit endast 13 år gammal. Faktumet kvarstår dock, att enligt kyrkoböckerna är det verkligen Brita Larsdotter Herman, som vigdes med Jakob Henriksson Ingalsuo. Brita Larsdotter Herman vigdes 27.3.1690 med Matts Tomasson Tast, vilket tyder på att Jakob Ahla skulle ha avlidit före 1690, vilket dock inte framgår av kyrkoböckerna. I mantalslängden 1691 nämns dock fortfarande både Jakob Hindersson och Brita samt sonen Erik Jakobsson med hustrun Maria. Därför är det möjligt, att det trots allt är fråga om två olika Brita Larsdotter Herman. I detta fall skulle det vara sannolikt, att Matts Tast gifte sig med den Brita Herman, som föddes 1666 och skulle då ha varit 24 år. Vidare skulle då Jakob Ingalsuo ha gift sig med någon annan Brita Larsdotter Herman. Flera släktforskare, bl.a. Olav Schalin, vars forskning har anlitats i Kankarin Kailat 6 -släktbok menar, att den Brita Larsdotter Herman, som gifte sig med Jakob Ahla var dotter till Lars Larsson Herman och Anna Danielsdotter, vilken i en dödsnotis 1705 nämns som Anna, salig Lars Hermans änka. Här antages tillsvidare, att denna uppgift stämmer, även om vidare bevis måste hittas.[22] Far Tabell 80. –Gift 1:o med Lisbet Rasmusdotter (?). Död 06.11.1674 i Gamlakarleby[23].[22] –Gift 2:o 25.04.1676 i Gamlakarleby med Lisbet Jonasdotter. Död 14.05.1679 i Gamlakarleby[8].[3] –Gift 3:o 27.11.1679 i Gamlakarleby med Brita Larsdotter Herman. Född före 1658 i Gamlakarleby(?). Död troligen under Stora ofreden. Tabell 41.[3]

IV Barn

V. Brita Larsdotter Herman. Född före 1658 i Gamlakarleby(?). Det råder olika uppfattningar om vem Brita Larsson Hermans föräldrar är. Enligt vissa källor är det Lars Andersson Herman och enligt andra Lars Larsson Herman. För detta finns tillsvidare inga direkta bevis. Det förefaller dock tydligt att Lars Andersson Hermans dotter Brita f. 1666 gifte sig med Matts Tomasson Tast 1690 och avled 1696. En Brita Larsdotter Herman gifte sig 1679 med "Jakob Hindersson", vars hustru hade avlidit 6 månader tidigare. Dessa fick barnen Jakob, Brita och Daniel Ahla. Eftersom Jakob Hindersson kallades tidigare Ingalsuo och senare Ahla måste man komma till slutsatsen, att det fanns två Brita Larsdötter Herman. Om Lars Anderssons dotter hade gift sig med Jakob Ingalsuo-Ahla 1679, som kyrkböckerna anger skulle hon ha varit endast 13 år. Därför ser det ut, att det fanns en annan Lars (Larsson?) Herman, som den andra källan uppger, vars dotter Brita var enligt uppskattning ca. 20 år vid vigningen. Enligt döda och begravna avled "salig Lars Hermans hustru Anna" den 30.11.1705 som 86 åring, vilket passar bra ihop med föregående resonemang. Död troligen under Stora ofreden. Far Tabell 82. Mor Tabell 83. –Gift 27.11.1679 i Gamlakarleby med Jakob Henriksson Ingalsuo;Ahla. Handlande. Tabell 40.[3]

IV Barn

V. Jakob Reinholdsson Carlbohm. Född 02.02.1661 i Gamlakarleby[1]. Handlande;vicerådman 1697 . Var en bråkig man? Kanske han inte var det egentligen, men han var part i flera rättsprocesser, vilka dock torde kunna förknippas med hans handelsverksamhet. Han hade dock sinne för det vackra: Vid sekelskiftet verkade i staden dekorationsmålaren Johan Ekman, som man kan kalla den första konstnären i Gamlakarleby. På sin hyresvärd Jakob Reinholdssons begäran målade han två "conterfaiter", den ena föreställande "Sodoms brand" och den andra "Phaeton". Sitt lynne troget ansåg Jakob priset 10 dr kmt för högt och godkände slutligen 7.5 dr kmt efter förlikning av handlanden Henrik Röring och Henrik Wikman. När välmågan steg började man måla både möbler och boningsrum. År 1701 vitlimmade Ekman i Jakobs hus två stugor, prydde salen med "lövverk" och målade ett skåp, "allt med svars goda färgor".[29] Begravd 04.12.1702 i Gamlakarleby[8]. Far Tabell 84. Mor Tabell 85. –Gift 09.03.1682 i Gamlakarleby med Elisabeth Simonsdotter Riska. Född ca 1662 i Gamlakarleby[19]. Död 05.07.1746 i Gamlakarleby[30]. Tabell 43.[3]

IV Barn

V. Elisabeth Simonsdotter Riska. Född ca 1662 i Gamlakarleby[19]. Kort före den ryska invasionen drabbades staden av ett hårt slag, då 25 gårdar brann ned 1742. Elden kom lös i Gabriel Forsells gård i hörnet av Torggatan och Stora gatan. Rådman Forsell berättade att han låtit göra upp eld i sin vardagsstuga, då hans gamla hustru Elisabeth Riska klagade att hon frös. Det torde dock vara så, att elden hade utbrutit i nattstugan där tjänstefolket bl. a. brukade bränna brännvin. Följden var i alla fall den, att den största skadan var hos Christopher Carlbohm, därefter rådmännen Westring och Steen samt häradshövding Polviander.[35] Död 05.07.1746 i Gamlakarleby[30]. Far Tabell 86. Mor Tabell 87. –Gift 1:o 09.03.1682 i Gamlakarleby med Jakob Reinholdsson Carlbohm. Född 02.02.1661 i Gamlakarleby[1]. Handlande;vicerådman 1697 . Tabell 42.[3] –Gift 2:o 28.01.1708 i Gamlakarleby med Gabriel Forsell. Handlande;rådman. Död 16.05.1753 i Gamlakarleby[36].[3]

IV Barn

V. Johan Fougt. Guldsmed[44]. Blev borgare i Härnösand 1678 och bedrev guldsmedsverksamhet. Det är möjligt att han var av tyskt ursprung, men bevis på detta finns tillsvidare inte. Av barnens namn att döma kan föräldrarna ha hetat Johan och Margareta. Död ca 1710 i Härnösand, Sverige[46]. –Gift med Katarina Abrahamsdotter Nordenius;Rockstadia. Född ca 1652 i Nätra, Sverige[47]. Död ca 1718 i Härnösand, Sverige[48]. Tabell 45.[44]

IV Barn

V. Katarina Abrahamsdotter Nordenius;Rockstadia. Född ca 1652 i Nätra, Sverige[47]. Dotter till komministern i Nätra församling, Abraham Jonae Nordenius, som avled under hennes första levnadsår och blev styvdotter till moderns andre make kyrkoherden i Råneå, Petrus Erici Rockstadius.[48] Död ca 1718 i Härnösand, Sverige[48]. Far Tabell 90. Mor Tabell 91. –Gift med Johan Fougt. Guldsmed[44]. Död ca 1710 i Härnösand, Sverige[46]. Tabell 44.[44]

IV Barn

V. Per Eriksson Höijer. Född ca 1660 i Lövånger, Hökmark, Sverige[54]. Handelsman [55]. Omnämns i domboken 1706 som salig broder till Jon Eriksson i Hökmark, Petter Höijer. Förutom bröderna Jon och Per Höijer fanns även en broder Hans Eriksson i Hökmark. Flera av hans barn kallar sig Höijer. Per omkom i ett skeppsbrott vid Kusön på hemväg från Stockholm mellan Gävle och Söderhamn.[56] Död 1699 i Kusö, Sverige[55]. Far Tabell 92. Mor Tabell 93. –Gift med Margareta Mickelsdotter Forsman. Född (beräknad tid) 1674 i Umeå(?), Sverige[57]. Död 11.12.1754 i Torneå [8]. Tabell 47.[55]

IV Barn

V. Margareta Mickelsdotter Forsman. Född (beräknad tid) 1674 i Umeå(?), Sverige[57]. Död 11.12.1754 i Torneå [8]. Begravd i kyrkan [8]. Far Tabell 94. Mor Tabell 95. –Gift 1:o med Per Eriksson Höijer. Född ca 1660 i Lövånger, Hökmark, Sverige[54]. Handelsman [55]. Död 1699 i Kusö, Sverige[55]. Tabell 46.[55] –Gift 2:o med Nils Jakobsson (Nicolaus Jacobi) Eurenius. Född 16.07.1667[55]. Kyrkoherde i Lövånger, Sverige[59]. Död 20.04.1714 i Lövånger, Sverige[44].[55] –Gift 3:o 05.03.1717 i Lövånger, Sverige med Henrik Forbus. Kyrkoherde i Torneå och Limingo [44]. Död 13.12.1737 i Limingo[8].[44]

IV Barn

V. Lars N.N. Bonde.

IV Barn

V. Erik Jakobsson Nybonde. Född (beräknad tid) 1707[15]. Vargeringskarl[8]. Död 02.08.1774 i Nykarleby, Lillsoklot, Nybonde[15]. Far Tabell 104. Mor Tabell 105. –Gift med Karin Mattsdotter. Född (beräknad tid) 1701[62]. Död i bröstvärk 12.01.1776 i Nykarleby, Lillsoklot, Nybonde[8]. Tabell 53.

IV Barn

V. Karin Mattsdotter. Född (beräknad tid) 1701[62]. Död i bröstvärk 12.01.1776 i Nykarleby, Lillsoklot, Nybonde[8]. Far Tabell 106. –Gift med Erik Jakobsson Nybonde. Född (beräknad tid) 1707[15]. Vargeringskarl[8]. Död 02.08.1774 i Nykarleby, Lillsoklot, Nybonde[15]. Tabell 52.

IV Barn

V. Anders Mikaelsson Yrjäs. Född ca 1701[11]. Far Tabell 108. Mor Tabell 109. –Gift med Lisa Persdotter. Född ca 1695[11]. Död 05.05.1766 i Nykarleby, Lillsoklot, Yrjäs[8]. Tabell 55.

IV Barn

V. Lisa Persdotter. Född ca 1695[11]. Död 05.05.1766 i Nykarleby, Lillsoklot, Yrjäs[8]. –Gift med Anders Mikaelsson Yrjäs. Född ca 1701[11]. Tabell 54.

IV Barn

V. Anders Mattsson Nybonde. Född (beräknad tid) 1695[65]. Husbonde på Nybondas. Bonde. Död i livsjuka 27.08.1759 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[65]. –Gift 1:o Mor till Anders Mattssons barn före 1737 då hon avled med Anna (Larsdotter?). Född (beräknad tid) 1685[60]. Död 13.07.1737 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[60]. Tabell 57.[66] –Gift 2:o efter 1737 med Lisa Andersdotter.[1]

IV Barn

V. Anna (Larsdotter?). Född (beräknad tid) 1685[60]. Död 13.07.1737 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[60]. –Gift Mor till Anders Mattssons barn före 1737 då hon avled med Anders Mattsson Nybonde. Född (beräknad tid) 1695[65]. Bonde. Död i livsjuka 27.08.1759 i Pedersöre, Sundby, Nybonde[65]. Tabell 56.[66]

IV Barn

VI. Henrik Ingalsuo.

V Barn

VI. Lars Larsson Herman. Död före 1658 i Gamlakarleby [25]. –Gift med Anna Danielsdotter. Född (beräknad tid) 1617[8]. Död 30.11.1705 i Gamlakarleby[8]. Tabell 83.[26]

V Barn

VI. Anna Danielsdotter. Född (beräknad tid) 1617[8]. Död 30.11.1705 i Gamlakarleby[8]. –Gift med Lars Larsson Herman. Död före 1658 i Gamlakarleby [25]. Tabell 82.[26]

V Barn

VI. Reinhold Mattsson. Född (beräknad tid) 1617[34]. Borgare. Död vid 94 års ålder 12.01.1711 i Gamlakarleby[8]. Mor Tabell 169. –Gift 1:o med N.N.. Död 15.12.1693 i Gamlakarleby[8]. Tabell 85. –Gift 2:o 05.06.1694 i Gamlakarleby med Kristina Olofsdotter.[3]

V Barn

VI. N.N.. Död 15.12.1693 i Gamlakarleby[8]. –Gift med Reinhold Mattsson. Född (beräknad tid) 1617[34]. Borgare. Död vid 94 års ålder 12.01.1711 i Gamlakarleby[8]. Tabell 84.

V Barn

VI. Simon Pålsson Riska. Född ca 1625[37]. Borgare i Gamlakarleby, nämns redan i mantalslängden 1647 i Gamlakarleby, men kommer troligen från Kronoby.[38] Simon anges ha dött i Gamlakarleby, där han bodde, men i Karleby landsförsamlings dödbok kan man finna en anteckning, där hans änka betalar en riksdaler för att hon får tillstånd att "timra" runt gravstället. Simon har således natagligen blivit begravd på landsförsamlingens gravgård.[39] Död 26.04.1668 i Gamlakarleby[8]. Far Tabell 172. –Gift ca 1650 med Margareta Eriksdotter. Född ca 1629 i Gamlakarleby[37]. Död efter 1668[40]. Tabell 87.[38]

V Barn

VI. Margareta Eriksdotter. Född ca 1629 i Gamlakarleby[37]. Död efter 1668[40]. –Gift ca 1650 med Simon Pålsson Riska. Född ca 1625[37]. Död 26.04.1668 i Gamlakarleby[8]. Tabell 86.[38]

V Barn

VI. Abraham Jönsson (Jonae) Nordenius. Född i Nordanås, Själevad, Sverige[47]. Komminister (präst näst intill kyrkoherden) i Nätra församling. Död 01.05.1652 i Nätra, Skrike, Sverige[49]. Far Tabell 180. Mor Tabell 181. –Gift 1650 i Sidensjö, Sverige med Kristina Johansdotter Sidenia. Född 1632 i Nyland, Sidensjö, Sverige[51]. Död ca 1704 i Råneå, Sverige[51]. Tabell 91.[50]

V Barn

VI. Kristina Johansdotter Sidenia. Född 1632 i Nyland, Sidensjö, Sverige[51]. Tillnamnet Sidenia (Sidenius) kommer av allt av döma från ortsnamnet Sidensjö. Död ca 1704 i Råneå, Sverige[51]. Far Tabell 182. Mor Tabell 183. –Gift 1:o 1650 i Sidensjö, Sverige med Abraham Jönsson (Jonae) Nordenius. Född i Nordanås, Själevad, Sverige[47]. Död 01.05.1652 i Nätra, Skrike, Sverige[49]. Tabell 90.[50] –Gift 2:o ca 1656 med Petter Eriksson (Petrus Erici) Rockstadius. Född ca 1620 i Rösta, Resele, Sverige. Kyrkoherde i Råneå 1681-91[51]. Död ca 1691[51].[51]

V Barn

VI. Erik Nilsson. –Gift med Margareta Hansdotter. Tabell 93.[58]

V Barn

VI. Margareta Hansdotter. –Gift med Erik Nilsson. Tabell 92.[58]

V Barn

VI. Mickel Nilsson Forsman. Noterad i mantalslängder i Umeå 1657-1678. Han var skräddare och ägde dessutom en skuta. Var den förste i släkten som kallades Forsman. Hantverkare förseddes på den tiden med släktnamn, vilket i detta fall troligen är bildat efter byn Sörfors där förfäderna hade verkat som bönder.[55] Död ca 1679 i Umeå, Sverige[55]. Far Tabell 188. Mor Tabell 189. –Gift med Margareta Eriksdotter Sand. Död 1707 i Umeå, Sverige[55]. Tabell 95.[55]

V Barn

VI. Margareta Eriksdotter Sand. Död 1707 i Umeå, Sverige[55]. Omnämns i mantalslängder i Umeå 1679-1696, 1699-1702.[55] Far Tabell 190. –Gift med Mickel Nilsson Forsman. Död ca 1679 i Umeå, Sverige[55]. Tabell 94.[55]

V Barn

VI. Jakob Henriksson Nybonde. Född ca 1675[8]. Död i bröstvärk 19.06.1758 i Nykarleby,Lillsoklot, Nybonde[8]. –Gift med Maria Johansdotter. Tabell 105.[11]

V Barn

VI. Maria Johansdotter. –Gift med Jakob Henriksson Nybonde. Född ca 1675[8]. Död i bröstvärk 19.06.1758 i Nykarleby,Lillsoklot, Nybonde[8]. Tabell 104.[11]

V Barn

VI. Margareta N.N. Född (beräknad tid) 1680[63]. Död 18.02.1738 i Nykarleby, Soklot[63].

V Barn

VI. Mikael Mårtensson Yrjäs. Född (beräknad tid) 1663[43]. Död 28.10.1739 i Nykarleby, Lillsoklot, Yrjäs[43]. –Gift med Margareta Eriksdotter. Född (beräknad tid) 1656[8]. Död 18.01.1754 i Nykarleby, Lillsoklot, Yrjäs[64]. Tabell 109.

V Barn

VI. Margareta Eriksdotter. Född (beräknad tid) 1656[8]. Död 18.01.1754 i Nykarleby, Lillsoklot, Yrjäs[64]. –Gift med Mikael Mårtensson Yrjäs. Född (beräknad tid) 1663[43]. Död 28.10.1739 i Nykarleby, Lillsoklot, Yrjäs[43]. Tabell 108.

V Barn

VII. N.N.. Död 04.05.1669 i Gamlakarleby[8].

VI Barn

VII. Pål Olofsson Riska. Förmodligen bonde i Kronoby.[38] Far Tabell 344.

VI Barn

VII. Jöns Gudmundsson. Död i Nordanås, Själevad, Sverige[47]. –Gift med Ingeborg Olofsdotter. Död i Nordanås, Själevad, Sverige[48]. Tabell 181.[47]

VI Barn

VII. Ingeborg Olofsdotter. Död i Nordanås, Själevad, Sverige[48]. –Gift med Jöns Gudmundsson. Död i Nordanås, Själevad, Sverige[47]. Tabell 180.[47]

VI Barn

VII. Johan Persson. Bonde i Nyland, Sidensjö, Sverige[51]. Död i Nyland, Sidensjö, Sverige[47]. –Gift med Brita Andersdotter. Död i Nyland, Sidensjö, Sverige[48]. Tabell 183.[52]

VI Barn

VII. Brita Andersdotter. Död i Nyland, Sidensjö, Sverige[48]. –Gift med Johan Persson. Död i Nyland, Sidensjö, Sverige[47]. Tabell 182.[52]

VI Barn

VII. Nils Mickelsson. Född 1595 i Umeå socken, Sörfors, Sverige[55]. Bonde i Sörfors 1625-1644. Omnämns i Umeå stads mantalslängder 1645-1676 som handelsman och rådman. År 1680 köper guldsmeden Anders Mattsson Diurman hans gård i staden.[59] Far Tabell 376. –Gift med Brita N.N. Tabell 189.[55]

VI Barn

VII. Brita N.N. Noterad i mantalslängderna i Umeå 1678.[59] –Gift med Nils Mickelsson. Född 1595 i Umeå socken, Sörfors, Sverige[55]. Tabell 188.[55]

VI Barn

VII. Erik Hansson. Borgare[55].

VI Barn

VIII. Olof Riska.[42] Far Tabell 688.

VII Barn

VIII. Mickel Davidsson. Bonde i Sörfors 1605-1625 och noteras i längderna där även 1627-30.[55] Död ca 1631 i Umeå socken, Sörfors, Sverige[55]. Far Tabell 752.

VII Barn

IX. Nils Riska.[42] Far Tabell 1376. –Gift med Karin Henriksdotter.[42]

VIII Barn

IX. David Jonsson. Bonde i Sörfors, Sverige 1565-1598.[55]

VIII Barn

X. Jöns Riska.[42]

IX Barn